23948sdkhjf

”Det är helt klart realistiskt – förutsättningarna finns”

Utvinn metall och industrimineral i samma gruvor – forskare hävdar att breddad brytning skulle minska mängden avfall och öka den ekonomiska nyttan.

En forskargrupp vid Luleå tekniska universitet undersöker just nu de geologiska förutsättningarna för att  bredda brytningen i befintliga områden.

Tanken är att minska mängden avfall och öka den ekonomiska nyttan genom att utvinna metaller och industrimineral ur en och samma gruva.

– Det är helt klart realistiskt – förutsättningarna finns. I Bergslagen skulle det potentiellt gå att bryta industrikalk och sulfidmalmer i samma gruvområde, säger Nils Jansson i ett pressmeddelande.

Han är forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet och ledare för projektet VectOre, som sker i nära samarbete med metall- och industrimineralindustrin.

Forskarna konstaterar att brytningen av mineral för framställning av koppar, silver och zink ofta sker för sig, helt separat från utvinningen av industrikalkmineral som kalcit och dolomit.

Forskarna ser i stället stora poänger i att, där det går, maximera brytningen i en och samma gruva – inte minst när det gäller avfall.

– Avfallsfrågan är en av de största frågorna för gruvindustrin. Det finns i dag ett intresse för allt som minskar mängden avfall, och att plocka ut biprodukter ger både mindre avfall och ett ökat ekonomiskt värde. En del av det material som i dag hamnar i slamdammar skulle potentiellt gå att omsätta som industrimineral, säger Nils Jansson.

Forskarna noterar också att efterfrågan på metaller väntas öka i takt med den gröna omställningen, samtidigt som vi fortfarande är beroende av till exempel industrikalk, som behövs till lite allt möjligt – till exempel cement, papperstillverkning, stålframställning och kalkning av jordar.

Stränga miljökrav, utdragna tillståndsprocesser och ett växande fokus på hållbarhet skulle därför öka incitamenten att maximera utvinningen i befintliga gruvområden, anser forskarna

De lägger fram Sala som ett exempel och förklarar att Salatraktens mest högvärdiga dolomit förekommer bara några hundra meter från silvergruvans zink-, bly- och silvermalmer.

De uppger också och att alla Bergslagens tre aktiva metallgruvor, Lovisagruvan, Garpenberg och Zinkgruvan, ligger i direkt anslutning till dolomitstråk.

– Vår forskning indikerar att de geologiska processer som bildade sulfidmalmen för runt 1,89 miljarder år sedan lokalt även uppgraderade omgivande urtida kalkstenar till mycket ren och fin dolomit. En bättre förståelse för dessa geologiska processer kan bidra till nya mineralfynd. Det gör att produktionen kan diversifieras på andra platser där malm bryts i dolomitstråk, och på så vis kan gruvområdenas livslängd förlängas, säger Nils Jansson.

Han anser att det finns förutsättningar att bredda produktionen i befintliga gruvor.

Därmed inte sagt att det inte finns utmaningar,  metallföretag och industrimineralföretag lyder till exempel under olika lagstiftning, det saknas också kunskap om varandras råvaror, behov och marknader, konstaterar Nils Jansson.

– Industrimineralbranschen investerar inte alls lika mycket i prospektering som metallgruvbolagen. De å sin sida lägger inte lika mycket resurser på att karaktärisera gråberget för att få veta vad som finns där. Här finns mycket att vinna i ett kunskapsutbyte mellan de två branscherna.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Företagens egna nyheter
Se alla medlemsnyheter
Mest läst
Senaste nytt
Se senaste nytt
Utvalda artiklar
Utvalda nyheter från förstasidan
Stora affärer på veckans lista!
Gammal bro ska ta steget in i framtiden
Nio av tio byggen har problem med arbetsmiljön
Han blir ny chef på WSP
Ny rapport: Framtidens mineralbehov kan täckas utan djuphavsbrytning
Här är domen för Kaunis Iron
Andra Nordiska Medier
Framtidens Bygg
NTT Woodnet
Transportnet

Sänd till en kollega

0.125