23948sdkhjf

Lokalisering av markföroreningar – ett riktigt hundgöra

Sökhundar skulle kunna vara ett kostnadseffektivt alternativ vid lokalisering av markföroreningar. Därför satsar nu SGI en halv miljon kronor i ett projekt som ska se vilken potential metoden verkligen har.

Sveriges lantbruksuniversitet och Grimsö Forskningsstation Riddarhyttan tilldelas en halv miljon kronor för att genomföra en förstudie som ska visa den potential som finns i att använda sökhundar för att effektivisera detektion av markföroreningar i ett stort antal jordprover eller på stora ytor.

Teorin är att utbildade sökhundar kan användas som ett komplement till befintliga metoder för provtagning och analys av vissa markföroreningar med syfte att effektivisera detektion och avgränsning i fält. Förhoppningen är att metoden kan bidra till sänkta kostnader i flera skeden i arbetet med förorenade områden och därmed bidra till ökad saneringstakt.

Projektet är ett av fyra som beviljats medel från 2018 års utlysning inom SGI:s forsknings- och teknikutvecklingsprogram Tuffo. De övriga tre är återvinning av blyglasdeponier, efterbehandlingsmetoder för PFAS och nanoteknologi som åtgärdsmetod för förorenat grundvatten.

Luleå tekniska universitet får 2,5 miljoner kronor för att titta på validering av behandlingstekniker för PFAS-förorenade material, det vill säga högfluorerande ämnen som ofta används för att göra exempelvis tyger och skor vatten- och smutsavstötande.
Syftet är att optimera och kombinera några av de mest lovande befintliga efterbehandlingsmetoderna för PFAS och skala upp dem till praktiskt genomförbara efterbehandlingsmetoder. Målet är att kompromissa mellan behandlingseffektivitet och praktisk tillämpbarhet i fält för att minska behovet att transportera förorenade massor till behandlingsanläggningar och deponier.

Rise i Växjö får drygt 2,7 miljoner kronor för att utveckla och verifiera metoder för återvinning av blyglas från glasdeponier för att därigenom öka saneringstakten inom det småländska Glasriket. Förhoppningen är att hitta en cirkulär efterbehandlingsmetod som alternativ till dagens konventionella lösningar som är att täcka deponierna eller flytta blyglaset till deponier för farligt avfall.

Det fjärde projektet drivs av Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala som får närmare 3,5 miljoner kronor för att utveckla och testa nanojärn för in situ-behandling av arsenikförorenat anaerobt grundvatten.
Utgångspunkten är att små partiklar (nanopartiklar) av metalliskt järn kan användas för att fastlägga och förhindra spridningen av arsenik i syrefria grundvattenmagasin. En förhoppning är att kunna bidra med affärsmöjligheter kring teknikexport.

Tekniken ska vara tillämpbar på ett flertal typer av föroreningar och förhoppningen är att projektet ska kunna bidra med viktig kunskapsuppbyggnad i Sverige när det gäller att utnyttja nanoteknologi vid rening av förorenat grundvatten.

Tanken är att projekten ska vara påbörjade senast i höst. De beviljade Tuffo-medlen kan utgöra maximalt 50 procent av projektens totala budget.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.11