23948sdkhjf

Ledare: Prislapp med frågetecken

Det åligger förespråkarna att räta ut dagens frågetecken om höghastighetstågen och visa att den angivna prislappen inte baseras på en glädjekalkyl.

Få infrastrukturprojekt har varit så lösa i konturerna som de höghastighetsspår som någon gång i framtiden ska knyta samman de tre svenska storstadsområdena – kanske. Det finns inte ens ett klargörande om vilken hastighet som järnvägen ska byggas för.

Då är det kanske heller inte så konstigt att det saknas klara besked om hur projektet ska finansieras och hur det påverkar infrastrukturen i resten av landet.

Den prislapp som används för höghastighetsbanan har studsat lite upp och när beroende på vem som räknat, men har på senare tid landat relativt stabilt kring 230 miljarder kronor – dock fortfarande oklart om det gäller tåg för 320 eller 250 kilometer i timmen.

Det rör sig hur som helst om mycket pengar, pengar som måste grävas fram någonstans. Trafikverkets aviserade senareläggning av ungefär 100 underhållsåtgärder för järnvägen de kommande sex åren, bland annat spår- och spårväxelbyten, ommålning av broar, byte av signalställverk och upprustning av kontaktledningar, sägs dock ha andra orsaker.

En granskning av höghastighetsbanorna som gjorts av Stockholms Handelskammare skapar ytterligare frågetecken. Handelskammarens slutsats är att slutfakturan snarare kommer att landa kring 400 miljarder kronor, vilket då ändå beskrivs som en försiktig bedömning.

Det finns förespråkare för höghastighetstågen och det finns motståndare. Det finns argument för och argument mot. Möjligen är det projektets minst sagt luddiga konturer som gör att prislappen varierar så oerhört mycket beroende på vem som tillfrågas.

Det åligger förespråkarna att räta ut dagens frågetecken om höghastighetstågen och visa att den angivna prislappen inte baseras på en glädjekalkyl.

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.084