23948sdkhjf

Svevias snöröjningsprojekt förfinas

Driftområde Enköping, Västerås och Umeå står i fokus när Svevia går vidare i sitt arbete med att utveckla framtidens vintervägunderhåll.

Svevia har i flera år arbetat för att hitta ett sätt att förbättra vintervägunderhållet.

Nu har företaget fått ytterligare medel för att utveckla projektet, SBUF, Svenska byggbranschens utvecklingsfond går in med pengar som ska göra det möjligt att under två år projektleda teknik och metoder i "Prognosstyrd dynamisk vägdrift".

Vi driver utvecklingen inom vägbranschen och har redan visat att vi med bättre informationsinhämtning kan optimera våra plogrundor och anpassa mängden salt på vägen. Det är åtgärder som gör stor skillnad på klimatpåverkan. Det har också blivit en stor avlastning av stress i driftledares och saltbilsförares arbetsmiljö. Utöver det finns det också ekonomiska incitament i form av ökad effektivitet och bättre trafiksäkerhet, säger Andreas Bäckström, Svevia, i ett pressmeddelande.

Tanken är att använda till modern teknik för att åstadkomma ett bra resultat, till exempel genom att utnyttja de senaste vägsensorerna och uppkopplade bilar för att kunna samla in detaljerad information som sedan, med avancerade algoritmer och artificiell intelligens, ska användas för att förfina och anpassa vägunderhållet.

Det som är unikt och som väckt så mycket uppmärksamhet är egentligen inte tekniken i sig utan vår vision om hur vi kan använda tekniken i vår bransch. Och hur vi kan lösa ett problem som hela branschen har. Och inte bara här i Sverige utan även i andra delar av världen där man har vinterväglag.

Svevia har under de senaste åren testat tekniken i fem av sina driftområden, för att se hur den fungerar i olika geografier.

Nu kommer man att koncentrera sig på driftområdena Enköping, Västerås och Umeå.

Det vi behöver göra nu är att förfina metoderna för att samla in informationen om väglag, temperatur och nederbörd. Det finns ännu brister för att säkerställa att vi får in tillräckligt med information om hela vägnätet. I tätort där det finns mycket trafik är det enklare att hitta sätt att samla in information jämfört med i glesbygd. Vi behöver också utsätta systemet för olika väderförutsättningar från svarthalka till riktigt låga temperaturer och stora mängder snö.

Även Trafikverket, Vinnova och branschens entreprenörer bidrar med finansiering till projektet, som genomförs i samarbete med B&M systemutveckling, Trafikverket, VTI, Klimator, SMHI, Vaisala och Roadcloud.

Kommentera en artikel (1)
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.095