Forskare vill ta vara på skogsspill
När skog avverkas lämnas stora mängder spill kvar. Nu menar forskare vid Högskolan i Gävle att det finns en betydande potential för att i stället ta vara på dessa rester och använda dem till biobränsle.
Samma slutsats drar forskarna om sågspån från sågverken, som till viss del redan finns tillgängligt på marknaden. Enbart för de tunga transporterna via lastbilar och annan tung trafik på vägarna, skulle biobränsle framställt från spillet från avverkningen i kombination med sågspån från sågverken kunna ge utsläppsminskningar av växthusgaser motsvarande 88-94 procent jämfört med fossila bränslen, hävdar forskarna.
– Två tredjedelar av sågspånet och det övriga spillet används inte, därför finns det mycket energi att tjäna, säger Shveta Soam, forskare inom miljövetenskap på Högskolan i Gävle och en av författarna till en nyligen publicerad vetenskaplig artikel från Högskolan i Gävle.
De tunga transporterna står i dag för en betydande del av de svenska utsläppen av växthusgaser. Användningen av biobränslen ökar och, enligt forskarna, utgör nu biobränslen cirka 21 procent av den totala bränsleförbrukningen inom transportsektorn i Sverige.
Användningen av biobränslen är dock kontroversiell, bland annat för att en vanlig råvara kommer från oljepalmer som många gånger odlas på bekostnad av regnskog och andra känsliga ekosystem.
Här menar dock forskarna att skogsspillet, som till stor del består av grenar och trädtoppar, är ett betydligt mer miljöanpassat alternativ vid produktion av biobränsle.
– Det finns redan en försöksanläggning i Göteborg för produktion av biometan och tekniken är tillräckligt utvecklad, men det behövs offentliga investeringar för att detta ska bli lönsamt och komma igång, säger Shveta Soam.
Bland annat behöver infrastrukturen förbättras och forskarna efterlyser även en anläggning i norra Sverige som kan ta hand om spillet och omvandla det till biobränsle.