Barslundshöjdaren om hur det svenska projektet ledde till konkurs
Det är inte hela anledningen. Men den offentliga upphandlingen har varit en bidragande orsak till att anläggningsentreprenören Barslund från Kvistgård i Nordsjälland gick i konkurs i förra veckan
Det anser den före detta toppchefen i företaget, Henrik Krabbe, som av naturliga skäl nu frigjorts från sitt vd-kontrakt. Han har nu tagit jullov och vill arbeta som konsult till dess han kommer på vad framtiden ska ge.
Henrik Krabbe menar att det sätt som offentlig upphandling sker i dag har bidragit till att den nordsjälländska entreprenören inte längre kunde kontrollera situationen.
Han tror att skattebetalarna skulle gynnas om man tänkte om kring hur byggherrar, konsulter och entreprenörer ska samverka.
Det är just skattebetalarna som ofta får stå med lång nästa när entreprenörer går i konkurs eller på annat sätt inte förmår leva upp till de kontrakt de ingått -- ofta för att entreprenörerna felaktigt gått med en för billig eller för optimistisk prissättning, menar han.
-- Det är självklart inte en ursäkt. Det är fullt ut verksamhetens ansvar om man räknar fel. Men problemet är, att när man anger ett pris som är mycket lägre än den som kommer som nummer två så tänker den offentliga upphandlaren "nå, men de är nog bara smartare än de andra". Man tar tar helt enkelt inte höjd för att en entreprenör kan räkna fel, säger Henrik Krabbe till Leveranstidningen Entreprenad systertidning Licitationen – Byggeriets Dagblad.
Det var precis det som hände på det svenska E4-projektet, som till slut blev dödstöten för Barslund. Barslund lade ett anbud som låg 200 miljoner kronor under den närmsta svenska konkurrenten. Flera lokala svenska krav innebar att arbetet fördyrades betydligt för entreprenören, som blödde pengar under hela förloppet till dess att kassan var dränerad.
Samarbete framför skyttegravskrig
- Det jag uppmanar till att ompröva samarbetsmodellen i offentliga anbud. Innan man upprättar kontrakten bör de tre parterna (byggherre, konsult och entreprenör) sätta sig ner och göra en öppen och transparent modell som säkrar att bygget blir en framgång, i stället för att man endast sitter och pekar finger åt varandra, säger Henrik Krabbe.
Han menar att en av orsakerna till att större offentliga byggprojekt i många fall blir försenade och sticker iväg prismässigt, är att det i upphandlingen fokuseras för ensidigt på priset.
-- Stora projekt som vinns för biligt slutar allt för ofta med att kosta långt mera för skattebetalarna, säger han.
Henrik Krabbe tror att offentliga byggherrar skulle kunna spara pengar genom att fokusera mindre på priset. Några av de offentliga projekten kan dock bli lite dyrare, erkänner han.
-- Men katastroferna, som går långt över budget skulle också i högre grad kunna undvikas, säger han.
Konkurrerar på att tjäna minst
Henrik Krabbe ser det som ett grundläggande problem att konkurrensen i slutänden bara består i vem som kan tjäna minst på en given uppgift.
-- Det skulle vara lämpligare om det lades större fokus på att anbuden skulle vara realistiska, vilket också skulle minska antalet långa och kostsamma konflikter, säger han.
En för många okänd faktor i de offentliga byggprojekten är, enligt Henrik Krabbe, också att en del företag helt enkelt är bättre än andra på att få betalt för extraarbete, som inte specificerats i förfrågningsunderlage.
-- Offentliga anbud är ofta dåligt gjorda med en bristande projektering, eftersom de offentliga beställarna ofta har x-antal miljoner att lägga. Det sätter ofta entreprenörerna i en situation där de plötsligt står med en massa extraarbete, som icket specificerats i anbudet och som de inte kan få en krona extra för, säger han och avslutar.
-- Jag vill inte peka finger mot offentliga beställare eller några andra. Jag vill bara uppmana till att man tänker om, till gagn för alla parter.