Automatiska höglager är verkligt effektiva för att kunna hantera stora volymer av gods, särskilt om man har en begränsad, tillgänglig markyta. Genom att utnyttja utrymme på höjden och använda automatik för in- och utlastning blir driften säkrare, samtidigt som behovet av manuella arbetsinsatser minskar.
Ett effektivt flöde
Ett automatiskt höglager består av flera delar som samverkar för att skapa ett effektivt flöde, från inlastning till plockning och utlastning av gods. För pallgods är det pallkranar som har huvudrollen i systemet, medan det för lättare och mindre varor vanligen används miniloadkranar. Om det krävs en särskild grip- eller lyftteknik så kan det också utnyttjas specialanpassade anordningar för detta.
Lagrets olika sektioner kopplas samman av rullbanor och kedjetransportörer som står för transporterna mellan exempelvis inlastning, utlastning och olika plockzoner. Tack vare att kranarna är rälsbundna är stabiliteten hög och rörelserna precisa, även när det handlar om stora höjder.
Modulteknik ger flexibilitet
I automatiska höglager används en kombination av vertikal och horisontell godshantering. För korrekt och tillförlitlig in- och utlastning används maskiner som läser av alla positioner och som följer förprogrammerade rutiner anpassade efter belastning och aktuella flöden. Kranarna kan dessutom specialutrustas och därför går det att hantera allt från standardpallar till mer komplicerade typer av gods.
Förutom de rena driftsmässiga fördelarna är det också en stor fördel att systemet är uppbyggt av moduler. När någon del eller komponent uppnått sin tekniska livslängd, eller inte längre går att ersätta med reservdelar, kan man helt enkelt implementera en modernare lösning för just den biten.
Goda möjligheter att uppgradera
Ibland kan det också handla om att lösningar som fungerat väl i början, när den ursprungliga konstruktionen en gång i tiden togs i drift, så småningom blir otillräckliga. Då kan man bygga om eller byta ut enbart vissa delar för att undvika störningar, samtidigt som övriga delar fortsätter att fungera utan någon längre tids driftstopp.
Även i andra fall är det smidigt att genomföra tekniska uppgraderingar, som till exempel att införa nya elektroniska moduler, att byta ut mekaniska delar till modernare och bättre varianter, eller att justera styrsystemet. Det här gör att driften kan fortsätta att vara stabil även när en del originaldelar blivit tekniskt föråldrade eller alltför slitna.
Besiktning och underhåll
Automatiska höglager arbetar kontinuerligt och ofta i högt tempo, så det är oundvikligt att det uppkommer en del slitage. Speciellt påverkas motorer och växlar, eftersom de står för den repetitiva kraftöverföringen som driver kranarna och transportörerna. Dessutom utsätts elektriska moduler och styrsystem för vibrationer. Därför är det viktigt att inte glömma bort det förebyggande underhållet.
Exakt vilket underhåll som behövs beror alltid på vilken typ av kranar, transportörer och eventuella speciallösningar som finns. Varje enskild anläggning kräver sin egen dokumentation, som ska beskriva vilka punkter som är kritiska och hur kontrollerna ska genomföras. När dessa genomförs registreras alla avvikelser och behov av åtgärder, och det kan dessutom tas fram andra förslag på förbättringar.
Regelbundna kontroller och förebyggande åtgärder
Genom de regelbundna kontrollerna kan man identifiera brister tidigt, och planera in åtgärder innan dessa utvecklas till faktiska störningar som påverkar driften. Ofta handlar det om slitage som inte syns vid en snabb överblick, utan kräver noggrann inspektion av rälsens skick, liksom av de elektroniska och mekaniska komponenterna.
Den här typen av kontroller ger ett bra underlag för att sätta in förebyggande åtgärder i form av planerade insatser. Det minskar behovet av akuta åtgärder och kan dessutom leda till en markant ökad livslängd hos systemet.
Avhjälpande underhåll och hantering av driftstopp
Även om man skött kontrollerna och det förebyggande underhållet till punkt och pricka, kan det naturligtvis hända att det uppkommer problem med höglagret. Då krävs det akuta insatser för att snabbt kunna återställa driften. Med tanke på hur komplext systemet är så innebär detta att man vanligen behöver kalla in experter, om man inte redan har sådana på plats.
Arbetet inleds med en felsökning, för att lokalisera om felet ligger i de mekaniska delarna, elektroniken eller styrningen. Om problemet kan åtgärdas direkt så görs detta, på plats. Ofta behövs det dock reservdelar, som har lång leveranstid eller måste specialtillverkas. Därför är det bra att se till att ha ett eget lager av de mest kritiska komponenterna, för att undvika onödigt långa driftstopp.
Föreskrifter och standarder
Automatiska höglager omfattas av ett flertal regelverk som tillsammans skapar ramarna för hur denna typ av utrustning ska konstrueras, användas och kontrolleras.
- EN 365 anger hur personlig fallskyddsutrustning ska granskas och dokumenteras, inklusive krav på att årliga kontroller ska utföras av en kompetent person.
- AFS 2023:4, är relevant för maskiner i höglager, såsom kranar och bansystem. Den ställer krav på riskbedömning, skyddsanordningar och dokumentation innan ny utrustning tas i bruk.
- SS-EN 15635:2008 kompletterar regelverket genom att beskriva hur lagerinredningar ska användas, kontrolleras och underhållas över tid.
- AFS 2023:11 beskriver kraven för säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning, inklusive rutiner för hur utrustning ska inspekteras och underhållas för att minimera riskerna vid arbete i tekniskt avancerade miljöer.
Tillsammans med andra, mer allmänna regler och föreskrifter som berör arbetsmiljö, arbetsutrustning, maskiner och byggregler, skapas den organisatoriska grund som krävs för tillförlitlig säkerhet och funktion hos automatiska höglager.
BREAKING