23948sdkhjf

Inga transporter med smart skopa

Peab ställde Sörgarlinge Gräv & Transport inför ultimatum: Ej grövre fraktioner än 20 mm. Vd Kenneth Andersson antog utmaningen med en Allu siktskopa där gränsen går redan vid 15 mm. Därmed skonas tre mil känsliga vattenrör och uppdraget att gräva och återfylla behöver inga transporter.

Mitt ute i Glysaskogen i Forssjö öppnas ett en mil långt, 1,8m djup och 4,5 meter bred schakt där som mest fem vattenledningar löper fram. Katrineholmsborna ska få bättre och kallare vatten från sjön Wiren via infiltration i Forssjö. Maskinentreprenören Sörgarlinge siktar och återfyller med den rena sanden, därefter återfyller med grövre material. Den svårtillgängliga skogen är en lokalisering av jobb som klippt och skuren för siktskopan. För lastbilar är det en omöjlig match att komma fram i terrängen med bara uppkörda hjulspår att gå på. Hit kan inte stora stationära maskiner transporteras. 2009 introducerade i Sverige Allu DSB-modellen finfraktion med stora trummor vilka har en låg rotationshastiget som resulterar i hög kapacitet med ett lågt slitage. I år utökades serien med D-modellen på Maskinexpo. Den lättare modellen av finfraktionsskopa som klarar ända ner till 15 mm fraktion var precis vad Kenneth Andersson behövde. – Det är det första uppdraget vi kör med siktskopa, inget fick finnas som kunde skava sönder rören, säger Kenneth Andersson. För anställde grävmaskinisten Mikael Rickard är grävandet för att lägga ner nya vattenledningar en balansgång. – Ja, dels är schaktet 4,5 meter brett, där annars två meter brukar vara standard och det frestar på bommen som måste sträckas ut långt med påkopplat aggregat, dels innebär arbetet nära kanten en risk för maskinen att välta. Han är nöjd med att kombinera sikta och återfylla. – En smidig och kostnadseffektiv lösning istället för att köpa och köra hit material. Den nya skopan har tre valsar istället för det vanliga två valsar, något Kenneth Andersson är belåten med. – Tre valsar klarar blött material bättre. Valsarna rullar det uppgrävda och fuktiga så att det slår igenom lättare. Högst 20 mm var villkoret men Sörgarlinge ville vara på den säkra sidan och valde fraktionen 0-15 mm. Företaget vände sig till Amas med en förfrågan och fick den snabbaste responsen. – Vi fick öppet köp och kunde lämna tillbaka om vi inte tyckte det funkade men det gjorde det ju. BAB Rörtryckning har entreprenaden för att lägga ner rören. 18 meter långa rör svetsas ihop enligt en modell som kan liknas vid att tillaga en smörgåstoast. Utsände Dennis Johansens ständige hjälpreda är Mattias Larsson från Sörlinge Gräv & Transport. Med hjälp av en timmergrip lirkar han hela dagarna fram 18 meter långa piplines som ska svetsas ihop. – Jag får nästan ha ögon i nacken för det är gott om folk som passerar på den här stigen dagarna i ända och jag vill inte att någon skadas. Vid stumsvetsning sammanfogas rörets ändytor och pressas därefter samman under tryck. – Det är viktigt att se till att rören är väl uppriktade och att det rör som ligger i en rörliga delen av svetsmaskinen kan förflyttas lätt för att minimera släptrycket, säger Dennis Johansen. Vid risk för högt släptryck, mäts detta upp före att svetsningen påbörjas. Rören rengörs både ut- och invändigt. Därefter hyvlas rören med en planhyvel som sätts emellan rören som därefter pressas ihop, med lågt tryck. Rörändarna värms upp under tryck med en värmeplatta som sätts mellan rörändarna. När en vulst bildats runt röret, sänks trycket ner till noll och uppvärmningstiden startar. Tiden är beroende på godstjockleken och vädret vid svetstillfället. – Efter uppvärmningen tar man snabbt bort värmeplattan och rörändarna pressas samman med ett förbestämt tryck under avkylningstiden, säger Dennis Johansen – Efter avslutad kyltid kontrollerar noggranna ögon svetsfogen, rören lossas, lyfts upp ur svetsen och dras fram så att nästa svetsfog kan riggas och påbörjas. Tre månader kommer det att ta från att vattnet infiltreras i dammarna till man pumpar upp vattnet ur marken till det nya vattenverket för slutbehandling. Infiltration sker i dammar i västa delen av rullstensåsen och rinner sedan med gravitation till uttagsbrunnar placerade i östa delen av åsen. Detta förlopp tar runt tre månader varefter vattnet som då är ett grundvatten håller mycket hög kvalitet samt jämt låg temperatur. Från brunnarna pumpas vatten till vattenverket för slutbehandling, pH-justering samt desinficering, innan det distribueras till konsumenterna i Katrineholm som dricksvatten. Som alternativ infiltration med dammar kommer alternativ möjlighet att infiltrera med sprinklerledningar, en finsk idé. Denna teknik kommer främst att användas vid hög förbrukning samt produktion. Tanken är att man drar ut ledningar direkt på markvegetationen. Efter långa fullskaleförsök integreras nu sprinklerinfiltrationen som en dellösning vid den nya vattentäkten.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.062