23948sdkhjf

Svår sprängning på Söder

De tekniska utmaningarna avlöser varandra när Södermalmstunneln växer fram under Stockholm stad. Södermalms undre värld är full av tunnlar och bergrum man måste ta hänsyn till och tunnelbyggarna får skjuta sig in i källare och smyga under kyrkor.
Stockholm. Ett stenkast från Hornsgatans brusande trafik ligger Maria Magdalena kyrka. De äldsta delarna av den vördnadsbjudande byggnaden stammar från 1500-talet och kyrkan har under seklernas lopp härjats av bränder, byggts upp och byggts om och sett kungar komma och gå, kungar som försökt sätta just sin prägel på denna heliga plats. Den stadsflanör som förirrar sig in på den fridfulla kyrkogården kan inte annat än sakta ner på stegen. Här ligger drösvis av stora kulturpersonligheter begravda. Evert Taube vilar här, likaså hans hustru Astri, Lasse Lucidor, Werner Aspenström och Erik Johan Stagnelius. Men under de stora diktarnas sista viloläger händer det saker. Citybanan växer så sakteliga fram under Stockholm stad och där arbetet hela tiden måste anpassas efter alla de tunnlar , bergrum och fastigheter man passerar.

Just här, under Maria Magdalena kyrka, drivs Södermalmstunneln, ett arbete som får utföras oerhört varsamt eftersom den känsliga byggnaden knappt får utsättas för några vibrationer alls.

Till råga på allt är bergtäckningen just här oerhört skral. Kyrkan, som till synes står på ett berg, vilar på jord och grus och 30 meter av tunneln byggs här som en jordtunnel.

– Vi måste vara mycket försiktiga, kyrkan får inte röra sig alls och berget ovan tunneln försvinner, säger Carl Johan Söderberg, arbetschef på tyska Züblins svenska dotterbolag Züblin Scandinavia AB.

Förstärker jorden

Tunnelbyggarna får av uppenbara skäl inte angripa problemet vid Maria Magdalena kyrka ovanifrån och det innebär att man måste använda tämligen ovanliga metoder. Inledningsvis förstärks jorden genom injektering med cement. Detta utförs med en metod som kallas ”tube á manchette”. Långa plaströr försedda med ventiler borras in i jorden varefter cementbruk trycks ut genom ventilerna och förstärker och stabiliserar jorden runt omkring. Efter detta borras 15 meter långa stålrör (med en diameter på 139 millimeter) i en skärm runt tunneln. Därefter gräver och borrar man sig försiktigt in en meter i taget och förstärker väggar och tak med sprutbetong, armeringsnät och stålbågar. Efter tio meter borras ytterligare en skärm och på så sätt får man 5 meters överlapp mellan skärmarna. Detta förfarande fortsätter tills man passerat området med jord och grus och åter befinner sig i berg.

Små salvor

Den förstärkta tunneln utgör en temporär tunnel som växer fram meter för meter. När den är klar gjuts en betongtunnel inuti den förstärkta jordtunneln, för att säkra stabiliteten även på sikt. Projektet i stort är en generalentreprenad där beställaren Trafikverket ansvarar för konstruktion och handlingar. Den temporära tunneln under kyrkan är dock Züblins egen skapelse.

För att tackla vibrationsproblemet använder man sig av korta salvor och anpassade laddningsmängder.

– Normalt kör vi en hel sektion och sexmeterssalvor. Nu blir det en uppdelad front och mindre salvor, säger Johan Hillman, som ansvarar för sprängarbetet och att de stränga vibrationsnivåerna aldrig överskrids.

De minsta salvorna är bara 1,5 meter och Carl Johan Söderberg tippar att snittet ligger på tre meter.

– I stora delar av tunneln kan vi inte skjuta särskilt stora salvor. Det gör att arbetet tar längre tid och ställer stora krav på sprängarna, de måste ladda ordentligt och det finns nästan inga marginaler så inget får gå fel.

Inga marginaler

När de kyrkliga problemen är överstökade väntar nästa pärs. Vid Södra Station ska tunneln passera under en bostadsfastighet. Här är marginalerna i det närmaste obefintliga.

– Vi kommer att skjuta oss in i källaren, konstaterar Carl Johan Söderberg.

Fastigheten är redan förberedd, i en tidigare entreprenad har utrymmet fått en gjuten betongplatta.

– Men vi är inne och ”nafsar” i källaren och även om den är förstärkt måste vi gå mycket försiktigt fram, vi kommer bland annat att gjuta betongbågar med två meters intervall, säger Carl Johan Söderberg.

Vaccinerade

Ett annat problem tunnelbyggarna stångas med är en avloppstunnel som ligger oroande nära den tänkta Södermalmstunneln.

– Den får inte stängas av, det är en huvudlinje till reningsverket i Henriksdal, säger Carl Johan Söderberg.

Tunneln rymmer en blandning av avloppsvatten och dagvatten och på det mest kritiska stället är avståndet till Södermalmstunnelns tak bara en meter.

– Vi borrar en mindre pilottunnel på säkert avstånd under avloppstunneln. Sedan förstärker vi, borrar en rörskärm och injekterar under avloppstunneln. Sedan kan vi spränga loss resten, säger Carl Johan Söderberg.

För att vara på den säkra sidan är alla som jobbar i tunneln vaccinerade mot bland annat hepatit A, hepatit B och difteri.

– Det är en säkerhetsåtgärd, om det skulle bli inläckage, säger Carl Johan Söderberg.

Många fronter

Två parallella tunnlar ska drivas, den 13 meter breda spårtunneln och en fem meter bred servicetunnel. Mellan dessa ska flera tvärtunnlar skjutas ut och den totalt ska drygt 1 300 meter tunnel byggas. När Leveranstidningen Entreprenad hälsar på har man hunnit spränga sig igenom drygt 700 meter. Den stora tunneln har tagit sig fram till Maria Magdalena kyrka men det kommer att ta tid för sprängarna att arbeta sig igenom just dessa 30 kritiska meter. Servicetunneln, som kunde ”dyka ner” och på så sätt få en bättre bergtäckning än spårtunneln, har redan hunnit förbi och man skjuter därför ut en tvärtunnel lite längre fram för att kunna arbeta vidare med huvudtunneln på andra sidan kyrkan.

– Vi vill ha möjlighet att gå både framåt och bakåt, och öppna många fronter så att vi kan driva tunneln så effektivt som möjligt, säger Carl Johan Söderberg.

[gallery link="file"]

Faktaruta

Södermalmstunneln

* 570 meter tvåspårstunnel från Söder Mälarstrand till Mariagårdstäppan.

* 490 meter servicetunnel.

* 270 meter utrymningstunnel.

* Cirka 100 00 kubikmeter berg ska tas ut.

* Byggstart maj 2010.

* Klart 2013.

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062