Dyrt men bra eller dyrt och dåligt?

| Av Ulrika Andersson | Tipsa redaktionen

Delade meningar om OPS.

Är OPS ett bra sätt att driva innovation och öka produktiviteten i anläggningsbranschen? Eller är det ett slöseri med skattemedel? Åsikterna gick isär när branschen diskuterade privat finansiering av statlig infrastruktur.

Stockholm. Förr var det inget snack om saken, stora infrastruktursatsningar skulle finansieras av staten, staten stod även för projekteringen, utförandet och underhållet av statliga vägar och järnvägar.

Med tiden släpptes privata krafter fram både när det gäller projektering, utförande och underhåll, tanken var att konkurrens skulle leda till effektivare processer och högre kvalitet.

Fortfarande är det dock nästan alltid staten som står för finansieringen men OPS-lösningar har lyfts fram som ett tänkbart alternativ och frågan dryftades i mitten av mars på ett seminarium anordnat av VTI (Statens väg- och transportinstitut).

Jan-Eric Nilsson, professor emeritus på VTI, konstaterade inledningsvis att det är samhällsnyttan, inte finansieringsformen som ska styra prioriteringarna.

– OPS är ingen genväg till mer pengar för infrastrukturinvesteringar.

Han redogjorde också för innehållet i den statliga utredning som landade i bedömningen att OPS kan innebära effektivitetsvinster och där utredarna förordar ett svenskt försöksprogram.

– OPS-projekt håller ofta tidplan och budget under genomförandefasen, livscykelperspektivet förstärks, en långtgående riskdelning blir möjlig och det stimulerar innovationer när entreprenören får friheten att lösa en uppgift och leverera en funktion.

Det finns dock även argument mot OPS, till exempel blir det alltid dyrare.
– Svenska staten lånar i dag billigare än privata företag, långivare till staten bär inga projektrisker och avkastningskraven blir lägre.

Hans Lindblad, direktör på Riksgäldskontoret hade läst samma delbetänkande men förstår inte hur någon kan dra slutsatsen att OPS bör testas.

– Utredningen visar klart att OPS inte är någon genväg, privat finansiering är alltid dyrare och OPS är mindre transparent och svårare att följa upp.

Han noterar också att OPS kräver en hög statlig kompetens som inte finns i dag och att det saknas belägg för ökad effektivitet.

– Effektivitetsvinsterna ska kompensera för högre kostnader, högre transaktionskostnader, högre samhällskostnader men jag tror inte att privat finansiering kan åstadkomma detta.

Han ser inte heller några bevis för att privata pengar leder till effektivitetsvinster.

– Sedan 1993 har produktiviteten inte ökat ett dugg i den här sektorn samtidigt som inslaget av privat kapital har varit betydande.

Hans Lindblad finner det också anmärkningsvärt att eventuella vinster inte delas.

– Min slutsats blir: avstå från OPS.

Jan-Eric Nilsson höll med om att det inte finns några belägg för att OPS är effektivare, men återknöt till behovet av produktivitetsutveckling.

– Vi är en bransch som är sämre än de andra branscherna och då måste man börja fundera på vad man kan göra åt det. Detta är ett sätt att öppna dörren.

Skanskas vd och koncernchef Johan Karlström var inne på samma linje och konstaterade att anläggningsbranschen måste bli bättre på att leverera.

– Branschen jag kommer ifrån lider av för dålig produktivitetsutveckling, det är helt uppenbart och där har vi mycket att jobba med.

Med med det sagt noterar han att upphandlingsformer som mest går ut på lägsta pris inte driver innovation.

– Stora infrastrukturprojekt är sällan i tid och på budget, det beror på att det inte finns något incitament i kontraktsstrukturen för att lösa problem – alla väntar bara på order.

Underhållskostnaderna hålls ofta isär från investeringarna, Johan Karlström förordar att man i stället ser på livscykelkostnaderna.

– Man måste också titta på nya upphandlingsformer som skapar de här förutsättningarna.

OPS kan vara ett alternativ, förklarar han.
– Vi talar oss varma för OPS men vi tror inte alls att det passar alla projekt - vissa utvalda typer av projekt passar.

Skanska är en av få entreprenörer med erfarenhet av ett svenskt OPS-projekt: Nya Karolinska sjukhuset, ett bygge som fått en hel del stryk i debatten – Johan Karlström uppgav dock att han sällan känner igen sig i pressens beskrivning av NKS.

–  I det avtalet vi har med landstinget är det inte en dag försenat, bygget har levererats på exakt rätt tid, och inte en enda krona dyrare.

Han konstaterar dock att Skanska var ensam anbudsgivare, ett scenario han beklagar.

– Självklart är det besvärande att det bara var en anbudsgivare, för trovärdigheten är det viktigt med ordentlig konkurrens.

Han förordar ordentliga uppföljningar och hävdar att merkostnaderna som uppstår i de dyrare OPS-projekten kan hämtas hem om upphandlingsformen driver innovation som gör att projekt kan tidigareläggas och levereras i tid.
Han har också ett annat förslag.

– Ta fram en svensk OPS-modell där man drar nytta av statens billiga pengar och kombinerar det med privat kapital – det blir det bästa av två världar.

Fakta OPS

  • OPS står för offentlig-privat samverkan.
  • Begreppet syftar på en entreprenadform där staten och en privat aktör tecknar ett långsiktigt avtal där de delar på riskerna och där entreprenören, förutom att ta ansvar för projektering, byggande, drift och underhåll även ordnar finansieringen.
  • Utföraren får sedan betalt över tid, antingen direkt från staten och/eller från olika typer av användaravgifter (till exempel broavgifter).
  • I Sverige har vi hittills sett bara ett par OPS-projekt: Nya Karolinska sjukhuset samt Arlandabanan.
  • OPS har också lyfts fram som ett möjligt finansieringsalternativ i Sverigeförhandlingen, de förhandlingar som förs för att eventuellt hitta finansiering av höghastighetsbanor mellan Stockholm, Malmö och Göteborg.

 

Fotnot: Leveranstidningen Entreprenad har tidigare rapporterat om utredningen, i delbetänkandet ”Finansiering av infrastruktur med privat kapital” SOU 2017:13”, läs mer om det här.

—————————————————————————————————Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

 



Håll dig uppdaterad med Entreprenad
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Reportage
Ölands största sandlåda

Skört kalkberg och rejäl småländsk granit när 50 000 kvadratmeter terrasseras.

Sveriges hamnars nya branschchef från Moderaterna

Partiledarkandidatens politiska sekreterare tar över rodret för Sveriges hamnars branschfrågor.

Terex tipptruckar säljs i Sverige

Swecon börjar sälja Terex tipptruckar, en 70-tonnare och en 100-tonnare har tagits in i produktutbudet och den första maskinen är redan levererad.

De lyser upp Storbritanniens tågräls

Här ska törstiga lastbilar dricka

Boström Maskin säljer åt Maskinia

Boström Maskin i Gävle blir ny återförsäljare för både Case, Doosan och Atlas Copco i Gävleborgs och Dalarnas län.

Drillcon förlänger avtal med Lundin

Ett borrkontrakt har förlängts mellan Drillcon och Lundin Mining i Portugal, till ett värde av 35 miljoner kronor.

Arkiv

Ny anläggning för Börjessons lastbilar

Ska flytta sin verksamhet från stadskärnan i Kristianstad.

Trejon tror på entreprenad

Trejon ser en ökad efterfrågan på entreprenadsidan och satsar därför stort, produktionen ska ökas, produktprogrammet ska utvecklas och fabriken ska byggas ut.

Satsning på Skellefteå hamn

Nytt stort avtal för Ramirent

Har förnyat ramavtalet med NCC.

NRC Group bygger om bangård

Det var inte länge sen det pågick stora byggnationer på pendeltågsstationerna i Södertälje. Nu är det dags igen.

Hala spår motarbetas med friktionsmedel

Under hösten börjar en period av blöta och lövbeklädda spår som kan ge stora störningar.

Italienskt samarbete för Hydroscand

Fiberutbyggnad i Asa

Reportage
Bullriga gamlingar på Åsele marknad

"Det här vore helvetes roligt även om det inte kom en enda käft."

Renoverinssatsning av Svenska kyrkan

Mindre buller med nya skopor

Säkerhetsvecka på Svevia

Reno Nordens moderbolag i konkurs

Norska Reno Norden, vars svenska bolag under sommaren var i centrum av sopstrejken i Stockholm, har begärt sig själva i konkurs.

Reportage
Varde ljus på fjället

Tobias Viklund har en arbetsplats utöver det vanliga.

Täta milstolpar för Volvos dumprar

Med 75 000 producerade enheter sitter Volvo säkert i förarstolen bland världens tillverkare av midjestyrda dumprar.

Renodlat byggande i Veidekke

Miljoninvestering för bättre tiltrotatorer

Efter broraset – byggstopp till nästa år

Svevia får ta färjan

Säkerhetsfokus vid leveranser till skolbygge

Tillfälligt uppkopplade byggen

Utbildning ökar produktionen

Webshop ska förenkla reservdelsletandet

Hilti skapar vibrationsutbildning

Linköping får ny stadsdel

Svevia halkbekämpar i Sydsverige

NCC-höjdare går till Svevia

Etablering med stora projekt på bekant mark

Full pott i Pajala

Se alla Företagens egna nyheter

Kalibrerad 3D vision från Cognex

Ny säljare på Bobcat

Upplev produktinnovation på Entreprenad Live

SmartDok hjälper Peab med att jobba enklare och smartare!

Rekordsnabb service

Lagerlösningar som optimerar och utvecklar ditt företag

Nyhet! Elektriska ställdon

Cognex vision sensor i litet format

Sandvik OptiMine® visualiserar gruvdriften

Nyhet! Elektriska ställdon

Generatorlösning för 24-80V hybridfordon

Trans-Auto AB förvärvar hydraulikkomponentsdelen från Eigenbrodt AB

Vi presenterar ny vd och koncernchef för Metso

Account Manager - Junior saljare till ett smart foretag

Kunskap om SmartDok ger fördelar som jobbsökare

Nytt nummer av Materialhanteraren ute!

Skydda satsar med ny hemsida och e-handel

SmartDoks ID06-ackrediterade elektroniska personalliggare förbättrar och förenklar ditt arbete

Sveriges bästa grävmaskinist utsedd!

EFTERLYSNING FRÅN AREMA: Teleskoplastare Manitou MT625H -Stulen från JM´s arbetsplats i Solna

Kostnadseffektiv ombyggnadslösning för konkross-installationer

Använd minimalt med tid på fakturering

Miljömedvetna Frentab återvinner med Metsos Lokotrack® ST2.8™

Nästa generation skördarrotatorer visas på Elmia Wood

Nytt fakturaunderlag i SmartDok äntligen på plats

Sänd till en kollega

0.162