23948sdkhjf

Brister i vägmarkeringsmaterial

Åtskilliga vägmarkeringsmaterial klarar inte kraven ens för den lägsta certifieringsklassen, enligt en nyligen presenterad studie från VTI.

Vägmarkeringsmaterial måste nu vara certifierade för att användas av statliga väghållare i Sverige, Norge och Danmark. En färsk studie som gjorts av VTI visar dock att en stor del av de material som testats inte uppfyller ens grundläggande krav.

2015 introducerades en nordisk certifiering av vägmarkeringsmaterial. Syftet med certifieringen är att fastställa vilken så kallad hjulpassageklass vägmarkeringsmaterialet tillhör, där klass P0 är sämst och P5 är bäst. Hittills gäller certifieringen i Danmark, Norge och Sverige där det så småningom kommer att krävas dokumenterat godkännande av vägmarkeringsmaterial som används på statliga vägar.
Godkännandet baseras på funktionsmätningar av vägmarkeringar i provfält. VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, har redan genomfört en hel del mätningar i samarbete med Ramböll RST med Trond Cato Johansen som projektledare. De tester som gjorts pekar på stora brister i många material.

– Av tester utförda i Danmark och Sverige ser vi att många av materialen inte uppfyller kraven på bland annat friktion och retroreflexion, det vill säga hur mycket av fordonsljuset som reflekteras tillbaka, säger Sara Nygårdhs, forskningsingenjör på VTI.
En första testomgång startade i Danmark i oktober 2015. Testen omfattade 32 material, varav 24 för certifiering och åtta för tillverkarnas interna test. Materialen lades ut på ett provfält i Hornbæk och ungefär två veckor efter utläggningen mättes vägmarkeringarnas retroreflexion, luminans, friktion och färg. Ett år senare utfördes uppföljande mätningar.
– De första mätningarna visade att fem av 23 material hade alltför låg friktion. Ett år senare var problemen med friktion mindre och de flesta underkännandena berodde då på alltför låg retroreflexion, säger Sara Nygårdhs.
Kraven för klass P4 och P5 kunde inte kontrolleras då trafikvolymen varit för liten, men av de 23 material som testades för certifiering uppfyllde fem kraven för hjulpassageklass P3, tolv för klass P2, femton för klass P1 och sexton för klass P0. Sju material uppfyllde inte kraven för någon hjulpassageklass.

Även i Sverige genomfördes en första testomgång i oktober 2015. På det svenska provfältet norr om Sunne testades 81 material, 78 för certifiering och tre för tillverkarnas interna test. Sammantaget medverkade 18 leverantörer från tio europeiska länder. Även här mättes retroreflexion, luminans, friktion och färg i dagsljus, men också färg i fordonsbelysning för gula material. Ett år senare gjordes uppföljande mätningar där kraven för klasserna P0-P4 kunde kontrolleras.
De initiala mätningarna visade att sex av totalt 78 material hade alltför låg friktion och två material hade felaktig gul färg. Ett år senare fanns inte problem med friktionen och liksom i Danmark berodde de flesta underkännandena då på alltför låg retroreflexion. Resultatet var dock inte helt upplyftande.
– Av de 49 vita material som testades för certifiering var det 22 material som inte uppfyllde kraven för någon klass. Bara tre material nådde kraven för klass P4. De flesta låg inom klass P0-P2, säger Sara Nygårdhs.
Vad gäller gula material var resultatet än sämre. Enligt VTI var det 23 av 29 material som inte klarade kraven ens för den lägsta klassen. Endast tre nådde kraven för klass P3.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.093