Nionde september nästa år avgörs hur Sveriges regering och riksdag ska se ut de följande fyra åren. Valstrategerna har dragit upp de första riktlinjerna – och politiska utspel lär i rask takt lämna det löpande bandet i valfläskfabriken fram till valdagen.

Ett säkert kort är att lova mer pengar. Därför är det ingen större överraskning att regeringen nu inför valåret aviserar fem miljarder kronor till välfärden, varav tre miljarder till vården. Det skulle exempelvis kunna användas till att anställa 4 200 sjuksköterskor, enligt finansmarknadsminister Per Bolund.

Det är ingen tvekan om att pengarna skulle göra nytta. Det som väcker oro är i vanlig ordning den minst sagt luddiga förklaringen till hur satsningen ska finansieras.

Att hävda att skatteintäkterna ökar i och med att fler kommer i arbete är i och för sig riktigt. Det kräver dock stringens i utförandet, något som regeringen saknar med sin företagarfientliga inställning. Det har redan konstaterats att det sänkta rot-avdraget resulterat i ett ökat antal konkurser i byggbranschen. De skärpta 3:12-reglerna med krav på stora skattehöjningar kommer att slå hårt mot fåmansföretagen där merparten av tillväxten i sysselsättningen skett de senare åren. När regeringen ”belönar” småföretagarna med ökad beskattning på deras risktagande kan den lugnt räkna med att resultatet i bästa fall blir att planerade investeringar uteblir. Ett mer troligt scenario är att verksamheten trappas ner eller avvecklas. Att entreprenörer tvingas skola om sig till sjuksköterskor för att klara sin fortsatta sysselsättning ökar inte klirret i kassakistorna hos vare sig stat, kommun eller landsting.

Flera flygbolag har redan klargjort att den höjda flygskatten dels innebär att planerade miljösatsningar i exempelvis nya flygplan skjuts på framtiden. Planerad flygtrafik från svenska flygplatser blir inte av, vilket innebär att tillgängligheten i Sverige minskar. Det är förödande för ett av Västeuropas till ytan största länder som dessutom befinner sig i utkanten av den extremt viktiga marknad som Europa utgör för det svenska näringslivet.

Att dessutom öka inkomstskatten för en stor del av befolkningen är heller inget genidrag. Att pengar som tidigare använts till inköp krävs in av finansministern innebär bara att inköpen minskar, troligtvis också att allt fler väljer importerade produkter i stället för svenskproducerat.

Förhoppningsvis innebär sommaren att regeringen kommer till sans och växlar till strategier som ökar innehållet i de offentliga skattekistorna i stället för att lova bort pengar som inte finns.

Hur som helst närmar sig lite sommarvila för de flesta. Bland undantagen finns de många vägarbetare som ägnar sin sommar till att ge oss andra långsiktigt säkrare och snabbare transportleder. Vår egen uppgift i sommartrafiken är att dämpa farten bland koner, lastbilar och vägmaskiner och därmed öka säkerheten för såväl vägarbetare som oss själva.

Du håller nu vårens sista utgåva av Leveranstidningen Entreprenad i handen eller läser den med hjälp av dator, telefon eller surfplatta. Ett stort tack till dig och övriga läsare, annonsörer och andra samarbetspartners för årets vårsäsong. Hälsa gärna på oss på hemsidan, Facebook, Instagram, Twitter eller Youtube lite då och då fram till nästa utgåva 24 augusti.

Väl mött igen i höst.

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.