Gummi – en bristfälligt utnyttjad resurs

| Av Morgan Andersson | Tipsa redaktionen

Drygt 85 000 ton uttjänta däck samlas årligen in i Sverige för återvinning. Mellan 40 och 60 procent går till energiutvinning, en alldeles för hög andel anser VTI som ser stora möjligheter att använda gummits unika materialegenskaper i anläggningskonstruktioner.

Anläggningsbranschen har länge tagit hand om olika typer av restprodukter genom att använda dessa i stället för nyproducerat råmaterial där så är möjligt. Traditionellt har det till större delen handlat om obundna granulära material som sand och bergmaterial eller bundna material som asfalt, betong och i viss mån byggkeramik.

Ett material som hittills mest lyst med sin frånvaro i det sammanhanget är de cirka 85 000 ton uttjänta däck som varje år samlas in för återvinning i Sverige. Merparten, vilket varierar mellan 40 och 60 procent mellan åren, används till energiutvinning, en volym som dock Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, VTI, anser vara på tok för hög. Anledningen är att materialet har så många goda egenskaper som kan göra betydligt större nytta på helt andra sätt. VTI:s bedömning är att gummimaterial i form av exempelvis granulat, däckklipp eller hela däck gör det möjligt att utföra nya typer av anläggningskonstruktioner som till och med kan ge ytterligare kvaliteter jämfört med traditionella konstruktioner.

I en nyligen presenterad studie poängteras bland annat att gummimaterial är mjukt, det har isolerande och dränerande förmågor, återfår sin ursprungliga form efter belastning och har dessutom fördelen att vara beständigt över tid. Rätt utnyttjade kan dessa egenskaper användas för att framställa produkter och konstruktioner som till exempel tål mer omfattande deformation utan att gå sönder, som dämpar vibrationer och buller, som har en isolerande förmåga eller har renande och stabiliserande förmågor.

En som är mycket positiv till den föreslagna strategin är Fredrik Ardefors, vd för Svensk Däckåtervinning.

– Den här studien visar vilken resurs vi har i de 85 000 ton uttjänta däck som samlas in i Sverige varje år. Med däckgummit kan vi få produkter som tål mer utan att gå sönder, blir mer flexibla och är beständiga så att vi inte måste ersätta dem så ofta, säger Fredrik Ardefors.

Vid återvinning av uttjänta däck går det att få fram produkter som till stora delar har kvar däckgummits tekniska egenskaper. Materialet kan till exempel blandas i betong eller i så kallad mjuk asfalt. Det kan användas för att dämpa vibrationer och buller och därmed göra spårbunden trafik tystare. Det lämpar sig också i cykel- och gångvägar med grön profil eller till vattenrening, som utfyllnad eller ersättning av obundna stenmaterial, och för stabilisering av metaller i förorenade massor enligt myndigheten.

Andra exempel på tillämpningar som redan används är konstgräsplaner med gummigranulat och fallskyddande lekplatsbeläggningar. En försvinnande liten del används i exempelvis sprängmattor och i trafikbuffertar i samband med bland annat vägarbeten. Men användningsmöjligheterna borde vara betydligt större än så och VTI lyfter fram en anledning till att utvecklingen inte går snabbare än den gör.

Ett grundläggande problem är, enligt VTI, att det finns två olika värdekedjor utan naturlig sammanbindande länk. På ena sidan står utförande och anläggande av väg och anläggningskonstruktioner, på den andrä återvinning av avfall och restprodukter. VTI lyfter fram att dessa värdekedjor traditionellt bedriver verksamhet med helt olika fokus på syfte och mål, vilket gör att det önskvärda förhållandet med ”push and pull” inte uppstår på naturlig väg.

Den springande punkten är att någon part – oklart vem – måste ta ansvar för det behov och den roll som uppstår i skärningspunkten mellan värdekedjorna. Så länge den funktionen saknas befarar VTI att vi tvingas fortsätta vänta på ett fullt utnyttjande av den potential som finns för vidareförädling, tillverkning och utförande där återvunna däck helt eller delvis utgör råvaran.

VTI efterlyser även ökad tydlighet från regering och riksdag vad gäller förhållandet mellan kraven på ett giftfritt samhälle och ett mer resurseffektivt utnyttjande. Bland annat hävdas att de nationella myndigheterna kan stimulera användningen av restprodukter genom klara besked i form av inriktning och policys.

Bland annat vill VTI att kraven skärps för att få offentliga aktörer att uppmuntra användningen av alternativa material och metoder i upphandlingar och utvärderingen av anbud.

Ytterligare ett problem som lyfts fram är att däck som importeras utanför de auktoriserade återförsäljarnas kanaler kan innehålla icke önskvärda ämnen som PAH:er, vilket ställer större krav på källsortering av de däck som ska användas som råvara för konstruktioner och produkter.

Situationen förvärras, enligt VTI, av en allmänt negativ inställning till återvunna däck som till och med betraktas som farliga då och då. Det innebär att alla tillämpningar måste valideras och verifieras ur alla tänkbara perspektiv i förhållande till de direkta krav som ställs från myndigheter och andra intressenter. Det räcker inte ens med att dessa krav tillgodoses och att behoven tillfredsställs utan väl så viktigt är att dessa fakta dessutom kommuniceras gentemot massmedia, myndigheter och övriga involverade aktörer.

En förhoppning med studien är att innehållet ska stimulera någon part att åta sig rollen som den länk som knyter samman värdekedjorna. Forskarna på VTI hävdar att man den här gången, till skillnad från tidigare undersökningar, därför utgått från såväl slutanvändarens behov som från de krav på funktionalitet och ekonomi som ställs på den slutliga konstruktionen. Därmed har det blivit möjligt att tydliggöra fördelarna med återvunna däck jämfört med traditionella produkter inom bland annat ekonomi, teknik, funktion och miljö.

– Det finns stor potential att utveckla anläggningskonstruktioner med återvunnet material. Vi har kunnat konstatera att det finns ekonomiska, tekniska/funktionella, miljö- och klimatmässiga fördelar att vinna, men att det i samtliga fall kräver mer forskning och verifiering, säger Fredrik Hellman, forskare på VTI.

Väl så viktig är dock även däckåtervinning i ett bredare globalt perspektiv.

– Vi är väldigt bra på att ta hand om utslitna däck i Sverige och låta dem fortsätta göra nytta när de inte längre rullar på vägarna. Genom att samla in däcken och använda materialet på nya sätt bidrar vi till att spara på jordens resurser, säger Fredrik Ardefors.



Håll dig uppdaterad med Entreprenad
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Säljrekord för HVO100

Liebherr satsar stort på teleskoplastare

Inför 2018 gör Liebherr en rejäl manifestation på teleskoplastarsidan. Åtta nya modeller i sammanlagt 26 olika versioner lanseras. Fortfarande handlar det dock enbart om stela modeller. Ingen roterande maskin i sikte än.

Strabag bygger tunnlar för förbifarten

Klartecken för samarbete Kramer-John Deere

Två av fem upphandlingar innefattar anläggning

Anläggning är den kategori som förekommer oftast i svenska upphandlingar. Det visar statistik som tagits fram av Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket.

Hela Sverige måste sanera för att bygga

SVT har gjort en sammanställning med landets kommuner, som visar att det kommer att byggas på mark som måste saneras i de 15 största kommunerna.

Nyhetsbrev

Volkswagen investerar över 200 miljarder kronor

Satsar på att ställa om produktionen mot ett fokus på elektrisk mobilitet och modularisering.

Arkiv

Svevia får förlängt kontrakt i Stockholm stad

Veckans konkurser – vecka 46

Senaste konkurserna inom bygg och anläggning.

Jernhusen rekryterar regionchef

Fördelning av byggbonusar beslutat

Nästan dubbelt så många kommuner har beviljats regeringens byggbonus i år jämfört med förra året. Totalt 1,8 miljarder kronor ska fördelas på 199 kommuner.

Förslaget: Fem nya isbrytare

I en förstudie har sjöfartsverket föreslagit att den svenska isbrytarflottan bör vara utbytt 2030, för en kostnad på ungefär 6 miljarder kronor.

Starkare än någonsin efter 40 år

I 40 år har brittiska JCB tillverkat sina teleskoplastare. Förra året kunde företaget fira tillkomsten av den 200 000:e teleskoplastaren och fler ska det bli. För närvarande produceras drygt 30 modeller i mer än 1 000 konfigurationer i Rocesterfabriken.

Direktkontakten
Utbildningskvalitet kräver riktiga praktikplatser

Maskinentreprenörernas vd Hampe Mobärg om tänkbara lösningar på den maskinförarbrist som finns i Sverige i dag.

Ökad kapacitet i bantad teleskoplastare

Senaste tillskottet i JCB:s teleskoplastare i Hiviz-serien är 540-18 som trots att den, enligt tillverkaren, är 20 procent mindre än föregångaren 540-17 är mer produktiv och har högre lyftkapacitet.

5

Tesla satsar på tyngre bilar

Nu tar Tesla upp kampen mot jättarna inom lastbilar och pickuper. Tidigt på fredagsmorgonen visades deras nya tillskott, ellastbilen Tesla semi, upp.

Arbete på spår ger Berco ett lyft

Peab får förlängt underhållskontrakt

Sweroad till salu

Sweroad är till salu. Efter att ha tillhandahållit infrastrukturinriktade konsulttjänster i utvecklingsländer i bortåt 35 år har nu försäljningen av det statsägda företaget påbörjats.

Scantruck satsar högt

Manitous teleskoplastare säljer som aldrig förr, intresset ökar för Mustangs kompaktlastare och nu satsas allt hårdare även på plattformssidan

Vägen till framgång går via flaket

När Scania vill stärka sin position i Indien är en av nyckelkomponenterna ett nyutvecklat, lätt och lokaltillverkat flak som gör det möjligt att lasta mer än med företagets tidigare alternativ.

Kompakt teleskoplastare med stödben

Timrå kommun fick städa upp

Reportage
Skärgårdshjärtat bultar för entreprenad

Vrångö Transport domineras av renhållning, firmans vd föredrar dock entreprenad – det finns gott om grävjobb ute på ön och det går lika bra att leda företaget från grävmaskinshytten. "Det passar mig bra att köra maskin."

Trafikverket svarar på mut-kritik

Eget kontor ska stärka Engcon i Nordamerika

Jätteinvestering i väst

Ledare: Hjälp till självhjälp

Ny regionchef för Cramo

Ny vd för Certex

Snabbare körning med mer last

Strukton rail i utbildningssamarbete

Namnbyte för Hitachi-företag

Danmark lägger världens längsta likströmskabel

Betongproduktion på högvarv

Stark utveckling i Norrköpings hamn

Se alla Företagens egna nyheter

Ny säljare på Metso i norra regionen

Exporterad säkerhet - Q & A med Stéphane Legret från Brigade HQ, London

Certex Svenska medlem i LEEA

Så enkelt kommer du igång med SmartDok

Nytt samarbetsavtal mellan Constructor Sverige AB och TRILOGIQ Sweden AB

Hemsidor ökar försäljningen med klimatsymbol!

Välkommen att besöka oss på Elmia Subcontractor!

Upptäck faran i tid med nytt Radarsystem från Brigade

Sandviks intelligenta truckar automatiserar transporter med AutoMine®

Hemsidor ökar försäljningen med klimatsymbol!

Hela lösningen för anläggningsindustri!

CB Partner har gått från noll till 100 miljoner i omsättning och från noll till 250 anställda

LINAK på Agritechnica

Spännande nyheter i Eigenbrodts monter på Elmia Subcontractor

Etapp 2: MOVO installation fördubblar lagerutrymmet för JULA

Spännande nyheter i Eigenbrodts monter på Elmia Subcontractor

Träffa Eigenbrodt på Elmia Subcontractor

Kylvätskan till ALLA bilar

Saltängens anläggningsindustri går som tåget

Vill du också få helikopterperspektiv?

Se produktionsergonomi på Elmia Subcontractor 2017

TR Electronic och Cognex bjuder in till kostnadsfritt seminarium

Fler servicebilar

Toyota valde TRICO för sitt Optifit sortiment

Stort byggprojekt = Saltängen

Sänd till en kollega

0.143