Gummi – en bristfälligt utnyttjad resurs

| Av Morgan Andersson | Tipsa redaktionen

Drygt 85 000 ton uttjänta däck samlas årligen in i Sverige för återvinning. Mellan 40 och 60 procent går till energiutvinning, en alldeles för hög andel anser VTI som ser stora möjligheter att använda gummits unika materialegenskaper i anläggningskonstruktioner.

Anläggningsbranschen har länge tagit hand om olika typer av restprodukter genom att använda dessa i stället för nyproducerat råmaterial där så är möjligt. Traditionellt har det till större delen handlat om obundna granulära material som sand och bergmaterial eller bundna material som asfalt, betong och i viss mån byggkeramik.

Ett material som hittills mest lyst med sin frånvaro i det sammanhanget är de cirka 85 000 ton uttjänta däck som varje år samlas in för återvinning i Sverige. Merparten, vilket varierar mellan 40 och 60 procent mellan åren, används till energiutvinning, en volym som dock Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, VTI, anser vara på tok för hög. Anledningen är att materialet har så många goda egenskaper som kan göra betydligt större nytta på helt andra sätt. VTI:s bedömning är att gummimaterial i form av exempelvis granulat, däckklipp eller hela däck gör det möjligt att utföra nya typer av anläggningskonstruktioner som till och med kan ge ytterligare kvaliteter jämfört med traditionella konstruktioner.

I en nyligen presenterad studie poängteras bland annat att gummimaterial är mjukt, det har isolerande och dränerande förmågor, återfår sin ursprungliga form efter belastning och har dessutom fördelen att vara beständigt över tid. Rätt utnyttjade kan dessa egenskaper användas för att framställa produkter och konstruktioner som till exempel tål mer omfattande deformation utan att gå sönder, som dämpar vibrationer och buller, som har en isolerande förmåga eller har renande och stabiliserande förmågor.

En som är mycket positiv till den föreslagna strategin är Fredrik Ardefors, vd för Svensk Däckåtervinning.

– Den här studien visar vilken resurs vi har i de 85 000 ton uttjänta däck som samlas in i Sverige varje år. Med däckgummit kan vi få produkter som tål mer utan att gå sönder, blir mer flexibla och är beständiga så att vi inte måste ersätta dem så ofta, säger Fredrik Ardefors.

Vid återvinning av uttjänta däck går det att få fram produkter som till stora delar har kvar däckgummits tekniska egenskaper. Materialet kan till exempel blandas i betong eller i så kallad mjuk asfalt. Det kan användas för att dämpa vibrationer och buller och därmed göra spårbunden trafik tystare. Det lämpar sig också i cykel- och gångvägar med grön profil eller till vattenrening, som utfyllnad eller ersättning av obundna stenmaterial, och för stabilisering av metaller i förorenade massor enligt myndigheten.

Andra exempel på tillämpningar som redan används är konstgräsplaner med gummigranulat och fallskyddande lekplatsbeläggningar. En försvinnande liten del används i exempelvis sprängmattor och i trafikbuffertar i samband med bland annat vägarbeten. Men användningsmöjligheterna borde vara betydligt större än så och VTI lyfter fram en anledning till att utvecklingen inte går snabbare än den gör.

Ett grundläggande problem är, enligt VTI, att det finns två olika värdekedjor utan naturlig sammanbindande länk. På ena sidan står utförande och anläggande av väg och anläggningskonstruktioner, på den andrä återvinning av avfall och restprodukter. VTI lyfter fram att dessa värdekedjor traditionellt bedriver verksamhet med helt olika fokus på syfte och mål, vilket gör att det önskvärda förhållandet med ”push and pull” inte uppstår på naturlig väg.

Den springande punkten är att någon part – oklart vem – måste ta ansvar för det behov och den roll som uppstår i skärningspunkten mellan värdekedjorna. Så länge den funktionen saknas befarar VTI att vi tvingas fortsätta vänta på ett fullt utnyttjande av den potential som finns för vidareförädling, tillverkning och utförande där återvunna däck helt eller delvis utgör råvaran.

VTI efterlyser även ökad tydlighet från regering och riksdag vad gäller förhållandet mellan kraven på ett giftfritt samhälle och ett mer resurseffektivt utnyttjande. Bland annat hävdas att de nationella myndigheterna kan stimulera användningen av restprodukter genom klara besked i form av inriktning och policys.

Bland annat vill VTI att kraven skärps för att få offentliga aktörer att uppmuntra användningen av alternativa material och metoder i upphandlingar och utvärderingen av anbud.

Ytterligare ett problem som lyfts fram är att däck som importeras utanför de auktoriserade återförsäljarnas kanaler kan innehålla icke önskvärda ämnen som PAH:er, vilket ställer större krav på källsortering av de däck som ska användas som råvara för konstruktioner och produkter.

Situationen förvärras, enligt VTI, av en allmänt negativ inställning till återvunna däck som till och med betraktas som farliga då och då. Det innebär att alla tillämpningar måste valideras och verifieras ur alla tänkbara perspektiv i förhållande till de direkta krav som ställs från myndigheter och andra intressenter. Det räcker inte ens med att dessa krav tillgodoses och att behoven tillfredsställs utan väl så viktigt är att dessa fakta dessutom kommuniceras gentemot massmedia, myndigheter och övriga involverade aktörer.

En förhoppning med studien är att innehållet ska stimulera någon part att åta sig rollen som den länk som knyter samman värdekedjorna. Forskarna på VTI hävdar att man den här gången, till skillnad från tidigare undersökningar, därför utgått från såväl slutanvändarens behov som från de krav på funktionalitet och ekonomi som ställs på den slutliga konstruktionen. Därmed har det blivit möjligt att tydliggöra fördelarna med återvunna däck jämfört med traditionella produkter inom bland annat ekonomi, teknik, funktion och miljö.

– Det finns stor potential att utveckla anläggningskonstruktioner med återvunnet material. Vi har kunnat konstatera att det finns ekonomiska, tekniska/funktionella, miljö- och klimatmässiga fördelar att vinna, men att det i samtliga fall kräver mer forskning och verifiering, säger Fredrik Hellman, forskare på VTI.

Väl så viktig är dock även däckåtervinning i ett bredare globalt perspektiv.

– Vi är väldigt bra på att ta hand om utslitna däck i Sverige och låta dem fortsätta göra nytta när de inte längre rullar på vägarna. Genom att samla in däcken och använda materialet på nya sätt bidrar vi till att spara på jordens resurser, säger Fredrik Ardefors.



Håll dig uppdaterad med Entreprenad
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kaunis Iron gör klart för gruvstart

Genom att alla nödvändiga resurser nu samlats i ett bolag ska det vara möjligt att återstarta gruvverksamheten i Kaunisvaara i sommar.

Han blir ordförande för nystartade LRF Entreprenad

Förbundet kommer bland annat arbeta med digitalisering.

Kinesiska pengar ska inte alls betala järnväg mellan Stockholm och Oslo

Den utpekade organisationen säger sig vara helt ovetande.

Västlänkendom överklagas – av Trafikverket

Myndigheten tycker att byggstarten går för långsamt.

Sweco ska förbättra Polypetide Groups avfallshantering

"Det är spännande att få vara en del av ett projekt som har så höga ambitioner när det gäller miljö-, hälso-, och säkerhetsfrågor"

Alliansen vill skärpa kraven för återvinning

"Både insamling och återvinning av avfall behöver utvecklas för bättre service och större miljönytta", skriver oppositionens miljöpolitiska företrädare i en debattartikel.

Nyhetsbrev

Skanska moderniserar tjeckisk motorväg

Ordern är värd cirka 300 miljoner kronor.

Arkiv

Löfven: Norrbotniabanan ska börja byggas i år

Under en intervju avslöjat statsministern att Norrbotniabanan ska börja byggas denna mandatperioden.

Ledare: Regeringens planekonom

NCC-veteran blir Sveviachef

Svevia har fått en ny regionchef för division anläggning Syd-Väst – Sven-Åke Bengtsson

Miljöanpassad snöhantering

i sex säsonger har NCC:s egenutvecklade snöreningsanläggning Snowclean tagit hand om de snömassor som tas bort från Oslos gator och torg. Anläggningen omvandlar snön till vatten och filtrerar bort föroreningarna innan smältvattnet leds vidare till fjorden.

Abecede blir Kaunis Iron efter köp

Kaunis Iron: "Vi har nått en viktig milstolpe i återstart av gruvan och ser fram emot produktionsstart". Brytning planeras starta till sommaren.

Reportage
Ständig städning för Svevia

Sju nätter i veckan 36 veckor om året – Svevia har fullt upp med Stockholms tunnlar, små och stora anläggningar med en sak gemensamt – de är riktigt smutsiga.

Reportage
Specialfordon spolar rent

En jättelik våtdammsugare och skräddarsydda teknikbilar med busshytt och robotarm är grunden när Svevia tvättar tunnlar i Stockholm.

Rena framtidsvisioner

Betong som bryter ned föroreningar och färg som andas? Utvecklingen går snabbt och nya metoder skulle kunna underlätta städningen och förbättra miljön i de stora tunnlarna.

Snabba och kalla duschar

Kallt vatten och lite rengöringsmedel är vapnet som står till buds när Stockholms smutsiga tunnlar rengörs. "Det går inte att använda varmvatten i tunnlarna".

Maxad mix hejdar halkan

Karlstad var ”sämst” på att sopsalta, en transportledare experimenterade sig då fram till en ny lösning – Karlstadlaken som sedan dess ska ha lett till mindre halka, lägre kostnader och färre olyckor.

Rakt genom berget

Nu är det klart hur Trafikverket vill dra nya E4 genom Örnsköldsvik, trafiken ska bort från stadskärnan.

Snabba ryck med bra tryck

Nya innovationer har revolutionerat vägunderhållet hävdar Ströman Maskin. – Laken har förändrat hela vinterväghållningen, den plus höghastighetsspridaren har gett oss en helt annan vinterdrift.

Industrispåret från Norviks hamn byggs i år

Översyn av trafikfarlig bro får inget gehör

Trafikverket hänvisar till andra instanser när det gäller bron till Rossön.

Laken dög när flingorna flög

Att byta torrsalt mot lake löste inte bara problemet med dammiga skogsvägar, det gav Peab helt nya affärsmöjligheter. "I stället för en återkommande årlig kostnad har vi nu intäkter med bra förtjänst".

Karlstadlaken även bra för att binda damm

Halkbekämpningen med lake fick en oväntad bonuseffekt som Karlstad kommun spann vidare på, nu används lake även för att binda damm.

Rätt rutt med röststyrning

Med GPS-styrd halkbekämpning ska alla förare, oavsett rutin, kunna göra exakt samma jobb varje gång, inga gator ska hoppas över och inga breddningar eller avsmalningar ska missas.

Vägarbetaren Timmy Edström slog sönder vindruta – får boten betald

Transschakt utökar maskinparken med hjulgrävare från Hitachi

Trafikverket kan få tillbaka ansvaret för järnvägen

Hansén Bil & Maskin växer – bygger ny anläggning

Bro i Karlstad stängs av för tung trafik

Sjukhusjobb i Skövde

Caterpillars vinst bättre än förväntat

Två nya kranar ska få godshanteringen i Malmö att gå som på räls

Bäverhot mot riksväg – nu ska djuret drivas bort

Decked är ett nytt innovativt lastsystem för arbetsfordon

Bygget av Förbifart Stockholm pausas – till följd av dispyt

Nu har en av Sveriges största industriinvesteringar färdigställts

Se alla Företagens egna nyheter

Återkommande

LINAK presenterar det enkla sättet att välja rätt rörelselösning

Saltängen presenterar - ny digital lösning

El-teleinriktad TEKNIKER

Varmt välkommen till vår workshop!

Kunderna krossar berg

KIPP`s rattar, vevar och positionsvisare

Jackon nominerad till årets Finfoleverantör

Hemsidor ökar försäljningen med klimatsymbol!

Enkel styrning med CAN bus

35 % ökning

KIPP´s Handtag, bygelhandtag, stånghandtag och greppskålar.

TR Electronic medverkar på IndustriMässan i Karlstad, den 24-25 januari.

Hemsidor ökar försäljningen med klimatsymbol!

Marknadens bästa maskin?

Personalnytt från Metso Sverige

Ny kund!

KIPP´s knoppar och vred

Få helikoptervy med Brigade – Nu lanserar vi generation 2 av Backeye 360!

PRESTONE® och Ringbrothers Custom 1972 AMX Javelin

KIPP Produktnyheter

PRESTONE® firar 90 år!

NYTT! RUBIA OPTIMA 1100 FE 10W-30, högkvalitativ motorolja, med API CK & VO...

Första Case bandschaktare, M-serien, levererad av Maskinia

Nytt nummer av Materialhanteraren ute!

Sänd till en kollega

0.228