23948sdkhjf

Hugin – gruvindustrins nya vän

Vid Luleå tekniska universitet finns en drönare, utrustad med kamera och magnetometer. Betydelsen för gruvindustrin är odiskutabel.

Lite mer än en halvtimme. Längre tid än så behöver inte Hugin på sig för att scanna av en yta, stor som 75 fotbollsplaner. Hugin (Highly Useful Geoinformation) är en specialtillverkad drönare som utrustad med kamera och magnetometer inte väger mer än 7,8 kg, men som kan ge gruvnäringen god hjälp i framtiden. Det kan handla om miljöövervakning, men också om att upptäcka sprickor i dagbrott och inte minst om att hjälpa till med att hitta svaret på frågan om hur malmkroppar bildas.

Drönaren, som är finansierad av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning finns till vardags på Luleå tekniska universitet. Det som gör drönaren speciell är främst magnetometern, ett vetenskapligt instrument som mäter de magnetiska egenskaperna i berggrunden och gör drönaren användbar inom ett bredare fält än flertalet av sina föregångare.

– Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning. I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden, säger Joel Andersson.

Universitetets ambitioner är att använda Hugin brett inom olika forskningsområden. Ett aktuellt exempel är att få fram mer information om Pärvieförkastningen, en mer än 16 mil lång ”spricka” i jordskorpan i trakterna kring Kiruna och Kebnekaise, som bildades när inlandsisen smälte för flera tusen år sedan.

– Man tror att jordbävningarna längs Pärvieförkastningen kan ha varit väldigt kraftiga. Nu vill forskare på Luleå tekniska universitet ta reda på om det var två miljarder år gamla strukturer i berggrunden som reaktiverades eller om strukturerna längs Pärvieförkastningen nybildades. Som en del i det arbetet hoppas vi att drönaren kan hjälpa oss att ta reda på mer, säger Tobias Bauer, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

– Vi vill att våra studenter ska lära sig moderna tekniker och att tolka och processa nya typer av data. Drönarteknologin är på frammarsch och vi på Luleå tekniska universitet vill använda den som ett verktyg i både forskning och utbildning. Vi ska ligga i framkant, säger Tobias Bauer som gläds åt att den nya drönaren väcker stort intresse hos forskare på andra universitet och inte minst inom industrin.

– För ett gruvföretag med dagbrott kan drönaren exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen, säger Tobias Bauer.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078