23948sdkhjf

Översvämningskartor ger falsk trygghet

| Av Morgan Andersson | Tipsa redaktionen

Många människor är omedvetna om att de bor på mark där det finns risk för översvämningar, enligt Nancy Joy Lin, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Att bo strandnära är minst sagt populärt även om det finns risk för översvämningar. Det stora flertalet bortser dock från riskerna. Bara det faktum att det finns ett hus på platsen ger en känsla av att boendet är tryggt – i varje fall i det avseendet.

Men risken att verkligheten ska komma farande med en obehaglig överraskning är betydligt större än vad många tror. Anledningen är att de så kallade översvämningskartor som ska hjälpa bland annat stadsplanerare att förutse vårfloder och översvämningsrisker kan ge fel fingervisningar.

Kartorna bygger på antaganden och befintliga data, men de är inte kalibrerade mot verkligheten, säger Nancy Joy Lim, miljöforskare vid Högskolan i Gävle, som betonar att risken för översvämning dessutom ökat på grund av klimatförändringarna, där extrema regnmängder blir allt vanligare.

Översvämningskartorna ska bland annat visa utbredningen av vatten för så kallade hundraårsflöden. Nancy Joy Lim hänvisar dock till mångåriga egna studier där kartorna jämförts med verkliga utfall som visar att felmarginalerna kan vara riktigt stora, i synnerhet på flacka ytor.

Det är jättesvårt att veta hur mycket som kommer att översvämmas vid sådana områden och våra översvämningskartor måste därför uppdateras, säger Nancy Joy Lim.

Gävle Strand är ett exempel på hur det skulle kunna bli väldigt kritiskt om man utgått från osäkra, eller felaktiga kartor och med klimatförändringarna så vet man inte hur mycket vattnet kan komma att stiga.

En felkälla är att översvämningskartan skapas från en helt teoretisk modell som bygger på andra modeller och befintliga data. Kartan används sedan för samhällsplanering, vid detaljplanering eller för att avgöra om markområdet över huvud taget är byggbart. Även försäkringsbolagen baserar sina riskbedömningar på samma kartor.

Tilltron till dessa kartor är stor även om Nancy Joy Lim menar att de inte är så pålitliga eftersom de tas fram av olika konsultfirmor som använder olika modeller och olika data för att beräkna vattnets utbredning vid översvämningar.

Jag har tittat på osäkerheten med översvämningskartorna, hur de påverkas av de olika data och processer man använder och jag ser att man kan få olika resultat.

Nancy Joy Lim vänder sig mot att kartorna visar en tydlig gräns som helt enkelt talar om var gränsen mellan översvämmad och torr mark går.

När man använder denna typ av kartor, med bestämda gränser, kan man tro att den informationen är korrekt, men ingen vet egentligen var gränsen ska ligga eftersom vattnet kan flyta på olika sätt.

Hon vill i stället att de kritiska områdena identifieras. Genom att tydliggöra de osäkra områdena blir marginalerna större och risken för översvämningar därmed mindre.

Hennes uppfattning är dock att kommunernas planeringsavdelningar börjat uppmärksamma både denna osäkerhet och modellernas begränsningar. Problemet är dock att den kunskapen inte alltid tas till vara. En anledning kan vara att osäkerhet inte är något man vill höra när man försöker besluta om nybyggande, en annan att det saknas kunskap om hur den typen av information ska kunna användas inom planering.

Nancy Joy Lim skulle gärna se att de som producerar kartorna också åläggs ett ansvar för att visa de osäkra punkterna, kommunicera dem och informera användarna om begränsningarna.

Som läget är i dag kan kommunerna bli ansvariga för hur de använder dessa kartor om de var medvetna om de fel eller begränsningar som är inbyggda i kartorna.

Nu rullar det bara på, kartorna finns och man bygger på och det kommer att finnas hus vid dessa kartors översvämningsgränser. Det kan ge obehagliga överraskningar för kommuner om områden översvämmas trots att översvämningskartan visat att de var säkra, säger Nancy Joy Lim.

Håll dig uppdaterad med Entreprenad
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu
1

Fel av kommun att stoppa privat fibergrävning

Hässleholms kommun gjorde fel som hindrade privata företag att gräva ner fiber i kommunen. Det framgår av en dom från Patent- och marknadsdomstolen.

NCC avyttrar dansk återvinning

NCC avyttrar sin danska återvinningsverksamhet till återvinningsföretaget RGS Nordic. Försäljningen är ett led i renodlingen av NCC Industrys verksamhet i Danmark.

Bygglogistiker tog hem Postnords stora logistikpris 

Specialpris delades också ut till sjukvårdslogistik på Karolinska. 

Grönt ljus för miljardprojekt

Effektivare ballasttransporter

Samarbete om lastbilshandel

Nyhetsbrev

Marigt i Malung

Arkiv

Nya sätt att hitta mineral

Nytt forskningsprojekt

Ny spray motverkar kristaller i SCR-katalysatorn

Kristaller i SCR-katalysatorn är ett dyrt problem för många maskinägare – nu finns ett effektivt medel mot onödiga driftstopp och höga utsläppsnivåer.

Första genomslaget i Förbifart Stockholm

Vägledning om rasrisker

En färsk tillsynsvägledning ska minska risken för bebyggda områden att drabbas av ras, skred eller erosion.

Vägsalt utvinns ur farlig aska

Med hjälp av ny teknik ska Ragn-Sells omvandla farligt avfall till värdefulla resurser i samband med såväl halkbekämpning som gödselproduktion.

”Det är helt klart realistiskt – förutsättningarna finns”

Utvinn metall och industrimineral i samma gruvor – forskare hävdar att breddad brytning skulle minska mängden avfall och öka den ekonomiska nyttan.

Ledare: Dags att visa mod

Mikroorganismernas tid är här

Klart med byggledare för miljardtunnel

Engcon tredubblar kapaciteten

I dag, tisdag, invigdes den datastyrda och helt robotiserade produktionsanläggning som ska bidra till tredubblad produktionskapacitet för Engcon.

Rototilt till Australien

Efterlängtat spadtag

I dag togs första spadtaget för den 530 meter långa Veddestabron som blir en viktig pusselbit för att knyta samman den stadsbildning som just nu växer fram i Järfälla, strax utanför Stockholm.

”Att bruka – inte förbruka”

Genom att ersätta cementklinker med masugnsslagg kan Skanska nu producera betong med betydlig lägre utsläpp än tidigare. Målet är en minskning med 50 procent senast år 2030.

Ja och nej till ny yrkesskola

Utbildningsutskottet vill införa en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå – tre partier håller dock inte med.

NCC bygger i Jönköping

Bauma 2019
Billigare och tydligare med egen tiltsensor

Bauma 2019
Rototilt vässar utbudet

En rivtand och en serie sorteringsskopor är de senaste tillskotten i Rototilts redskapsprogram. På Bauma visas de fram för en bredare publik.

Snart är tågdepån klar

Veckans mest lästa!

Bauma 2019
Bättre vibbar från Engcon

Välbekant uppdrag för NCC

Veidekke bygger vårdboende

De öppnar för miljölastbilspremie

Slangservice till Sala

VA-lyft i Mariestad

Bauma 2019
Engcon uppgraderar sorteringsgriparna

Ledare: Bolunds bonöt

Skånekontoret räknar på Kågeröd

Gamla rör blir nya

Skyddsvallar i Uddevalla

Se alla Företagens egna nyheter

Lazer Triple-R Elite 750

Extraljus 9"

Reportage om Linotol - en ung gammal 90 åring! 

Produktkatalog 2019

Ny Eko butik för Fastec i Sundsvall

Bra tryck i verksamheten

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Skellefteå 20-21 mars

Arbetsbelysning LED

Ny Volvoaxel

Drivaxel till nyare Volvo och Ford

Inspektionslampa

Jackon Grundlösningar: Välj rätt byggsystem till ditt projekt

Medieintresse för tågdepån i Kärråkra

Laddbart varningsljus

Drivknut till Dacia Duster

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Skellefteå 20-21 mars

Arbetsbelysning LED med värmelins

Fabriksrenoverad original dieselspridare till VW

Nokian Tyres återigen ett av de mest hållbara bolagen i världen

Ännu en ny Volvoaxel

Extrem helsyntetisk motorolja för racing

Nokian Tractor King – revolutionen fortsätter med fler storlekar

Färdstrålkastare med värmelins

Drivaxel till Dacia Duster

Robust membranpump för höga tryck och slitande medier

Sänd till en kollega

0.159