23948sdkhjf

"Det är som en stor cirkus!"

Ett tiotal jättekranar och ett gäng rutinerade lyfträvar sköter Havators allra största lyft.

De riktigt stora kranarna stannar sällan länge på en och samma arbetsplats.

Läs också: Bautalyft i Bromma Blocks

När de kommer till ett bygge är de ofta hett efterlängtade, deras ankomst är noga förberedd och i många fall är kranens insats avgörande för projektets vidare utveckling.

Själva lyftet brukar dock gå relativt snabbt och så fort det är klart är det tack-och-hej, hela schabraket rivs ned och packas ihop för vidare transport till nästa spektakulära lyft.

Kranjätten Havator dyker därför upp lite här och där över hela Norden. Företaget har en speciell projektgrupp för de största lyften, de som kräver företagets tyngsta kranar och den riktigt erfarna personalen.

–  Vi har ett tiotal riktigt stora kranar och de är ute hela tiden – det är full rulle, säger Krister Enarsson, som är supervisor på projektgruppen.

Läs också: Tunggung i Järfälla

Han var arbetsledare under de tre Brommalyften och konstaterar att även om lyftet i sig kan vara avklarat på någon timme kräver insatsen i stort betydligt mer arbete – det kan handla om en vecka före och en vecka efter lyftet med all planering, riggning, rivning, lastning och transport.

Havator använde sin allra största kran för Brommajobbet. Den väger ungefär 750 ton när den är riggad för maxlyft men den här gången behövdes inte lika mycket, Krister Enarsson räknar med den vägde in på 500 ton i Bromma Blocks.

Kranen, med förare, är förstås i fokus, men att lyfta riktigt tungt kräver fler kompetenser än så – förutom föraren och lyftledaren behövs ett par personer som hanterar de rep som fästs i lasten.

– Man behöver en gubbe i varje ände, säger Krister Enarsson.

Kranpiloten och de två repförarna ska placera enorma objekt på millimetern rätt.

För att klara det krävs extremt god planering, fastslår Krister Enarsson.

– Vi måste veta allt i förväg.

Havator avkräver därför beställarna all nödvändig information för att kunna avgöra hur kranen ska byggas upp och utrustas, och hur lyftet ska genomföras.

Det innebär också att egna initiativ är bannlysta under själva lyftet.

– Det är inte som att köra grävmaskin – föraren ska sitta med sina skärmar och göra precis som han blir tillsagd!

Ett tungt ansvar vilar därvidlag på lyftledaren. Krister Enarsson ikläder sig alltsomoftast den rollen och får då detaljstyra sina kollegor via radio.

Inte minst föraren måste vara på helspänn när lyftledaren ger order.

– Det kan vara ”hissa”, ”fira ner” eller ”lyft en millimeter”, förklarar Krister Enarsson.

Han har varit i branschen sedan 1973 och konstaterar att det är först de senaste decennierna maskiner i den här storleken och projekt av det här slaget börjat poppa upp.

– Nu finns det mycket större grejer och projekten blir större och större.

Komplexiteten kräver att projekten planeras noggrant.

– Ju bättre koll vi har desto bättre går lyftet, därför blir det många möten inför varje lyft.

Ett bevis så gott som något är att han, samtidigt som kranen monteras ner i Bromma, styr kosan mot Piteå, där Havator ska göra ett lyft på ett pappersbruk sju veckor senare.

– Det är full rulle hela tiden – både i Sverige och Finland, kommenterar Krister Enarsson.

När mötet i Piteå är avklarat ska han vidare till Göteborg – för ett möte inför ett stort lyft där.

– Vi åker runt överallt – det är som en stor cirkus!

I slutet av mars var gänget i Bromma och lyfte – läs mer om Bautalyftet i Bromma Blocks här.

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Redaktionen rekommenderar

Sänd till en kollega

0.081