23948sdkhjf

"Stenkross funkar dåligt i kulturvägar"

| Av Ulrika Andersson | Tipsa redaktionen

Ett pilotprojekt ska visa hur kulturvägarna kan bli både starka och säkra, utan att förlora sin historiska tyngd.

Stockholm. I fjol startade avdelningen Underhåll på Trafikverket Region Nord  ett pilotprojekt som är tänkt att öka intresset för en mer samlad satsning på att renovera och bevara kulturvägarna.

Läs också: Fokus på form och funktion

– Tidigare har man gjort punktinsatser, renoverat några milstolpar här och en vägsträcka där. Nu är tanken att se hur det går och om intresset finns hos de som ska underhålla vägarna, säger Johannes Kruusi, antikvarie på KMV forum.

I pilotprojektet ingår tre vägar i Västerbottens län.

– Det är tre helt olika epoker, en slingrande skogsmarksväg från 1700-talet, en grusväg från 1600-talet och så en väg från slutet av 1800-talet, som dessutom förbättrats på 1920-talet.

En sträcka förbi Stärkesmark, med anor från 1600-talet renoverades i fjol, vägen mellan Slipstenssjön och Svanastorliden, som byggdes för drygt 100 år sedan, stod klar i somras och nu i höst har en sju kilometer lång sträcka mellan Ratan och Dalkarlså åtgärdats.

Läs också: Hit och dit och upp och ner

– Ratanvägen är från 1780-talet, det är mycket berg och ganska torrt, kommenterar Johannes Kruusi.

Anorna från 1700-talet märks på vägens linjeföring.

– Det är en helt fantastisk slingrande skogsmarksväg, kommenterar Johannes Kruusi.

Vägen hade inte underhållits på länge, den hade därför ”brett ut” sig på sina ställen.

Läs också: Vägarna visar sin ålder

– Den hade en del diken som inte längre fyllde sin funktion och vägen hade skadats av att vattnet blivit stående, säger Johannes Kruusi.

Vägen har renoverats med stor försiktighet.

– Det har gjorts ett varsamt grusvägsunderhåll med kantskärning och grusåtervinning, säger Johannes Kruusi.

Det vägmaterial som grävts upp har använts för att renovera de mötesplatser som byggdes på 1950-talet.

Läs också: ”Så här stark har den aldrig varit”

Försiktighetsprincipen gäller alla typer av åtgärder – även när det gäller att byta en trumma eller renovera ett räcke.

– Man måste tänka till – kanske räcker det att behålla de gamla räckena?

Detsamma gäller till exempel när det finns gamla stenkistor. I stället för att byta ut dem kanske det räcker att renovera dem.

– Egentligen är det bäst att göra så lite som möjligt.

Framförallt måste frågan upp på bordet tidigt i planeringen, en viktig fråga då är att hantera materialet på rätt sätt, till exempel när ett dike behöver rensas.

– Det kanske räcker att ta bara dikesbotten och spola rent, säger Johannes Kruusi.

Han rekommenderar att man tar det väldigt lugnt.

– Gör minsta möjliga –  undvik att gräva i bakslänten och att försöka hålla dig inom vägkroppen, vi vill inte bredda vägen ytterligare.

De gamla vägarna är och ska förbli smala och låga, med små diken.

Av samma anledning bör man undvika bergkross.

–  Stenkross funkar dåligt i kulturvägar, konstaterar Johannes Kruusi.

Naturgrus är inte heller ett alternativ numera, därför blir det ännu viktigare att återanvända det som redan finns i vägen, tillägger han.

De gamla vägarna kan ge oss en inblick i forna tider. Johannes Kruusi vill ändå inte betrakta dem som  museer.

– Men det är en levande aktiv kulturmiljö, något vi måste bevara.

Det finns mycket mer att läsa om kulturvägar – se länkarna nedan!

Så här stark har den aldrig varit” En sliten 1800-talsväg fick en behandling värdig en kung – för andra gången någonsin har en kulturväg rustats upp i Västerbotten, med varsam dikning och oförutsägbara kurvor. Läs om det här.

Hit och dit och upp och ner. Spikraka vägar, slingrande vägar, trädkantade vägar och den viktiga vägen till Gud – vägar har byggts på olika sätt under årens lopp. Läs om det här.

Vägarna visar sin ålder. Riktigt gamla vägar har ofta små diken och låga vägkroppar, att renovera dem kräver därför god planering och ett försiktigt handlag. Läs om det här.

Håll dig uppdaterad med Entreprenad
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Tålig tunnis

Dubbla reningsverk säkrar Jönköpings vatten

Ett reningsverk ska bli två i växande Jönköping som nu bygger ut reningskapaciteten väsentligt. Våren 2022 ska ett nytt verk stå klart.

Svagt intresse för återvunnet byggmaterial

– Byggarbetsplatserna är generellt duktiga på att sortera och återvinna byggmaterial av olika slag, men har inte kommit så långt när det gäller att även använda återvunnet bygg- och rivningsmaterial, säger Stavdals vd Mikael Olson.

286 nya lägenheter i Umeå

Viktig pusselbit till Hisingsbron på väg

I morgon bitti är det tänkt att den 650 ton tunga balk som blir den första stålkonstruktionen som monteras på den nya bron över Göta älv ska anlända till Göteborg.

Nyhetsbrev

Milstolpe passerad i Ljungby

Det finns dubbla skäl att fira för Ljungby Maskin. Dels har nu 4 000 hjullastare levererats från fabriken och dels lanseras nu en ny lastargeneration som inte bara är anpassad till de steg V-krav som börjar gälla vid årsskiftet utan också uppgraderats på ett flertal punkter.

Arkiv

Samverkan för stenmaterialåtervinning

Sverige är kanske bra på att panta flaskor, men när det kommer till återvinning av stenmaterial och betong hör vi till de sämsta i Europa. Framtagandet av ett gemensamt beslutsstöd för miljöriskbedömning vid återvinning av bergmaterial i anläggningsprojekt ska lyfta Sverige ur bottenträsket.

Holms fördubblar plogtillverkning

VSM Entreprenad får ny vd

Vattenfritt sopaggregat

Skolor byggs i Uppsala

Skellefteås hamn byggs ut

En rejäl utbyggnad ska göra Port of Skellefteå bättre lämpad att klara industrinäringens ökade behov. Enligt planerna ska de cirka en miljon ton som hanteras i dag dubbleras till år 2024 när den nya kajen står klar.

Veckans godingar

Det lästes så in i Norden i veckan – nyheter från både Norge och Finland drog klick! Cramos holländska friare finns också med i topp och så den där fantastiska vita grävmaskinen så klart. Men, vad klickades mest? Svaret finns här!

Fjärrstyrda lastare kan revolutionera virkeshantering

Fjärrstyrda lastmaskiner kan effektivisera arbetet på virkesterminaler. Den övertygelsen står bakom ett utvecklingsprojekt där bland annat Mittuniversitetet, Volvo och SCA samarbetar med målet att samma operatör ska kunna ta hand om lastning och lossning på flera virkesterminaler.

Steelwrist vässar i Sverige och Danmark

Topplistan: Största byggarna i Sverige

Toppen på listan över byggföretag med störst omsättning i Sverige ser ut som den brukar. 2018 toppade Peab före Skanska och NCC. JM behåller sin fjärdeplats. Det mesta talar dock för att Veidekke, som nästan tredubblat sin omsättning de senaste fem åren, rusar förbi redan i år.

Regeringen efterlyser plan för järnvägsunderhåll

Trafikverket har fått regeringens uppdrag att upprätta en långsiktig plan för underhåll av järnvägen och att utreda möjligheterna att avvisa järnvägsfordon som skadar järnvägsanläggningen

Prestigefullt pumpuppdrag

Hög tid för optimerad sprängning under jord

Sprängningsprocessen i underjordsgruvor ska bli både säkrare och mer produktiv. Det lovar Epiroc och Orica som nu inlett ett samarbete i syfte att utveckla ett semiautonomt sprängladdningssystem.

Ännu ett klartecken för utbyggt slutförvar

Nu har även Mark- och miljödomstolen tillstyrkt SKB:s ansökan om att bygga ut det existerande slutförvaret för låg- och medelaktivt drift- och rivningsavfall från de svenska kärnkraftverken, SFR, i Forsmark.

Slarv dödar på bygget

Slarv är den enskilt viktigaste orsaken till olyckor på byggarbetsplatserna. Det anser sju av tio chefer inom stadsbyggnad, enligt en färsk Novus-undersökning som utförts på uppdrag av Byggcheferna.

Peab helägare i stombyggare

Smidmek, som redan är en väsentlig del i Peabs utbud av bland annat förtillverkade stommar i stål och betong ägs nu i sin helhet av Peab.

Säkrare kranlyft med AI

NCC har identifierat tunga lyft med kranar som ett högriskområde. Därför samarbetar företaget nu med bland annat Edins Byggkranar och Microsoft för att testa möjligheterna att öka säkerheten med hjälp av AI-teknik.

1

Forskningsmiljoner till byggsäkerhet

Jan Johansson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, tilldelas 3 277 000 kronor av Afa Försäkring för att kartlägga internationell forskning inom säkerhet kopplad till byggverksamhet, erfarenheter från säkerhetsparker och säkerhetsarbete i svensk byggindustri.

Professor prisas för autonoma drönare

Olofsfors prisade på hemmaplan

Transportföretagen tar över Vintervägforum

Hon blir ny kommunikationschef på WSP

Hon är Hydroscands nya vd och koncernchef

Svevia bygger i Norrköping

Fler slangbussar i Stockholm

Han tar över vd-stolen i Xylem Sverige

SSM internrekryterar vd

Ledare: Prislapp med frågetecken

Utbyggt slutförvar i Forsmark godkänt

Han tar över som Sandvik-chef

Se alla Företagens egna nyheter

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Luleå 27-28 november 2019

Våra produkter är godkända för fordonsindustrin.

Extraljus för att se och synas

Personligt bemötande är bara förnamnet

Blåspot till din truck ökar säkerheten

Högkvalitativ Fatpump från FLUX

Behöver du uppdatera dina bakljus?

Lys upp din vardag

Högkvalitativ Fatpump från FLUX

Personlarm GSM/GPS

Vinga - robust varningsljusramp

Håll dina extraljus fräscha

Idrott ska inte vara en klassfråga!

Akustisk backvarnare

KIPP ställer ut på Elmia Subcontractor 12-15/11

Skydda ditt startbatteri

Pontus Överhem – chef för nytt affärsområde på Linotol

Ljustest - Vi har två vinnande ljusramper

Enkelt att uppgradera extraljus till LED-ljus

Utmärkt elektriskt skydd - Vulktejp

Starthjälp Startbooster

Kipp pratar om LONG-LOK

Vill du vinna en Linear 18 Elite?

Självsugande centrifugalpump för industrier

Känn dig tryggare på arbetsplatsen - Brandfilt från Nexa

Sänd till en kollega

0.224