Bättre betong med förenklade metoder
Av Det byggs mycket i Sverige och inte minst de stora infrastrukturprojekten slukar betong.
Behovet av en miljövänligare och riktigt stark produkt blir därför bara större, konstaterar Luleå Tekniska Universitet i ett pressmeddelande.
Frågan är aktuell för LTU, som anser sig kunna bidra till en bättre betong: universitetets betonglaboratorium, Thysell-laboratoriet, uppges jobba för högtryck för att ta fram nya betongmetoder som ska innebära dels att koldioxidutsläppen minskar redan i år, dels att kostnaderna minskar – inte minst när man ska bygga i kallt klimat.
– Vi vill förenkla så att betongbranschen under pågående byggprocess på plats, själv kan undersöka den betong man gjuter, säger Mats Emborg, professor i byggmaterial vid Luleå tekniska universitet, i pressmeddelandet.
Tanken är att byggingenjörerna ska kunna sätta in åtgärder mot sprickor direkt, så att betongen kan hårdna bättre utan problem, fortsätter han.
– Klarar man att helt undvika sprickbildning blir kvaliteten på betongkonstruktionen högre och förtjänsten är stor, både i pengar och miljö.
Martin Nilsson, professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet, uppger att målet är att förbättra försöksmetoderna för betongbranschen genom att vidareutveckla de modeller som redan tagits fram för analyser i labbet så att de fungerar direkt på byggarbetsplatsen.
– Det handlar om hur man mäter betongens egenskaper under pågående gjutprocess med trådlösa sensorer och hur man väljer lämpliga åtgärder för att till exempel undvika sprickbildning, förenklingar är viktiga, säger han i pressmeddelandet.
Forskarna kallar detta digitaliserat byggande och har lanserat ordet DigiBetong inför framtida arbete inom området.
Enligt LTU har både betongtillverkare och byggentreprenörer, men även de som beställer planering och byggande, stor nytta av de metoder som Thysell-laboratoriet utvecklar – det ska bli enklare både att göra prognoser och att vidta rätt åtgärder.
– Vi har uppskattat förtjänsten av användning av våra betongmetoder till 30-50 miljoner kronor om året, bara genom att sprickor undviks, att optimerade metoder mot sprickor väljs och att förseningar i arbetet därigenom kan förhindras. En annan aspekt är att livslängden blir längre för en ouppsprucken betongkonstruktion, och det i sig är en stor förtjänst i hållbarhet, säger Mats Emborg.
Miljön är också en viktig faktor. Enligt LTU har man testat betong som uppvisar en 15 procent lägre miljöbelastning jämfört med tidigare. Det räcker dock inte, konstaterar Mats Emborg.
– Innan det här året är slut har branschen tagit fram betong som minskar koldioxidutsläppen med 20-25 procent. Det blir mycket spännande att se hur dessa nya betongsorter uppför sig i vårt laboratorium och hur vi kan förfina betongen.
Fem miljoner kronor har investerats i projektet. Pengarna kommer från industri och beställare i Thysell-laboratoriet genom Trafikverket, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, Cementa, Betongindustri och konsultfirman Bostek, samt även via Thysells stiftelse och Laboratoriefonden på Luleå tekniska universitet.