23948sdkhjf

Djuphålor slutstation för Göteborgs muddermassor

Göteborgs Hamn kan redan i dag ta emot världens största fartyg, men inte om de kommer fullastade. Därför planeras nu för en fördjupning av såväl hamn som farled – ett arbete som bedöms kräva hantering och deponering av cirka 13,5 miljoner kubikmeter muddermassor.

Det är inte bara på torra land och i luften som ambitionen är att kraftigt begränsa antalet transporter. För att minska miljöbelastningen handlar det i dag om att kunna förflytta så mycket gods och människor som det bara går för så liten bränslemängd som möjligt – även till sjöss.

En konsekvens är att containerfartygens kapacitet nästan fördubblats de senaste tio åren. För Göteborgs Hamn betyder det bland annat att de största fartygen som anländer bara kan vara lastade till hälften. Framför allt beror det på att farleden är för grund, men inte heller farledens bredd och hamnens vändyta är tillräckliga.

För att kunna ta emot de största oceangående fartygen behöver cirka sex kilometer farled fördjupas från dagens normalnivå 13,5 meter till 17,5 meter. I Skandiahamnen ska därutöver  befintlig terminal och 1,2 kilometer kaj förstärkas så att två oceangående fartyg ska kunna lastas och lossas samtidigt.

Projektet som fått namnet Skandiaporten drivs som ett samprojekt mellan Trafikverket, Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn. Det omfattar bland annat hantering av cirka 13,5 miljoner kubikmeter lera, varav ungefär 285 000 kubikmeter betraktas som förorenad. Dessa massor behöver grävas upp och flyttas till en plats som är anvisad utanför Vinga. Området har redan i många år använts till deponi tack vare stort djup och ackumulativ botten.

Vi skyddar havsmiljö genom att välja en plats med djuphålor och vars botten karaktäriseras av ackumulation, vilket betyder att leran vi lägger här stannar kvar på platsen och inte påverkas av de strömmar som finns. Rent tekniskt går det till så att vi börjar med att lägga ut de förorenade muddermassorna och därefter täcker vi över dem med cirka tio meter preindustriella äldre leror. På så sätt kapslas de förorenade muddermassorna in, säger Kristina Bernstén, delprojektledare miljö Skandiaporten, Göteborgs Hamn.

I den miljötillståndsansökan som Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn lämnade in till Mark- och miljödomstolen i december förra året förklaras bland annat hur muddringen är tänkt att ske, var massorna ska placeras och hur den delmängd av massorna som är förorenad ska kunna lagras på bästa sätt för att säkra havsmiljön.

I de omfattande utredningar och undersökningar som gjorts har bland annat havsströmmarna vid botten mätts. I den kartläggning som gjorts av deponiområdet vid Vinga redovisas inga långsiktiga bestående negativa konsekvenser. Detta styrks, enligt Göteborgs Hamn, av den mudderdeponering som redan genomförts i närområdet. Bland annat baseras väsentliga delar av beslutsunderlaget på erfarenheter från Säkrare Farledsprojektet som genomfördes i Göteborg under åren 2002-2004 med motsvarande muddervolymer som i projekt Skandiaporten.

Muddringen av farled och hamnbassäng samt kajåtgärder beräknas vara klara till 2026.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.093