INTERVJU: SBMI planerar för en fossilfri framtid
Av Stockholm. Sveriges Bergmaterialindustri lanserade sin första färdplan för fossilfri konkurrenskraft 2019, nu lanseras en uppdaterad version av planen.
– Åtgärderna för att minska branschens utsläpp är i grunden de samma som vi identifierade i färdplanen 2019, men förutsättningarna har förändrats, så vi har förtydligat vissa saker och identifierat några nya förslag, säger vd Mårten Sohlman.
Bergmaterialindustrin, med sina stora maskiner och tunga transporter, ger upphov till en hel del utsläpp av växthusgaser. Samtidigt är bergmaterial en resurs samhällsbyggandet inte kan avvara.
Det finns alltså mycket att vinna på att försöka skona miljön och SBMI har i den nya planen prioriterat ett antal åtgärder.
– Vi betonar till exempel behovet av regional planering, det är inte tal om en nationell försörjning eftersom förutsättningarna ser så olika ut på olika ställen, säger Mårten Sohlman.
– Samtidigt är det viktigt att på en nationell nivå se till att det finns politiska förutsättningar för verksamheten, inflikar Lisa Sennström, hållbarhetschef på SBMI.
– Vi behöver säkerställa att kunskapen finns hos de som ta besluten, och att planeringen blir bättre.
Branschen behöver få rimliga tillstånd till både täkter och upplagsytor, inte minst för hantering av cirkulärt berg.
SBMI uppmanar därför riksdag och regering att säkerställa effektiva och förutsebara tillståndsprocesser, samt ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram regionala materialförsörjningsplaner.
– Branschen behöver få rimliga tillstånd till både täkter och upplagsytor, inte minst för hantering av cirkulärt berg, det kan kommunerna och länsstyrelserna bistå med, säger Mårten Sohlman.
Han noterar att myndigheterna nosat på just detta tidigare, men inte nått ända fram.
Ska vi kunna bygga helt fossilfritt behöver vi väl lokaliserade täkter och terminaler för att minska transportbehovet.
– Det har funnits regeringsuppdrag till SGU för att ta fram en metodbeskrivning för hur Länsstyrelser kan göra bergmaterialförsörjningsplaner, men efter detta blev inte genomslaget vad vi hoppades. Vi vill att länsstyrelserna får ett tydligare uppdrag att faktiskt ta fram dessa planer.
Transporterna, som står för huvuddelen av bergmaterialindustrins miljöpåverkan, har ökat, noterar Mårten Sohlman.
– År 2000 fanns det i 3 500 täkter i Sverige, i dag är det ungefär 1 100. Ska vi kunna bygga helt fossilfritt behöver vi väl lokaliserade täkter och terminaler för att minska transportbehovet, vi behöver också väl lokaliserade ytor där vi kan hantera cirkulärt material.
– Vi producerar ungefär 100 miljoner ton bergmaterial per år, de ska transporteras till byggarbetsplatser, vi vill gärna minimera dessa transporter, säger Mårten Sohlman.
Färdplanens mål
2026: branschens företag ska då ha egna klimatmål i linje med färdplanen, de ska också ha ett systematiskt klimatarbete.
2030: Utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med 50 procent.
2045: Bergmaterialförsörjningen är helt fossilfri.
Källa: SBMI
Enligt den nya planen ska bergmaterialindustrin arbeta för att minska utsläppen på flera sätt. Mårten Sohlman noterar tre särskilt viktiga punkter.
– Elektrifiering av produktionsprocessen, vi måste ersätta de fossila bränslena och där det inte går måste vi under en övergångsperiod använda biobränsle.
– Vi måste främja en cirkulär hantering.
– Vi måste få effektivare tillstånd, så att företagen får bästa möjliga förutsättningar att klara detta.
Mårten Sohlman konstaterar att en del av branschens företag redan ligger väldigt långt framme.
– Andra ändrar sig först när de verkligen måste.
Bland annat därför ser han en vinst i om krav av det här slaget ställs redan i upphandlingarna.
– Vi vill till exempel se en större efterfrågan på cirkulärt material, men det är viktigt att det sker på ett kunnigt sätt.
Ingen vinner på att beställaren kräver återvunnet material i stora mängder, om det inte finns att tillgå, fortsätter han.
– Men vi ser gärna att krav ställs på ett kunnigt sätt, de stora offentliga beställarna, inte minst Trafikverket, kan spela en viktig roll i detta.
Han noterar också att om beställare och producenter inte steppar upp kommer myndigheterna förr eller senare att sätta hårt mot hårt.
– Då blir det ett förbud, det är bättre att vi förekommer det.
Uppmaningar till riksdag och regering
1: Ge länsstyrelserna och SGU i uppdrag att ta fram regionala materialförsörjningsplaner.
2: Säkerställ effektiva och förutsebara tillståndsprocesser.
3: Förstärk elnätet och öka produktionen av fossilfri el.
4: Stötta egenproduktionen av förnybar energi.
5: Säkerställ tillgång till biodrivmedel.
6: Säkerställ att regelverk och myndighetsvägledningar främjar resurseffektivtet och cirkulär bergmaterialförsörjning.
7: Satsa på stöd för klimatinvesteringar.
8: Utveckla ett nationellt system för uppföljning av klimatdata i anläggningssektorn.
Källa: SBMI
SBMI väntar sig en hårdare granskning av det berg som används på projekten.
Vinner man upphandlingen på att ha det klimatsmartaste materialet är det bra.
– Traditionellt har beställare överlåtit ballastfrågan till entreprenören, det kanske har funnits övergripande klimatmål på projektet men inget som rört enskilda material, säger Lisa Sennström.
– Nu ser vi ett ökat intresse hos beställarna för att ställa tydligare krav.
Mårten Sohlman konstaterar att dessa krav bör utformas i samråd för att bli relevanta; han noterar också att kraven kommer att bli fler.
– Det har funnits krav på klimatdeklarationer till exempel på betong sedan länge, men inga för det som gällt anläggningsarbete under byggnader,
– 2027 kommer nya krav som gäller även grund- och anläggningsarbetet.
Han ser detta som ett mått branschen behöver förhålla sig till.
– Vi behöver mer kunskap för att veta vilka åtgärder som måste vidtas och vilka krav som ska ställas till exempel i upphandlingar.
Här ser han också en morot/piska som kan skynda på utvecklingen.
– Vinner man upphandlingen på att ha det klimatsmartaste materialet är det bra.
Den uppdaterade färdplanen ska nu genomföras. Enligt SBMI är målen rimliga, men det finns fortfarande hinder man behöver klättra över.
– Vissa saker utvecklas åt fel håll, säger Mårten Sohlman.
– På en övergripande nivå är alla för ökad användning av cirkulärt material, samtidigt som det finns en hel del motverkande krafter.
Han pekar till exempel på hur man i samhället ser på avfall, och alltför ofta avfallsklassar material i onödan.
– Vi måste givetvis ha kontroll på de ämnen vi behöver skydda naturen och människorna emot, men ska vi mäta PFAS och sulfid i varje gruskorn blir hanteringen ohållbar. Då kommer ingen att ha möjlighet att driva den cirkulära hanteringen på en marknad, och det kommer att leda till att massorna behöver köras till deponier med ökade utsläpp.
– Vi måste främja en effektiv hantering av de stora flödena av lättbedömda massor, och göra det enkelt att använda dem.
El är en annan potentiell stoppkloss. SBMI ser elektrifiering som avgörande för en helt fossilfri produktion, och eldistributionen som ett stort problem.
– Vi har inte en jätteanläggning med jämn produktion året runt, vi har 1 100 anläggningar som bara behöver lite mer effekt än tidigare, många av dessa behöver dessutom inte producera hela tiden, säger Mårten Sohlman.
Täkterna ligger ofta avsides och för den som vill kunna ansluta sin kross till elnätet blir både anslutningskostnaden och effektkostnaden alltför hög, förklarar han.
– Vi vill kunna få villkorade elnätsavtal, flexibla abonnemang så att vi kan få el under de kanske tre månader om året som det behövs.
Ingen bransch klarar detta på egen hand, alla är en del av någon annans värdekedja och ska vi klara av det här måste vi samverka.
I färdplanen efterlyser man därför en utbyggnad av den fossilfria elproduktionen men också en utbyggnad av eldistributionen, så att den kan nå betydligt fler punkter.
– Där finns det en stor tröskel i dag.
SBMI ser cirkulärt berg som en självklar del i det nuvarande och det framtida utbudet.
– Vi har haft god tillgång på berg och kanske varit lite dåliga på det cirkulära förut, nu vill vi öka det men då behöver vi ytor till det också, säger Mårten Sohlman.
Han ser inte minst täkterna som en lämplig plats för denna verksamhet.
– Där finns en outnyttjad potential, då kan vi också minska antalet tomma returtransporter och vi hoppas att myndigheterna kan tillämpa en mindre restriktiv miljö- och hälsoriskbedömning gällande detta framöver.
SBMI lyfter också fram vikten av samverkan, Lisa Sennström förklarar att den röda tråden igenom hela färdplanen är just behovet av samarbete.
– Ingen bransch klarar detta på egen hand, alla är en del av någon annans värdekedja och ska vi klara av det här måste vi samverka.
När färdplanen nu är på plats gäller det att använda den också. Lisa Sennström berättar att företagen kommer att få en hel del hjälp i sitt klimatarbete. SBMI håller på att ta fram en vägledning för hur man producerar cirkulärt bergmaterial, och när och hur man ska deklarera det. Vägledningen ska vara klar vid årsskiftet.
SBMI har också fått medel för att ta fram en färdplan för biologisk mångfald, som bland annat ska vara behjälplig när det gäller att välja ut den bästa lokaliseringen för en täkt, och visa man kan gynna den biologiska mångfalden även under drift. Den färdplanen ska vara klar om ett år.
Fossilfri färdplan
Fossilfritt Sverige startades som ett regeringsinitiativ 2015, för att snabba på klimatomställningen.
Näringslivet har medverkat på flera sätt, inte minst har olika sektorer tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft, där man slår fast vad, hur, när och varför man ska vidta olika åtgärder för att uppnå en fossilfri verksamhet.
Källa: Fossilfritt Sverige
Artikeln är en del av vårt tema om Chefintervju.