REPORTAGE: ”Entreprenörer ser inte nederlag, de ser möjligheter”
Av Uppsala. Det som möjligen är vinterns sista snö yr i luften när MCA Entreprenad tar emot Entreprenad en dag i mitten av mars.
Snö är viktigt för företaget, men det får vi återkomma till.
– Snö, det kan jag, ler Christer Andersson.
Det är han står för mittenbokstaven i företagsnamnet, hustrun Mia står för den första: Mia och Christer Andersson.
Företaget har sin bas i Uppsala, i ett relativt nybyggt industriområde finns både kontor och en liten verkstad, där ett par mindre maskiner just nu görs i ordning inför stundande gatusopning.
– Vi kommer att sopa sand i 2-3 veckor, vi vill dock se lite stabilare väder innan vi börjar, kanske 8-10 grader, kommenterar Christer Andersson.
I maskinparken finns bland annat två Hitachibandgrävare, på sex respektive nio ton, tre hjullastare (en Caterpillar 908, en Wille 375 och en Wille 475), samt en redskapsbärare (en Lundberg 6200). Företaget har också ett par jordbrukstraktorer.
De större maskinerna är ute på jobb denna vårvinterdag, MCA gjuter till exempel en grundplatta på 600 kvadratmeter för en industrihall och gör sig redo att riva ett garage/båthus på Lidingö.
MCA åtar sig gärna markentreprenader av olika slag, inte minst stensättning, grundläggning och industritomter.
– Vi gör en hel del jobb åt fastighetsbolag, vi lagar brunnar och gör korta snabba jobb, kommenterar Christer Andersson.
Han vet vad företaget ska göra i april och maj, men noterar att han för bara för något år sedan hade koll betydligt längre fram.
Kunderna slutade betala, och vi fick inga nya jobb.
– Då hade jag sett förbi semestern vid den här tiden på året, nu går det lite tyngre även om det inte är nattsvart.
MCA startades 2020, men Christer och Mia har hållit på längre än så; redan 1994 startade de Markona, ett företag som hann fylla 25 innan konkursen blev ett faktum.
Markona, med 200 anställda och en omsättning på 500 miljoner, var en stor spelare i Mälardalen, företaget hade ett eget asfaltverk och många maskiner.
När pandemin slog till våren 2020 började det dock skaka i grundvalarna.
– Kunderna slutade betala, och vi fick inga nya jobb, konstaterar Christer Andersson.
I september samma år var konkursen ett faktum, Christer Andersson visste inte riktigt vad han skulle ta sig för men efter ett helt liv med maskiner blev det förstås entreprenad även denna gång.
– Det var svårt att sitta still, jag startade MCA och köpte ett par hjullastare och någon minigrävare, tanken var att hyra ut dem, med eller utan mig som förare.
Hela familjen Andersson, förutom minstingen Filippa, hade arbetat på Markona.
Nu delade de upp sig, Mia jobbade vidare för konkursförvaltaren under en kort period, sonen Linus köpte loss maskindotterbolaget, ett företag som han sedan dess drivit vidare under namnet Uppent, och dottern Josefine började driva konsultbolaget Benefit Consulting tillsammans med mamma Mia.
– Entreprenörer ser inte nederlag, de ser möjligheter, slår Christer Andersson fast.
När vintern 2020 nalkades började gamla kunder höra av sig för att få hjälp med snöröjningen.
– Jag har alltid hållit på med snö men nu hade jag ju inte mer än en spade, minns Christer Andersson.
– Jag började ta in avtalen och jagade in andra arbetsledare och entreprenörer som fick sköta själva jobbet.
Med LOU vinner man på lägsta pris, det är egentligen helt värdelöst.
Snöuppdragen låg honom nämligen varmt om hjärtat, Markona hade skött snöröjningen på Ikea i Uppsala i 20 år och MCA:s första snöuppdrag blev snabbt fler och fler.
– Första året hade vi 7-8 avtal, nu har vi 90, konstaterar Christer Andersson.
Företaget växte så sakteliga men Christer Andersson hade vissa principer. Under Markonatiden arbetade han till exempel mycket åt offentliga beställare, som måste följa lagen om offentlig upphandling, LOU.
Det tänkte han absolut inte fortsätta med i det nya bolaget.
– Med LOU vinner man på lägsta pris, det är egentligen helt värdelöst, risken är stor att man inte får någon vinst alls.
Övertygelsen var stark men en vacker dag föll han för frestelsen och byggde en återvinningscentral åt Roslagsvatten på Ingmarsö.
Därmed var LOU-jobben tillbaka i makarna Anderssons företag.
– Jag började räkna på jobb och tog till exempel hem snöröjningen i stora delar av Uppsala kommun, nu har vi också fått snöröjningen i Knivsta.
Många entreprenörer tvekar inför att åta sig just snöröjning. Christer Andersson ser förvisso riskerna, men också fördelarna.
– Vissa vintrar är ju betydligt sämre, förra vintern var det 100 procent snö, den här är det kanske 35 procent.
– Men jag har hållit på med snö i snart 40 år, jag vet att vintrarna kommer och går och om jag ska kunna ha mina anställda kvar måste de ha helårssysselsättning, och det blir ju pengar när det snöar.
I dag har bolaget flera anställda, förutom Christer, som är vd, och Mia, som sköter bokföringen, jobbar dottern Filippa som administratör. MCA har också en arbetsledare och sex yrkesarbetare och vid behov tar man in F-skattare.
– Vi lejer in både maskiner och lastbilar, säger Christer Andersson.
Han och hustrun krympte företagskostymen rejält när de gick från 200 anställda till mindre än tio, och från en årsomsättning på 500 miljoner till cirka 30-35, med ytterligare 10-15 miljoner kronor i dotterbolaget Kapacitator.
Vi är försiktiga, vi vill ha låga kostnader och få fasta utgifter.
– Det är precis lagom, vi siktar inte på att öka omsättningen, vi vill tjäna pengar så att vi överlever, det räcker, säger Christer Andersson.
Paret är noga med att se om sitt hus, Christer Andersson konstaterar att marknaden svalnat betydligt på sistone, det finns inte mycket att räkna på och konkurserna duggar tätt.
– Vi är försiktiga, vi vill ha låga kostnader och få fasta utgifter.
Att gå ner i storlek har också inneburit att han har kunnat växla ner själv; en välkommen förändring.
– Jag jobbar mycket nu också, men inte alls på samma vis.
– Då var det mycket beslut som skulle tas hela tiden och jag hade en hel stab av kalkylatorer. Nu behöver vi inte så många kunder för att fylla orderblocket och jag kan göra allt själv med excel och penna.
Han förklarar att han lärt sig en hel del av konkursen.
– Nu är vi till exempel nästan helt obelånade, de enda lån vi har är några mindre lån på en del av våra maskiner.
– Då tog vi en del checkkrediter och lån när vi fick växtvärk, nu går vi inte till banken, vi ser till att tjäna in de pengar vi behöver röra oss med.
Han konstaterar också att en mindre omsättning innebär att man inte får vara med och bjuda på alla typer av jobb.
– Men det håller ju också nere riskerna.
MCA navigerar sig fram i de lite sämre tiderna genom att vara noga med både de små och de stora sakerna.
En svårighet de tampas med är till exempel de oförutsägbara materialpriserna.
– Priserna skenar, det gäller både betong, plaströr, frigolit, armering, plywood …
MCA tacklar detta genom att vara tydliga i sina offerter.
Lärdomen är att vara försiktig och välja rätt kunder.
– Man får reservera sig för att anbudet gäller med de materialpriser som råder just den dagen, så får man påvisa det om priserna går upp.
Förr åtog han sig ofta större projekt med mängdförteckning eller ramavtal där man jobbade på timme.
– Lärdomen är att vara försiktig och välja rätt kunder, en fördel när man hållit på så länge som jag är väl att man vågar göra analysen och tacka nej till vissa kunder och vissa uppdrag, säger Christer Andersson.
Ett exempel är kommunala VA-bolag där den interna kompetensen är ”för dålig”.
– Där finns ofta många unga teoretiker som inte kan mycket om hur det går till praktiskt, det blir svårt när de får möta en ”jordgubbe” som mig, ler han.
– Många byggnadsingenjörer har lärt sig mycket om teorin men vet inte vad som är bak och fram på en grävmaskin.
Han noterar också att ett uppskruvat tempo och rigida krav lätt strör grus i maskineriet.
– Förfrågningsunderlagen är sämre numera, det läggs för lite resurser på projekteringen i de tidiga skedena och då är det upplagt för strul.
– Med ett hus kan man nästan komma rätt på kronan, i marken finns det mycket man inte ser som kan medföra ökade kostnader och merarbete. Där behövs en mycket större förståelse.
Kompetentare beställare är ett måste tycker Christer Andersson, som dock ser samma behov i entreprenörsledet.
– Det är svårt att få tag på bra och kunnigt folk, det behövs mer utbildning och mer praktik.
Han håller med om att företagen har ett ansvar för att lotsa in de unga i yrket, men konstaterar att balansgången är svår.
– Beställarna vill inte betala fullt pris om det går för långsamt, det är alldeles för tidspressat och alldeles för prispressat numera.
När han själv slog in på entreprenadbanan som 18-åring, med en begagnad traktorgrävare (en Massey Ferguson 50B) som ende kompanjon, var förutsättningarna annorlunda.
– Jag tackade ju inte ja till för svåra uppdrag, jag dikade och lade ner kablar och gjorde enklare jobb. Jag lärde mig av mina misstag men den tiden finns tyvärr inte i dag, säger Christer Andersson.
Han har precis fyllt 60 och kan räkna in 42 år med maskiner.
– Det känns som en evighet! Men jag hade gärna varit 40 igen, då kanske jag hade velat bygga upp ett miljardbolag igen.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.