23948sdkhjf

Kaxigt Moxy satsar på Sverige

Framtidstron på norska dumpertillverkaren Moxy vet nästan inga gränser. Efter närmare 30 mer eller mindre trötta år i statlig ägo har man nu högt satta mål för de närmaste åren. På tre år ska fabriken i det närmaste fördubbla produktionen, från dagens 300 till 500 enheter per år. Fabriken klarar lätt 600 700 maskiner per år, och världsmarknaden beräknas vara 6 000 enheter om tre år. Vill vi ha tio procent av den, är det de siffrorna vi måste sikta på, säger vd Jan Vidar Nerland. Han medger att målet är tufft, men han tror att Moxy klarar det. Det är först nu vi har ett komplett produktutbud som är "top-of-the-range." Det stärker våra möjligheter att nå tio procent. För att klara produktionsökningen har man redan utökat personalstyrkan från 120 till 170. Under 2006 ska ytterligare 50 personer anställas. Vi kommer också att investera minst tio miljoner i ett nytt produktionssystem under 2006, säger Jan Vidar Nerland. Tanken är att effektivisera produktionen. Lyckas vi med det kan vi försvara ytterligare investeringar. Företaget startade för ungefär 35 år sen. Uppfinningen är faktiskt svensk, en konsultfirma i Uddevalla tog fram konceptet. Det var herrarna Påhlsson och Holm som låg bakom konceptet, säger vd Jan Vidar Nerland Dumpern återbördades snart till Norge, och den första fabriken byggdes 1974 i Fraena, en grannkommun till Molde på norska västkusten. Företaget var statligt ägt fram till 2001. Sedan började staten dra sig ur, och Moxy ägdes under en period delvis av staten, och delvis av andra företag. Dagens ledning beskriver dessa år som osäkra, där de nya ägarna inte alltid visste vad de ville med företaget. 2003 trädde en ny ägare in när den brittiske affärsmannen Brian Thomson köpte alla aktier. Sedan dess har förändringens vindar blåst över hela verksamheten. Organisationen har gåtts i genom, nya avtal har slutits med underleverantörerna, verksamheten har organiserats om och ett helt nytt datanätverk installerats. Brian Thomson är en mycket aktiv ägare, han besöker fabriken tre-fyra dagar varje månad för att delta i managementmöten och han värnar särskilt om produktutvecklingen som sysselsätter 12 13 procent av de anställda. Jan Vidar Nerland gläds åt att britten förutom intresse och ambitioner också har de finansiella muskler som krävs för att Moxy ska kunna hävda sig i konkurrensen. Han har investerat mer än 100 miljoner norska kronor i Moxy. Nu har vi svängt om, och blivit mer proaktiva och dynamiska. Att ha en ägare som flåsar en i nacken kan vara jobbigt. Men det stimulerar, försäkrar Jan Vidar Nerland. Nu är det mycket mera tryck i produktionen. Den senaste nya produkten, MT41, kom 2003. Nästa utlovas till Bauma 2007. Då ska vi presentera en ny dumper, säger marknadsdirektören Tor Sandblåst. På hemmaplan är Moxy en jätte, med 40-60 procent av marknaden. Hälften av produktionen går till jättemarknaden USA och Kanada, 10 procent till Oceanien, 10 procent till Skandinavien och 30 procent till Europa. Några maskiner har sålts till andra länder, och Moxy har börjat nosa på nya marknader. Sex dumprar är sålda till Ukraina och man tittar på både Ryssland och Polen. Vi har sålt flera maskiner till Polen, men det är en typisk marknad för stora projekt, där de hyr in 40-50 dumprar. Vi har varit för små för att klara det, men vi hoppas att vi kan kunna det på fem års sikt, säger Jan Vidar Nerland. Sydafrika är en annan marknad Moxy vill in på. I dag har den inhemske konkurrenten Bell ett starkt grepp om landet, som utgör tio procent av hela världsmarknaden. Norge har som icke EU-land fått betala höga tullar för att komma in i landet, men ett handelsavtal har slutits mellan Norge och Sydafrika, och från och med 2006 ska Moxy kunna sälja på samma villkor som EU-länderna. För Sveriges del är målen högt satta. Mål ett är att uppnå en marknadsandel på 20 procent 2006. Mål två är att nå 20 procent, och att uppnå 10 procent av den totala världsmarknaden säger Tor Sandblåst. Strategin är långsiktig, och Moxy tar det stegvis, i nära samarbete med den svenska generalagenten sedan ett år, Maskinia. Vi vill utvidga distributionsnätverket, till exempel är Stockholm inte utnyttjat fullt ut. Vi vill också få veta vad vi behöver göra för att maskinerna ska passa den svenska marknaden, säger Jan Vidar Nerland. Moxy hoppas mycket på den svenska marknaden, inte minst för att språket och kulturen är så pass lika. Vi finns nära, och kan lätt förstå varandra. Vi har redan kunder i Sverige som undrat varför vi inte satsar mer där. Moxy vill inte konkurrera med priset. I stället är tanken att arbeta hårt med kvaliteten. Ett led i detta är att räkna ut exakt hur mycket ett visst jobb kommer att kosta om man väljer en Moxy-dumper. Vi gör uträkningar på vad det kostar per timme och per ton, för att berätta hur mycket våra dumprar kan producera. Vi går öppet ut med detta, och kunden kan också inhämta samma data hos konkurrenterna för att sedan jämföra, säger Tor Sandblåst. Jämförelsen utfaller inte alltid till Moxys fördel. Ju svårare terräng, desto bättre är vi. Men ska dumpern köra på en vanlig väg kan det hända att en Volvo gör det bättre. Vi är en typisk terrängmaskin, säger Jan Vidar Nerland. Jan Vidar Nerland förklarar att Moxy trots allt inte har för avsikt att bli en stor aktör. Inte heller tänker man bredda produktutbudet. Vårt fokus är och förblir ramstyrda dumprar. Vi vill växa, men vi har en klar ambition att enbart samarbeta nära med de kunder vi skaffar oss. Då kan vi få förhållandet att fungera för båda. Vill en kund vi redan har få 30 maskiner gör vi allt för att klara det. Vill en helt ny kund ha 30 maskiner måste vi värdera situationen, och se om det är värt att ta risken.


Text & Bild Ulrika Andersson ulrika@entreprenad.com


Till senaste nytt

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.087