Under ytan glimmar gruset
Hassle Bösarps Grus & Torrbruk satsade på djupet och efter snart 40 år har företagets förarlösa skopverk byggt varsin 35 meter djup sjö och levererat oerhörda mängder grus.
I dag ägs bolaget av familjen Larsson, vd är Sven-Leo som köpte bolaget 1974 och som sedermera kunde ta in både hustrun Ingrid och sonen Leo som delägare.
Specialiteten är just grus och torrbruk, det vill säga till exempel murbruk och puts.
– Vi levererar till de flesta betongfabriker i Skåne men har också börjat sälja tvättad sten till trädgårdar, säger Leo Larsson.
En grustäkt är inte särdeles unikt. Men skåningarna har onekligen en udda tvist på sin verksamhet - de bryter grus under grundvattenytan med hjälp av förarlösa skopverk som når hela 35 meter ner.
Tanken föddes redan när Sven-Leo Larsson köpte firman. Han insåg att resurserna ovan jord inte skulle räcka särskilt länge och funderade på om det inte borde finnas stora grusmängder även under grundvattenytan.
– Finns det grus 25 meter ovanför grundvattenytan borde det finnas minst lika stora fyndigheter under vattenytan, förklarar Sven-Leo Larsson.
Han fick uppvakta Länsstyrelsen väldigt flitigt, men till sist damp ett provborrningstillstånd ner i brevlådan.
Grusgömma
Ett litet men 40 meter djupt provhål borrades, och Sven-Leo hittade mycket riktigt grus i massor under vattnet.
– Det var dessutom väldigt hög kvalitet på gruset, det passade bra till betong och torrbruk, minns han.
Sven-Leo Larsson insåg direkt att täkten kunde leva vidare om man grävde under grundvattnet och lät sig inte skrämmas av kostnaderna för att skaffa helt ny utrustning.
– Det var att bryta under vatten, annars var gruset slut i täkten.
En grävmaskin skulle inte förslå tyckte han och nosade istället upp ett tyskt skopverk som kom på plats 1976.
– Jag var nyfiken och letade i Tyskland där det är mer vanligt med undervattensbrytning.
Förarlöst
Skillnaden i kapacitet mellan en grävmaskin och ett skopverk är stor, förklarar Hasse Olsson, platschef på grussidan.
– En grävmaskin klarar 15-20 kubikmeter i timmen, skopverken kan ta 80 kubikmeter i timmen, det blir 110-120 ton i timmen.
En grävmaskin når dessutom inte lika djupt, tillägger han.
– En grävmaskin klarar maximalt 5,5 meter, vi gräver 35 meter ner.
Det eldrivna skopverket står på pontoner i vattnet. Skopan sträcker sig ned till botten och gräver upp grus och sand som sedan åker in till land på transportbanor.
Tvättmaskin
Sven-Leo Larsson lät sig dock inte nöja med verket i sin ursprungliga form. I samarbete med den tyska tillverkaren har skopverket genomgått en hel del förändringar. Den kanske viktigaste var plocka bort föraren, det gjordes efter bara ett års verksamhet.
– Det är ett väldigt monotont arbete, det ville vi slippa, kommenterar Sven-Leo Larsson.
Den första lösningen på det problemet blev att sätta in ett slags tvättmaskinsprogram som fick verket att arbeta i bestämda cykler. I början av 1980-talet kom den första datoriserade lösningen och för cirka tio år sedan började man använda satellitstöd.
– Med satelliter får man bättre koll på grävningen, hur djupt man gräver, hur långt det är till land och inte minst bättre koll på säkerheten, säger Lars Mårtensson, som sköter skopverken.
– Jag knappar in grävdjup, ställer tider med mera. Sedan gör den snällt och ordentligt det den ska!
2001 började man bryta grus under vattnet även i täkten i Dalaled, inte många kilometer från Hassle Bösarp. Skopverket som används där uppdaterades i fjol för tre miljoner kronor.
– Det är i toppskick nu, vi bytte motor, datorsystem och vattensikt, säger Ingrid Larsson.
– De två enda verken av det här slaget i världen finns i Dalaled och Hassle Bösarp, säger Leo Larsson stolt.
Bygger sjöar
De två skopverken jobbar nio timmar om dagen och får bara en kortare vintervila när isen ligger på sjöarna. Undervattningsbrytningen får stora effekter på landskapet. Det som började som två borrhål i täkterna har nu vuxit ut till två sjöar. Syftet är att få dem att bli så naturliga som möjligt, med badsjöar och villatomter på stränderna. Detta får konsekvenser för brytningen.
– Vi gräver 35 meter i mitten, men sidorna ska slutta uppåt så där blir det inte lika djupt, vi måste se till att det blir bra, förklarar Hans Olsson.
Sjön i Hassle Bösarp ska bli 18 hektar stor.
– Vi är uppe i 60 procent nu och beräknar att den ska vara klar om 25 år, säger Hans Olsson.
– Men det beror ju mycket på vilka täkttillstånd vi får, tillägger han.
Sjön i Dalaled har man inte hunnit lika långt på, där är man uppe i cirka 30 procent av den slutgiltiga storleken och Hans Olsson tippar att man har 50 års verksamhet kvar där.
– Det blir en något större sjö.
Hassle Bösarps Grus & Torrbruk har tolv anställda på grussidan och producerar 100 000 ton naturgrus per år.
– Det kommer huvudsakligen från undervattenbrytningen, säger Ingrid Larsson.
Företaget har också en mindre, traditionell, grustäkt i Torsjö och äger också en del fastigheter i Skurup.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.