18

Bilder

Gunnar Ågrahn på NCC. Foto: Ulrika Andersson

Ransarluspen. Skansholm, Strömnäs, Skönvik, Stalon, Saxnäs... Vilhelminabyarna radas upp som ett pärlband på vår väg allt längre upp mot fjällvärlden, och förvånansvärt många av dem börjar på ”S”. Vi tillryggalägger mil efter mil, vägen kantas av omväxlande myrar, vidunderliga sjöar och tät barrskog.

Men plötsligt är det allt glesare mellan gran och tall, i stället blir det allt fler knotiga björkar, fjällen tornar upp sig framför våra ögon och hoppande forsar och porlande älvar virvlar sig fram. Till sist ger till och med den allmänna vägen upp, vi fortsätter på egen risk längs en allt smalare vägremsa och då – när vi nästan gett upp hoppet– är vi framme i Ransarluspen.

En liten båt guppar fridfullt på den stora Ransarn. Vänder vi på huvudet är det dock allt annat än fridfullt – sjön är reglerad och på andra sidan av en smal och hög fångdamm står en stor byggkran, det gjuts och schaktas, dumprar hastar runt för att förse grävmaskinerna med material och en bodetablering står stadigt framför ett stort massupplag.

– Nog har vi att göra, säger Gunnar Ågrahn, NCC:s platschef.

Ransarn är en av källorna till Åseleälven, ett biflöde till den hårt reglerade Ångermanälven. Inget av de många kraftverken ligger dock i Ransarluspen, här finns i stället en regleringsdamm och det är denna drygt 60 år gamla damm som ska förstärkas.

Dammen är i dag dimensionerad för det flöde som förväntas, men man vill säkerställa avbördningen genom att bygga ett till ytutskov brevid bottenutskovet.

Allt detta innebär att kraven på entreprenören är höga.

– Det är ett ganska komplicerat bygge, allt är hårt reglerat och vi tar prover och mäter in lagerstorlekar hela tiden, säger Gunnar Ågrahn.

NCC kom till platsen våren 2013. Första punkten på dagordningen blev att anlägga en sedimenteringsdamm för att kunna rena vattnet från schakterna.

– Vattnet går vidare ner till fjällsjöarna och det är höga krav på grumling även i Övre Selet och Ransarn.

Punkt två blev att bygga ett massupplag med kringliggande diken samt anlägga rejäla vägar över myrmarken.

– Det jag var mest orolig för var hur vi skulle få massupplaget stabilt, eftersom det skulle byggas innan vi börjat schakta saknade vi bergstöd och vi visste inte hur materialet skulle bete sig, säger Gunnar Ågrahn.

Det visade sig dock att byggarna hade tur.

– Eftersom det var så lite vatten i början av maj fick vi börja schakta för fångdammen redan då, och där kom vi åt berg.

Tack vare den låga vattennivån i sjön kunde man börja bygga fångdammen redan under den första våren, ett monumentalt bygge som krävde cirka 10 000 kubikmeter tätjord.

– Uppströms fångdammen har vi ett tätdike samt ett geomembran (gummiduk) runt hela fångdammen, utanpå ligger ett övergångslager med cirka tusen kubikmeter 50-350-material och tusen kvadratmeter erosionsskydd bestående av 400-600 block, det motsvarar cirka 800 kubikmeter, säger Gunnar Ågrahn.

Först när fångdammen var klar kunde de övriga schakterna påbörjas, det gällde bland annat att förstärka dammen nedströms genom att lägga på mer ”tyngd”.

– Vi lägger ner två filterlager, ett finfilter med naturgrus 0-20 och ett grovfilter med krossmaterial på 5-70. På dammtån läggs dessutom ett mycket grovt material på 50-350, förklarar Gunnar Ågrahn.

NCC bygger också ett nytt utskov och en ny kanal.

– Det befintliga utskovet klarar ett tiotusenårsflöde, men för att säkerställa avbördningen om det skulle hända något vill man ha ett reservutskov.

50 000 kubikmeter berg har sprängts ut och närmare 150 000 kubikmeter jord har schaktats bort för kanalen och det nya utskovet – ett ytutskov till skillnad från det befintliga utskovet som är ett bottenutskov.

Det nya utskovet ska förses med två luckor på 8,5X9 meter.

– De kommer på trailer lite senare i höst, de är så stora att de måste transporteras över Stekenjokk, bron i Stornäs begränsar möjligheten att transportera luckorna via Vilhelmina och Saxnäs, säger Gunnar Ågrahn.

Kanalen ska bli 500 meter lång, den är cirka 20 meter bred och på sina djupaste ställen är schaktdjupet cirka 28 meter. Anslutningen mellan nya och gamla kanalen skedde bakom en 160 meter lång spont.

Även här har man lagt på tyngd i flera lager – längs kanalen krävs dock inget naturgrus, det duger gott med krossmaterial.

Kanalen är nästan klar, bara intaget återstår – ett uppdrag som kräver ytterligare 40 000 kubikmeter schakt.

Detta arbete går dock inte att genomföra innan vattennivån sjunkit undan.

– Det är rejält fullt nu, konstaterar Gunnar Ågrahn.

Vattenståndet var i augusti +594 meter, nivån på magasinet får inte ligga över +586 för att det ska gå att schakta inloppskanalen i torrhet

– Då kan vi ta bort fångdammen och schakta ut för intaget.

Han hoppas att det ska vara tillräckligt låg nivå när byggarna återvänder i mars.

– Jag tror att underentreprenörerna gärna gör jobbet då också, på tjälad mark.

Inget av det sprängda berget har kunnat återanvändas i projektet, skiffern är av för dålig kvalitet. En del av schaktmassorna har man dock kunnat dra nytta av, totalt 5 000 kubikmeter jord återanvänds som tätning i utskovet. När Leveranstidningen Entreprenad hälsar på hämtar dumprarna den uppgrävda tätjorden på massupplaget och levererar den till en grävmaskin som använder den för att täta rösberg intill det nygjutna utskovet.

– Jorden är noggrant testad, både vattenkvot och finjordshalt måste vara exakt rätt, den läggs ut i 20-centimeterspallar, sedan vibreras den med sex överfarter, förklarar Gunnar Ågrahn.

Det grävs och gjuts på den torra sidan av dammen men dammen förstärks även på vattensidan. Ett nytt erosionsskydd, totalt 6 000 kvadratmeter block i storleken 500-1 000, har lagts ut med grävmaskin, ett block i taget. Blocken, som sprängts ut i Stornäs, ska stå emot is och vågor, och löper längs hela branten och fortsätter cirka fem meter ned i vattnet.

Totalt har NCC haft cirka 7-8 maskiner på bygget, underentreprenören Hägglunds Last & Schakt i Lycksele står för tre dumprar, 3-4 grävmaskiner och en hjullastare, på arbetsplatsen finns också en del vältar, paddor med mera och en stor byggkran servar betongarbetarna.

Betongen tillverkas i en mobil betongstation och kvalitetskraven är höga. Som mest har16 betongarbetare arbetat i projektet, sprängningsarbetet har utförts av NCC Roads och 1-2 markarbetare kompletterar laguppställningen.

– Som mest har vi varit 8-9 på marksidan, säger Gunnar Ågrahn.

Arbetsplatsen är minst sagt avlägsen, en del av arbetsstyrkan bor därför i husvagn medan andra bor inhyrda i Saxnäs, drygt tre mil bort.

– Det är inget större problem, kommenterar Gunnar Ågrahn.

Då är det värre med logistiken.

– Det tar sex arbetsdagar att få hit material, så vi måste vara i framkant med vad vi behöver hela tiden.

– Som tur var hade beställaren (Ångermanälvens vattenregleringsföretag, reds anmärkning) kört hit allt bergmaterial innan vi kom hit.

Hösten 2016 ska allt vara klart, men Gunnar Ågrahn räknar med att man ska kunna packa ihop och åka hem redan innan semestern nästa år. Det gäller att planera insatserna noga, trots att projektet sträcker sig över tre år är det bara periodvis det går att arbeta i Ransarluspen.

– Nu räknar jag med att vi har jobb i en månad till, sen blir det uppehåll till i mars eftersom vattenmagasinen är fulla.

Det gäller att planera så gott det går och Gunnar Ågrahn tycker att det mesta flutit på bra, han konstaterar att till och med vädergudarna varit nådiga under de gångna åren.

– En höst var det väldigt mycket regn, men vi är ju faktiskt i fjällen – då blir det jobbigt ibland.

————————————————————————————————Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.