Trägen vinner. I flera år har Hampe Mobärg, vd för branschorganisationen Maskinentreprenörerna, kämpat för att anpassa de yrkesutbildningar som erbjuds i dag till de behov som finns inom näringslivet. Anledningen är att det blivit en viss förskjutning från utbildningar som leder till jobb till utbildningar som kan vara roliga och intressanta, men där efterfrågan från arbetsmarknaden är praktiskt taget noll.

Ett av Hampe Mobärgs uttalade önskemål har varit att prioritera yrkesutbildningar som kan fylla de kompetensluckor som näringslivet identifierar.

Bland de yrken som bedöms få väldigt svårt att klara nyrekryteringen i framtiden finns maskinförare. Därför har Maskinentreprenörerna delvis tagit saken i egna händer och står redan i dag bakom sju gymnasieutbildningar där maskinförare utbildas.

Sent omsider har nu även regeringen reagerat på att det minskade utbudet av vissa nyckelutbildningar kan slå väldigt hårt mot möjligheten att få betydelsefulla tjänster utförda framöver. Bland annat hänvisas till statistik som pekar på att det kan saknas så mycket som 100 000 gymnasialt utbildade år 2025, 40 000 av dessa kan finnas inom bygg- och anläggningsnäringarna.

Ett av de stora problemen är att vi befinner oss i en nedåtgående spiral där flera faktorer samverkar till att utbudet av välbehövliga yrkesutbildningar minskar. I takt med att yrkesutbildningarna blir allt färre tvingas eleverna till allt längre resor för att ta sig till sina skolor. Därför tunnas också underlaget för intagning ut i snabb takt och rekryteringen till branschen blir allt mer svårknäckt, även på orter där viss yrkeskompetens redan är en bristvara.

För att stärka kompetensförsörjningen föreslår nu regeringen en femårig försöksverksamhet med branschskolor. Enligt förslaget ska gymnasieskolor kunna erbjuda yrkesutbildning även om elevunderlaget inte är tillräckligt för att bedriva alla yrkeskurser i den egna skolan. Vissa yrkeskurser ska därför kunna ges på en branschskola där eleverna kan läsa delar av sin yrkesutbildning. En av de stora vinsterna med den lösningen är att många elever kan bo kvar hemma under huvuddelen av sin utbildning. Förhoppningen är att en gymnasieutbildning på hemmaplan ska fungera som något av magnet, i synnerhet inom områden där det finns goda möjligheter till inträde och etablering på arbetsmarknaden.

Samtidigt är tanken att ta bort det kanske största problemet för gymnasieskolorna – kostnaderna för dessa vanligtvis förhållandevis dyra gymnasieutbildningar, kostnader som skenar än mer där eleverna är få. Tanken är nämligen att huvudmännen för de gymnasieskolor som ingår avtal med en branschskola ska kunna söka statsbidrag för att ersätta branschskolan.
Enligt förslaget ska bestämmelserna träda i kraft 1 augusti i år och tillämpas på utbildning som påbörjas efter 1 juli 2018.

Kunskap är lätt att bära, men den borde också vara lätt att tillskansa sig. Regeringens förslag är ett steg på vägen.

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.