23948sdkhjf

Tio års rivning väntar

| Av Ulrika Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Kärnkraftverket i Barsebäck ska rivas, ett omfattande och komplext uppdrag som kräver mycket tid och extremt god planering.

Barsebäck.  Solen skiner men diset ligger ändå tjockt över sundet och Danmark, som inte ligger mer än två mil bort, syns bara som en skugga när Leveranstidningen Entreprenad parkerar vid kärnkraftverket i Barsebäck.

Läs också: Härligt, härligt – men farligt, farligt

Anläggningen med sina tvillingreaktorer står oväntat nära strandkanten, vågorna kluckar lite smått och Öresund glittrar.

Det är utan tvivel en era som tar slut när Barsebäck nu förbereds för rivning – både förespråkare och motståndare har använt det skånska kärnkraftverket som argument för sin sak och anläggningen har varit en viktig del i den moderna svenska berättelsen.

– Det finns många lager i den här lilla betonghögen, ler Maria Taranger, kommunikationsansvarig på Barsebäck Kraft

Spaden sattes i backen 1969, den gamla kustlinjen ligger där inloppskanalen går idag, hela anläggningen vilar på konstgjord mark och det krävdes därför en hel del markarbeten innan bygget av den första reaktorn kunde påbörjas 1971.

Läs också: ”Vi hade inte tänkt att starta så ”pang bom”, men så blev det”

1975 kunde Barsebäck 1 tas i drift och två år senare drogs reaktor två igång.

Politiska beslut ledde till att verksamheten lades ner i förtid, 1999 stängdes Barsebäck 1 och sex år senare gick rullgardinen ned även för Barsebäck 2.

Anläggningen har på intet sätt legat för fäfot sedan dess, säkerheten kräver ständig servicedrift och de senaste åren har förberedelserna inför den kommande rivningen tagit allt mer fast form.

Det gigantiska projektet genomförs i flera steg där det farligaste materialet tas ut först.

Läs också: Barsebäcks sista resa

Redan 2006 forslades det sista uranbränslet från Barsebäck, sedan dröjde det tio år innan nästa steg kunde tas – att bygga det tillfälliga lagret för det radioaktiva material som ska rivas ut, en 20 meter hög byggnad som ska vara just tillfällig – när det finns ett permanent slutförvar ska materialet flyttas dit, och lagret vid Barsebäck kan då rivas.

Hintprojektet, som inleddes 2017, är steg två och innebär att ta ut de så kallade interndelarna (läs mer om det här.)

– Interndelsprojektet är en nyckel för att låsa upp anläggningen för rivning, det är också ett bra sätt att se om vi tänkt rätt och håller budget och tidplan, säger Maria Taranger.

Historien spelar en viktig roll i planeringsarbetet, trots att kraven på dokumentation varit och är skyhöga är människans röst minst lika viktig.

Läs också: Komplex rivning i reaktorn

Inför rivningen har man därför sett till att intervjua de som varit med länge för att få information som kan ligga till grund för besluten om rivningsmetoder och arbetssätt.

– Vi ska kartlägga och kategorisera allt, om vi får veta att en ventil sprang läck 1978 vet vi att det kan ha spridits radioaktivitet i betongen, det kan ha betydelse för om vi ska bila eller kapa materialet, säger Maria Taranger.

Hintprojektet är en del av förberedelserna, när det är klart ska reaktortankarna kapas i bitar och tas ut.

–  Vi hoppas att tillståndet för det ska finnas på plats 2020, säger Maria Taranger.

Läs också: Finrivning på Östermalm

Hon betraktar tanksegmenteringen som en utmaning.

– Det har strålat mest närmast bränslet, vi måste planera noggrant hur vi ska ta ut materialet, allt måste mätas och packas och det krävs ett stort och komplext flöde där vi måste få ordning även på transporter, logistik och godkända transportbehållare.

Arbetet beräknas ta närmare två år per reaktortank, de väger 530 ton styck och är 20 meter höga med en innerdiameter på 5,45 meter och en godstjocklek på 12,6 centimeter.

När tankarna är utrivna ska anläggningen vara fri från radioaktivitet. Då kan nästa fas inledas, men först efter noggranna kontroller.

– Det tar 6-8 år att riva ut alla radioaktiva delar och först när vi kan visa att det är rent och snyggt kan byggnaden friklassas säger Maria Taranger.

Det radioaktiva avfallet beräknas bli totalt 37 000 ton och utgörs främst av metall. Resten är betong och sand, stora komponenter samt brännbart.

Den konventionella rivningen ska då ta sin början, även för den krävs olika typer av miljötillstånd, företaget måste också hitta de bästa metoderna.

– Det ovanliga är att det blir så långa ledtider, men det är viktigare att det blir bra än att det går fort, säger Maria Taranger.

Även den konventionella rivningen innebär en utmaning, anläggningen är stor med gigantiska turbiner, transformatorer och generatorer, en 108 meter hög skorsten blickar ner på Barsebäck 1 och 2 och de två tvillingreaktorerna har varsin 60 meter hög reaktorbyggnad samt turbinbyggnader, rensverk, kylvatteninlopp, lager och byggnader för avfall och service.

– Det blir ett väldigt stort projekt men det kommer att gå betydligt fortare, konstaterar Maria Taranger.

Hon beskriver en traditionell industririvning med de utmaningar det innebär men, eftersom de radioaktiva delarna då ska vara borta, utan att några särskilda hänsyn måste tas till att det handlar om ett kärnkraftverk.

– Bara 5-10 procent av anläggningen är radioaktiv, resten är helt konventionellt material.

Turbiner, kondensorer och elgeneratorer ska rivas ut först, näst i tur står  elsystem, motorer och pumpar, betongen i torn och väggar ska sedan krossas innan kontor, förråd och verkstäder rivs.

– Vi ska riva alla byggnader – två reaktorbyggnader, två turbinbyggnader och en mängd andra byggnader såsom rensverk, filterbyggnad, verkstäder etcetera, totalt blir det ungefär 40 byggnader, säger Maria Taranger.

A, B och C-lagret ligger inom hamnområdet och planen är att riva dem samtidigt med resten av kraftverksbyggnaderna.

Även interndelslagret ligger vid hamnen, men det får vänta lite.

– Det rivs senare, när det finns en mottagare av avfallet, säger Maria Taranger.

Avfallsmottagningen är en nyckelfaktor för den totala rivningslogistiken i Sverige och en pusselbit som SKB står för, förklarar hon.

Barsebäck Kraft räknar med totalt 419 000 ton avfall och tanken är att, i den mån det går, återanvända materialet på plats.

– Det som är vettigt att återanvända ska återanvändas, betong som inte är radioaktiv kan till exempel användas som återfyllning, säger Maria Taranger.

Det konventionella avfallet beräknas bli cirka 382 000 ton och utgörs mest av betong, följt av metallskrot.

Slutnotan för att montera ner och riva kärnkraftverket beräknas bli fem miljarder kronor. Finansieringen är dock redan i hamn.

–  Alla svenska kärnkraftverk betalar in till kärnavfallsfonden som bekostar både rivningen och avfallshanteringen, det gör att vi kan ta ansvar för anläggningen från vaggan till graven.

Tanken är att dra igång det ”riktiga” rivningsarbetet 2020 för att kunna lämna en industritomt efter sig tio år senare.

– 2030 ska vi förhoppningsvis vara klara, säger Maria Taranger.

Mer läsning finns!  Se länkarna nedan.

FAKTA Barsebäck

 

 Barsebäck 1

 Barsebäck 2

 Byggstart

 1971

 1973

 Kommersiell drift 

 15 maj 1975

 1 juli 1977

 Maxeffekt brutto

 615 MW

 615 MW

 Avställd

 30 november 1999

 31 maj 2005

 Total produktion

 93,8 TWh

 108 TWh

Källa: Barsebäck Kraft

Dessa byggnader ska rivas

Barsebäck 1

  • Reaktorbyggnad/-inneslutning
  • Skorsten
  • Turbinbyggnad
  • Fördröjningstank
  • Avfallsbyggnad (gemensam med Barsebäck 2)
  • A-,B- och C-lager
  • Rensverksbyggnad
  • Elbyggnad
  • Servicebyggnad
  • Personalbyggnad
  • Förråds- verkstadsbyggnad
  • Hjälpkylvattenbyggnad
  • Vatten-/totalavsaltningsbyggnad
  • Skyddsrum
  • Yttre förråd
  • Transformatorbås
  • Övriga mindre byggnader

Barsebäck 2

  • Reaktorbyggnad/-inneslutning
  • Skorsten
  • Turbinbyggnad
  • Stenkondensor och systembyggnad
  • Elbyggnad
  • personalbyggnad
  • Förråds-/diesel-/omklädningsbyggnad
  • Fördröjningstank
  • Hjälpkylvattenbyggnad
  • Rensverksbyggnad
  • Servicebyggnad
  • Köks- och kontorsbyggnad
  • Kontorsbyggnad
  • Transformatorbås
  • Yttre förråd
  • Övriga mindre byggnader

Kulvertar till Barsebäck 1, Barsebäck 2 samt mot havet.

Källa: Barsebäck Kraft

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Håll dig uppdaterad med Entreprenad
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Reportage
”Fancluben är stor”

Publiken jublar när Grus Schakt river is på buckliga vintervägar – det rasslar bra i både stora och små öron när två hjullastare, ett tungblad och en multiskopa röjer loss på smågatorna.

Höjdartrick av Volvo

Fyra lastbilar staplade på varandra, och en vd på toppen – Volvo Lastvagnar går på höjden i sin senaste lanseringsfilm.

Masstransport på hög nivå

Norra Europas mest moderna och effektiva återvinningsanläggning. Så beskriver DA Mattsson sin etablering i Upplands Väsby där det senaste tillskottet är en högeffektiv norsk bandtransportör som förflyttar valda fraktioner från tvättanläggningen till ett lika flexibelt som omfångsrikt höglager.

Hopp om elektrifierad järnväg i Västerbotten

”Orimliga krav på yrkeslärare”

Nyhetsbrev

Schaktfri renovering av Norrköpingsledning

När en tre kilometer lång vattenledning med upp till 1,6 meters diameter skulle renoveras i Norrköping föll valet på så kallat flexibelt foder. Metoden innebär att ett nytt rör tillverkas inuti det gamla, vilket bland annat minskar behovet av schaktarbeten.

Arkiv

Mobil HVO-mack gillas av byggare

Den mobila HVO-macken i framväxande Ebbepark i Linköping har tagits emot väl av byggentreprenörerna på området. Under de första sex månaderna tankades 27 671 liter fossilfri HVO-diesel, vilket kan liknas vid 15 svenskars klimatpåverkan under ett år.

Skanska tar över vindkraftentreprenad

Nu ska Viskan saneras

Bottnarna i vattendraget Viskan ruvar på stora mängder föroreningar.

Öppet brev: Nysäter vindkraftspark – ett sorgligt exempel

Ett flertal maskinentreprenörer riskerar att tillsammans förlora mångmiljonbelopp sedan byggandet av Nysäter vindkraftspark, norr om Sundsvall, gått i stå. I ett öppet brev kräver nu branschorganisationen Maskinentreprenörerna att de internationella storföretag som äger vindkraftsparken ska säkerställa att entreprenörerna ersätts fullt ut.

Industrijobb för BDX i Örnsköldsvik

Kunskapsbrister leder till onödiga dödsfall

Bristande kunskaper, medveten försummelse eller fel på utrustning och maskiner är några faktorer som Arbetsmiljöverket lyfter fram som tänkbara orsaker till dödsfall på de svenska arbetsplatserna.

Entreprenör klar för norrländska asfaltjobb

Mobil betongstation fixar jättesluss

När Dyckerhoff Balast fick uppdraget att leverera betongen till den 500 meter långa slussen i IJmuiden föll valet på en mobil betongstation från Liebherr med kapacitet att leverera 150 kubikmeter i timmen.

NCC bygger vid Vättern

Svenskar dominerar listan

Krav på lättnader i kreditreglerna

Bostadsbyggandet har minskat drastiskt de två senaste åren – i Stockholms län byggs i dag mindre än hälften jämfört med 2017. Haveriet beror till stor del på regeringens skärpta kreditrestriktioner, anser Stockholms Handelskammare som nu kräver lättnader i regelverket.

Han ska förstärka Fredheim i Sverige

En god Bellmanhistoria

Tävlingsmomentet har alltid varit viktigt för Bellman-gruppen. Det kan vara en anledning till företagets tillväxt både ekonomiskt och geografiskt sedan starten 1972. Och 2019 blev inget hack i kurvan – företaget redovisar ökningar av såväl omsättning som resultat.

Vd-skifte i Hüllert Maskin

Efter 46 år i företaget lämnar nu Nils-Gunnar Burge rollen som vd i familjeföretaget Hüllert Maskin. Efterträdaren Andreas Tagesson anställdes redan för tre år sedan som operativ chef och har sedan dess haft gott om tid att växa in i sin nya roll.

Gruvan kopplar upp transportbanden

Trafikverket vill säkra mark

– Det finns fortsatt ett stort behov av att förbättra framkomligheten genom att binda samman Norra och Södra länken.

Logistikupphandling på gång i Järfälla

488 000 byggtransporter beräknas anlända till stadsutvecklingsprojektet Barkarbystaden i Järfälla under åren 2019 – 2032. Därför upphandlar nu kommunen en logistiklösning som ska styra och kontrollera byggtransporterna till området.

Rototilt + Steelwrist = sant

Örebro vill beveka Trafikverket

Bostadsrätter i Bredäng

Hydroscand satsar i söder

Nytt kvarter i Barkarbystaden

Träigt avtal för Peab

Nobelt bygge på Stadsgårdskajen

Akuta åtgärder på E4-bro

Cykelsatsning i Malmö

Projekterar för slutförvaret

Gissa metallen - Se metallprisernas utveckling 2019

Hultafors får mer på fötterna

Peab bygger i Stockholm

Se alla Företagens egna nyheter

Ljus per automatik!

Gripen Wheels förlänger sponsringsavtal med "Tobbe Traktor".

Varningsljusramper med automatisk dimfunktion!

Silkonspray

Nu kan du ta kontroll över ditt arbetsljus!

Ny leverans av BKT-däck från Gripen Wheels!

Självsugande centrifugalpump för industrier

LED ficklampor från Ledlenser

Seminarium - Industriell röntgen

Rusta för säsongen – ta del av vårt erbjudande!

Workshop 10 & 11 mars kring sprickprovning på komponenter

Ge din lastbil, transportbil eller släp ett extra lyft!

Kollisionssystem för traktor och maskin

Maskinradio för tuffa miljöer

En banbrytande adaptiv extraljusramp från Lazer Lamps!

Träffa Gripen Wheels på årets mässor 2020.

Kampanjpriser - Michelindäck & hjul för radodling och tröska

Positionsljus

Kampanjpriser på Michelindäck & hjul för traktor!

KIPP Kulspärrbultar inom maskinbyggnad och konstruktion.

Nu har vi ny hemsida!

Glöm inte bort den viktiga grunden

DISAB tar hem en stor order på vakuumsystem värd 5 miljoner!

LED nummerplåtsbelysning

Larm för entreprenadmaskin

Sänd till en kollega

0.158