23948sdkhjf

Halverade utsläpp möjliga vid vägprojekt

| Av Morgan Andersson | Tipsa redaktionen

Genom att optimera transporterna kan stora miljövinster göras vid exempelvis vägbyggen. Med ytterligare stöd från större andel återvunnet material och mer genomtänkta materialval, konstruktioner och metoder kan miljöbelastningen halveras, enligt forskare i Göteborg.

Byggsektorn får generellt skulden för ungefär en fjärdedel av utsläppen av koldioxid, både i Sverige och globalt. Nu har forskare vid Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet detaljstuderat byggandet av en åtta kilometer lång del av riksväg 44 mellan Lidköping och Källby för att undersöka vilka möjligheter det finns att minska utsläpp från vägbyggen.

Projektet stod klart 2019 och forskarna har nagelfarit alla tänkbara data som bedöms påverka utsläppen, från val av material och produktionsteknik till leverantörskedjor och transporter. Ambitionen har varit att kunna fastställa hur mycket utsläppen kan minska fram till år 2045.

– Vi har identifierat ett antal lågt hängande frukter, och om vi ser till att genomföra dem först så blir det både lättare och billigare att sänka utsläppen ännu mer längre fram, säger Ida Karlsson, doktorand på Chalmers och verksam inom projektet Mistra Carbon Exit.

Den valda vägsträckan är en så kallad 2+1-väg som inkluderar nio broar. Projektet är intressant för att det är ett av de första där Trafikverket gjort en komplett klimatkalkyl, alltså gått igenom alla ingående material och aktiviteter för att räkna ut den totala klimatpåverkan. Därmed finns redan från början kunskap om hur mycket energi och material som gått åt vid bygget och vilka utsläpp dessa bidrar till.

– Vi har använt entreprenören Skanskas klimatkalkyl som ingång för bryta ner utsläppen efter material och aktiviteter, och sedan analyserat hur mycket man skulle kunna sänka dem, säger Ida Karlsson.

Klimatkalkylen visar, enligt forskarna, att entreprenören lyckades sänka utsläppen med 20 procent jämfört med Trafikverkets referensvärden. Men forskarna har kommit fram till att resultatet kunde ha blivit betydligt bättre. De hävdar att utsläppen skulle kunna halveras med hjälp av teknik som redan är tillgänglig och vara helt eliminerade till år 2045.

Det forskarna bland annat tittat på är de material som används i dag, hur de används, hur de produceras, vilka alternativa material och produktionstekniker som finns i dagsläget och hur vi tror att alternativen utvecklas fram till 2045?

Ida Karlssons forskning ingår i forskningsprojektet Mistra Carbon Exit. Det fokuserar på så kallade transformativa lösningar som exempelvis inkluderar koldioxidfri produktion av stål, betong, cement och asfalt liksom fossilfria transport- och arbetsfordon.

– De transformativa lösningarna – elektrifiering, koldioxidinfångning, koldioxidfritt stål och betong – kräver tid och stora investeringar. Men om vi redan har plockat ner de lågt hängande frukterna behöver inte kostnadsökningen för de transformativa lösningarna bli så stora. Därför är de lågt hängande frukterna så viktiga att komma igång med, för då blir det lättare att sänka utsläppen mer framöver, till en lägre kostnad, säger hon.

I väntan på att de transformativa lösningarna utvecklas och implementeras, finns klimatbesparande teknik och vägval tillgängliga.

Ida Karlsson framhåller själv fyra faktorer som har stor betydelse för utsläppen:

  • Optimering av transporter.
  • Återvinning och återanvändning av massor, asfalt och stål.
  • Materialeffektivisering och design-optimering.
  • Ersättning av cementklinker som bindemedel i betong.

– Skulle man optimera transporterna av material, vägmassor och avfall finns stora vinster att göra. Vi är dåliga på logistik i Sverige, det får man nog säga. Förutom att transportera material till och avfall från ett vägbygge sker också många förflyttningar inom projekten, säger Ida Karlsson.

En knäckfråga för en mer miljöanpassad framtid är, enligt Ida Karlsson, biomassan som spelar en viktig roll på både kort och lång sikt för många branscher över hela världen. Inom anläggning kan biomassa bland annat användas som bränsle för produktion av asfalt, cement och stål, som fordonsbränsle eller för produktion av el. Det troliga är att behovet i framtiden kommer att vara betydligt större än tillgången. Redan i dag importerar Sverige runt 95 procent av råmaterialet till biobränsle eftersom det är billigare än att använda inhemskt material. Men det är knappast en hållbar lösning på sikt.

– Där det finns fossilfria alternativ bör man använda sådana, som eldrift i stället för biobränslen för transportbranschen. Men då måste politiken tydligt styra mot en sådan utveckling. Annars kommer biomassan helt enkelt att gå till den som betalar mest och inte till det som den bäst borde användas till.

Även med avseende på återvinning noteras vissa problem, inte minst juridiska eftersom de massor som grävs upp klassas som avfall. Därmed blir det med nuvarande lagstiftning komplicerat att återanvända exempelvis vägmassor. En översyn av lagstiftningen är på gång, men sådant tar tid.

– Återvinning av asfalt skulle vi kunna bli bättre på. Här har lagstiftningen ändrats, men nya arbetssätt är inte helt implementerade ännu. Det finns också olika tekniker att välja mellan, beroende på vilken kvalitet asfalten behöver ha, hur tunga fordon som ska trafikera sträckan och så vidare. Återvinningen kräver energi, men kan ändå sänka utsläppen rejält eftersom asfalt till stor del består av bitumen, en variant av råolja.

Ida Karlsson lyfter även fram bindemedlet i betong som en stor källa till utsläpp.

– Vi har god tillgång till kalksten, råmaterialet till cementklinker, vilket är en av anledningarna till att det används så flitigt i jämförelse med andra länder som blivit tvungna att tänka utanför boxen vad gäller cement och betong. Här måste vi våga ta steget och prova tekniker som inte används sedan tidigare i Sverige, men som man har lång positiv erfarenhet av utomlands.

Vanliga lösningar i andra länder är slagg från stålproduktion eller flygaska från kolkraftverk, alternativ som sänker utsläppen rejält, i varje fall om man bortser från de utsläpp som genereras vid produktionen. Försök pågår dock även i Sverige för att använda såväl slagg som flygaska som bindemedel i betongen.

Ida Karlsson ser dock gärna att politikerna är mer aktiva i sitt sätt att styra utvecklingen. Framför allt efterlyser hon tydliga planer, först och främst för tiden fram till 2030, men sedan också fram till 2045.

– Vet man redan vad man vill ha år 2030 kan man ställa krav i dag. Och då kan också företagen veta att ”okej, 2030 måste vi kunna uppfylla de här kraven, då har vi möjlighet att satsa på tekniker som uppfyller kraven”. För det är stora investeringar som måste göras för att ställa om produktion eller åkeriverksamhet. Då måste man se till att det finns krav, behov, incitament och inte minst att det finns klimatneutral el att tillgå, säger Ida Karlsson.

Hon har genomfört studien tillsammans med Filip Johnsson på Chalmers och Johan Rootzén vid Göteborgs universitet.

Håll dig uppdaterad med Entreprenad

Jag accepterar Nordiske Mediers villkor och avtal

Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Bra start i Sverige för teleskopkran

1 september förra året tog Scantruck över generalagenturen i Sverige för Sennebogens teleskopkranar. Först ut bland dessa kranar i Sverige är 613E, med 16 tons lyftkapacitet, som används vid byggandet av Veddestabron nära Stockholm.

Mer hemmafix i coronatider

Byggmaterialhandeln har haft goda tider under årets sex första månader. I synnerhet har det coronapräglade andra kvartalet visat en kraftig försäljningsökning.

Bristande beredskap inför översvämningar

Europa har drabbats av ett flertal omfattande översvämningar de senaste 30 åren. Nu har forskare vid 42 europeiska universitet tillsammans slagit fast att perioden faktiskt är exceptionell, även vid en jämförelse som sträcker sig 500 år bakåt i tiden.

Nya ägare för tunga lyft

Han tar över som koncernchef i AF Gruppen.

Nyhetsbrev

Kina – en ljuspunkt på Volvos himmel

Med ett undantag har det i år varit kraftiga nedgångar på Volvo CE:s viktigaste marknader. Undantaget är Kina som är den främsta orsaken till att företagets nettoomsättning ”bara” minskade med 15 procent till 22,9 miljarder kronor under årets andra kvartal.

Arkiv

Litet stödbehov i byggbranschen

Med drygt tre veckor kvar att söka omställningsstöd har 9 335 företag beviljats stöd om totalt drygt 663 miljoner kronor. För byggbranschen tycks dock stödbehovet vara begränsat. Knappt åtta miljoner kronor har beviljats fördelade på 226 företag.

Sandvik på amerikansk offensiv

För att stärka sin sälj- och serviceplattform för en växande nordamerikansk kundbas förvärvar Sandvik sin distributör av Rammer-produkter i USA – Allied Construction,

Tufft för företagare, men färre konkurser

757 byggrelaterade företag gick i konkurs under årets sju första månader, enligt färsk statistik från UC. Med det ligger byggindustrin fortfarande i topp antalsmässigt. Jämfört med samma period förra året stannade dock ökningen på fem procent.

Peab asfalterar i norr

Peab Asfalt har räknat hem ett par fleråriga beläggningsjobb i norra Sverige – uppdrag som beskrivs som strategiskt viktiga för företaget i regionen.

Ägarrotation i Brdr Holst Sørensen

Teleskoperande lastare från Liebherr

Med L 509 Tele kastar sig Liebherr in i en för företaget helt ny produktgrupp – teleskopiska hjullastare. Först ut är en sjutonsmaskin med 4,8 meters lyfthöjd med pallgafflar.

November gäller fortfarande för Bauma China

Fältdator i mobilformat

Green Landscaping tar för sig i Stockholm

Nyab tar hem rekordentreprenad

Ombyggnaden av E4 mellan Haparanda och Salmis. enligt ett kontrakt på cirka 176 miljoner kronor, innebär Nyab Infrastrukturs hittills största vägentreprenad sedan företaget bildades för snart tre år sedan.

Nyabs största i Mälardalen

Nyab fortsätter sin offensiv, inte bara i norra Sverige. För cirka nio månader sedan inleddes verksamhet även i Stockholm och nu har företaget tilldelats sitt hittills största projekt i regionen i form av den så kallade Trollesundsvägen.

Gällivare vill ha Hybrit-anläggning

Näringslivet och en bred politisk samstämmighet gör nu sitt bästa för att den planerade demonstrationsanläggning som krävs i jakten på fossilfri ståltillverkning ska placeras i Gällivare, nära såväl råvara som vattenkraft.

Volvo avyttrar amerikanskt varumärke

I samband med förvärvet av Ingersoll-Rands vägmaskinsverksamhet 2007 hamnade även Blaw-Knox hos Volvo. Nu tar Gencor Industries över Blaw-Knox-verksamheten i en affär som förväntas vara avslutad innan årets slut.

Forskare ser över järnvägsunderhåll

Underhållet av den svenska järnvägen får mycket kritik. Forskare vid Luleå tekniska universitet ska därför försöka identifiera bästa sättet att åtgärda två av de mer kostnadskrävande behoven – spårriktning och underhåll av växelvärmesystemet.

Norrvidinge köper OP Entreprenad

Designutmärkelse till autonom dumper

Volvos autonoma eldrivna dumper TA15 har tilldelats en Red Dot Award för produktdesign.

Sennebogen storsatsar på kundservice

Sennebogen investerar mer än 25 miljoner euro i ett nytt kundservicecenter som placeras mellan företagets produktionsanläggningar i Straubing och Wackersdorf i södra Tyskland.

Huddig öppnar filial i USA

USA har utvecklats till en av Huddigs fokusmarknader. Därför öppnar företaget nu en filial, strategiskt placerad i Midwest, Chicago.

Boliden är nöjda med senaste kvartalet

Peab bygger skola i Karlstad

Staden kräver schyssta villkor vid bygge

Gävle hamn bygger papperslager

Unik bro kan stå länge till

Svevia står starka

Han blir chef på JM Entreprenad

Snart start för Ludvika-väg

Tunnelbana på väg

Peab kämpar mot stölder

Rekordhöga kopparhalter funna i Kiruna

Tredje gången för BDX

Se alla Företagens egna nyheter

Högkvalitativ Fatpump från FLUX

Drivknuten sponsrar Nyman Racing

Vårt sortiment av blåa varningsljus

Vanliga öppettider igen

Ge din lastbil eller släp ett extra lyft

Robust membranpump för höga tryck och slitande medier

UTÖ - framtidens varningsljusramp snart här!

Renovering och byte av elavtal kan spara dig massvis pengar

Sparar upp till 50.000 kronor med SmartDok – i månaden

Ta kontroll över ditt arbetsljus!

Högkvalitativ Fatpump från FLUX

KIPP önskar en trevlig sommar!

Sveriges bästa pris på hjulgrävardäck!

Vi har öppet hela sommaren

Gripen Wheels och Väderstad i nytt samarbete.

4G Övervakningskamera för utomhusbruk

Slösar du för mycket tid på fakturering?

Äntligen - nu är vi ett bolag: Metso Outotec

LEGION varningsljusramp med automatisk dimfunktion

Köp 4 BKT däck,25" och uppåt så får du en cykel på köpet!

Vi finns här för dig hela sommaren!

Självsugande centrifugalpump för industrier

Uppdaterad, ännu vassare version av populär backlampa

Absolutgivare med CIPsafety Ethernet/IP SIL3

Westlake SR01H Soft Drive – massivt premiumdäck

Sänd till en kollega

0.156