23948sdkhjf

2019 - Ett rekordår för svensk malmproduktion

Svensk malmproduktion ökade 2019 till 86,5 miljoner ton, den högsta årsproduktionen någonsin. Sedan nedgången 2015 har produktionen ökat med 19 procent, visar siffror från Sveriges geologiska undersökning, SGUs årliga publikation Bergverksstatistik.

Den tidigare högsta noteringen är från 2018 på 81,4 miljoner ton. Det innebär att förra året var det en ökning med sex procent. Ökningen kommer främst från ökad produktion av järnmalm från Kaunisvaara i Pajala och ökad produktion av ickejärnmalm från Aitik, Garpenberg och Zinkgruvan.

Läs också: Fler män än kvinnor är positiva till gruvor

Några siffror från Bergverksstatistik 2019:

Mängden säljbara järnmalmsprodukter ökade med fem procent till 29 miljoner ton.

Metallproduktionen från icke-järnmalmsgruvor minskade med två procent under 2018. Några metaller ökade: Zink (+4 %), Bly (+6 %) och guld (+1 %) medan koppar (-6 %), silver (-5 %) minskade.

Guldproduktionen blev under 2019 åtta ton 2019, den näst högsta någonsin efter rekordåret 1933.

Läs också: Modern borrteknik öppnar för geotermisk urkraft

Av EUs järnmalmsproduktion kommer 92 procent från Sverige,kan ändras. Sverige har också EUS största bly- och zinkproduktionen och näst störst silverproduktion, och bland den högsta guld- och kopparproduktionen.

Prospekteringskostnaderna ökade 2019 med 22 procent till 955 miljoner kronor. Sedan 2016 har insatserna fördubblats. Antalet gällande undersökningstillstånd var 586, en minskning med 37. Två bearbetningskoncessioner beviljades under året, jämfört med fyra under 2018. Allt färre bolag prospekterar mer samt att prospektering för järn, basmetaller och guld är mest intensiv.

Omsättningen för gruvnäringen 2019 blev över 45 miljarder kronor exklusive metallverk, jämfört med tidigare omsättningsrekordet 40,6 miljarder från 2013.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.112