23948sdkhjf

Trafikverkets plan för vad som ska byggas 2022-2033

Lite väg och mycket järnväg i Trafikverkets förslag till infrastrukturplan. I planen avslöjas också att Trafikverket hoppas kunna minska kostnaderna för höghastighetsbanorna och att pengarna inte räcker till för ett bra vägunderhåll.

Riksdagen har sedan tidigare bestämt att 799 miljarder statliga kronor ska läggas på investeringar i transportinfrastrukturen under perioden 2022-2033.

I dag presenterade Trafikverket sitt förslag till nationell infrastrukturplan – en planering för vad dessa miljarder ska användas till.

Trafikverket konstaterar att man har råd med ett begränsat antal nya väginvesteringar. Enligt förslaget ska 15 procent av pengarna som läggs på namngivna investeringar går till vägåtgärder.

Trafikverket lyfter fram två nya namngivna åtgärder på väg: mittseparering av E4 mellan Blåberget och Matfors, och E4 Förbifart Skellefteå, som anses behöva lite extra omsorg med tanke de stora industrisatsningarna i området.

Trafikverket vill också fullfölja planeringen för att bygga Sveriges första permanenta elväg på sträckan Hallsberg–Örebro.

Enligt Trafikverket har det statliga vägnätet, både det låg- och det högtrafikerade, försämrats gradvis under en längre period. De medel som riksdagen anslagit under perioden 2022-2033 räcker inte för att få bukt med detta – nedbrytningstakten kommer att att bli högre än åtgärdstakten, anser man.

Trots ökade medel är de inte tillräckliga för att vända den negativa tillståndsutvecklingen på vägnätet. Långsiktigt kommer detta att leda till ökande underhållskostnader, säger generaldirektör Lena Erixon i ett pressmeddelande.

Enligt Trafikverket beror de ökade underhållsbehoven bland annat på tillkomsten av mer komplexa anläggningar, ett växande behov av rekonstruktion av åldrande väg- och brokonstruktioner, ökade trafikmängder och en utveckling mot allt högre fordonsvikter.

Drygt 60 procent av det statliga vägnätet är byggt före år 1970, och dimensionerat för den trafik som var aktuell då, noterar Trafikverket som uppger att detta kommer att bidra till ett ökat slitage och en negativ tillståndsutveckling på stora delar av vägnätet.

Slutsatsen, enligt Trafikverket, är att man inte kommer att kunna vidmakthålla vägsystemet kostnadseffektivt eftersom nödvändiga åtgärder inte kan utföras förebyggande, i rätt omfattning eller till önskad standard.

Järnvägsatsningarna ska bli fler. Trafikverket vill öka anslaget till vidmakthållande av statliga järnvägar med 25 procent (40 miljarder kronor under planperioden) jämfört med planen 2018–2029.

Genom att lägga mer resurser att underhålla järnvägen ska de långsiktiga underhålls- och reinvesteringskostnaderna minska, noterar Trafikverket som pekar ut fyra transportflöden ut som särskilt värda att satsas på: Västra stambanan, Södra stambanan, norra godsflödet (Hallsberg–Luleå) och Malmbanan (Luleå–Riksgränsen).

Trafikverket uppger också att viktiga åtgärder har genomförts under gällande planperiod på Södra och Västra stambanan, och att man nu skiftar fokus mot Malmbanan och norra godsflödet.

Trafikverket vill också bygga ut järnvägen – mer än 80 procent av de namngivna investeringarna handlar om järnväg.

Det handlar mycket om de nya stambanorna, nästan hälften av de nya järnvägsinvesteringarna utgörs av de tre första etapperna av nya stambanor för höghastighetståg.

Trafikverket uppger att regeringens direktiv anger att planförslaget ”bör innefatta investeringar på de nya stambanorna till ett belopp av 107 miljarder kronor under planperioden”.

Trafikverket noterar dock att det i dagsläget saknas förutsättningar för att komma fram i pågående planläggningsprocess för Göteborg–Borås, och att man därför måste senarelägga delar av genomförandet och omfördela medel till andra objekt både inom och utom nya stambanor under planperioden.

Trafikverket vill i stället avsätta 104 miljarder kronor för nya stambanor under planperioden.

Planen är att påbörja utbyggnaden av de nya stambanorna från storstadsområdena och först ut blir Järna–Linköping (Ostlänken), Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund.

Tanken är att Ostlänkens utbyggnad ska ske etappvis, med start i norr i Järna och byggstart för utbyggnaden av Göteborg–Borås planeras till 2025-2027, och för Hässleholm–Lund 2027–2029.

Enligt Trafikverket är inriktningen är att de nya stambanorna i sin helhet ska stå klara kring 2045.

Den bedömda kostnaden uppges vara 325+/- 55 miljarder kronor. Enligt Trafikverket finns det en ”betydande potential” för att reducera investeringskostnaderna, till exempel när det gäller förenklade tätortspassager och stationsutformningar, anpassade fordon, anpassade tekniska standarder, landbroar, masshantering och industrialisering.

Målet är därför att reducera investeringskostnaderna för hela systemet med 65 miljarder kronor jämfört med den bedömda kostnaden för nuvarande systemutformning.

Regeringen vill få fart på arbetet med Norrbotniabanan och har gett direktiv om att planläggningsarbetet för den sista sträckan (Skellefteå-Luleå) ska påbörjas och planeringen för hela sträckan ska intensifieras.

Trafikverket föreslår därför att tre miljarder kronor ska läggas på sträckan Skellefteå-Luleå

Trafikverket föreslår också ett antal nya järnvägsinvesteringar, till exempel Varbergstunneln, Ängelholm–Maria, Hallsberg–Degerön, Tomteboda–Kallhäll och Värnamo–Jönköping/Nässjö.

I planen finns också en del mindre åtgärder på Mittbanan, Dalabanan, Värmlandsbanan, Västra stambanan och Malmbanan.

Hela förslaget kan läsas här.

De 799 miljarderna ska fördelas enligt följande:

165 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande (drift, underhåll och reinvesteringar) av statliga järnvägar;

197 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande av statliga vägar, inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar;

437 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet. Av dessa anger regeringen i direktivet att 107 miljarder kronor bör avsättas till nya stambanor för höghastighetståg, och 42 miljarder kronor till länsplanerna. 1 Jämfört med den gällande planen för 2018–2029 innebär anslagen till vidmakthållande av vägar och järnvägar en ökning med 13 procent respektive 25 procent (uttryckt i fasta priser). Anslaget till utveckling av transportsystemet innebär en ökning med 25 procent jämfört med den gällande planen.

Källa: Trafikverket

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.094