REPORTAGE: Glada amatörer bakom spakarna!
Eskilstuna. Termometern tar sig knappt över nollan men solen skiner när Leveranstidningen Entreprenads tappra försöksriddare närmar sig Volvos testområde i Eskilstuna. Mediechef Jonas Jonsson och reporter Johan Järup ska visa vad de går för – i maskinhytten.
Ett alkotest senare är det dags att äntra maskinerna. Jonas Jonsson, som kört lastbil i lumpen, anses värdig att få köra dumpern – ett besked som får honom att le från öra till öra.– Det här kommer att bli hur kul som helst!
David Lundin, instruktör på Volvo, följer med som handledare. Han konstaterar att dumpern har hydraulisk fjädring och att det därför går att stå på även när maskinen saknar last – ett faktum som Jonas Jonsson tar fasta på när han sjunkit ner bakom spakarna. Det går undan på raksträckorna men snart sätts den färska föraren på prov. Mediechefen ska föra dumpern uppför en lerig brant, en lutning av det läskigare slaget – inte minst för en gröngöling.
Dumpernosen pekar rakt upp mot himlen när maskinen sakta, sakta tar sig uppför skogsbacken, och när den första rundan är klar blir det en till – exakt så kul är det.
– Riktigt coolt, säger Jonas Jonsson, när han klivit ur hytten.
–Det är ju otroliga krafter och vikter man håller på med men det känns knappt efter ett tag, maskinen löser det mesta!
David Lundin är också nöjd.
– Det gick ganska bra faktiskt, vi står ju här nu – vi överlevde!
Han tycker att nybörjaren gjorde en godkänd insats.
– Han skötte sig bra! Men det tar ju en stund innan man vänjer sig vid att köra dumper. Är man van att köra lastbil så håller man gärna ut till vänster och tar gärna ut svängarna mer än nödvändigt.
Johan Järup är mer stationär, han sätter sikte på de stora grävarna. Först får han kliva in 35-tonnaren EC350, för att lära sig de första handgreppen.
– Den är mjuk och följsam i hydrauliken, en bra maskin som lämpar sig till exempel för utlastning och större schakter, säger Henrik Olsson, eventtekniker på Swecon
Det är han som fått i uppdrag att övervaka journalistens vedermödor och står redo att instruera, korrigera och vid behov komma med ett eller annat tröstens ord.
Det gick ganska bra faktiskt, vi står ju här nu – vi överlevde! David Lundin
Reporter Johan får lugna sig med schaktandet till en början, han tar sig an spakar och reglage och snart skrapar skopan i backen.Efter en stund har utvecklingskurvan gått så snabbt uppåt att han klarar att både fylla och lasta ur.
– Vi börjar utan tiltrotator så han får öva in rörelserna, kommenterar Henrik Olsson.
Johan Järup ser mer än nöjd ut när lektion ett är avklarad.
– Det här var riktigt roligt. Att få sätta sig bakom spakarna på grävmaskinerna var som att bli barn på nytt!
När reportern lärt sig hantera maskinen hjälpligt dras svårighetsgraden upp ett par snäpp. Johan Järup får klättra upp i grannmaskinen – en 30-tonnare försedd med tiltrotator.
– Nu är hans uppdrag att ta upp material i skopan och svänga den 360 grader – utan att tappa något, säger Henrik Olsson.
Johan kämpar tappert, en och annan sten trillar förvisso ur skopan men Henrik Olsson ger honom godkänt.
– Han har bara hållit på i 30 minuter, det går ganska bra för honom!
En stund senare får vi slita ut en vilt spakande Johan ur bandgrävaren, för nu väntar en ännu svårare prövning – hjulgrävaren.
14-tonnaren EWR130 står redo och Henrik Olsson förklarar att nu gäller det att ha tungan rätt i mun.
– Det är betydligt ”gungigare” att sitta i en hjulgrävare, den har dessutom en knäckbom, så det blir ännu fler saker att hålla reda på.
Till råga på allt är uppdraget betydligt mer avancerat.
– Tycker du det blir slätt eller? Henrik Olsson
– Han ska gräva, fylla igen och sedan göra det slätt och fint, förklarar Henrik Olsson.
Det grävs, det fylls men det där med att släta till … Entreprenads reporter jobbar fokuserat men det blir inte riktigt som han vill.
– Tycker du det blir slätt eller? Henrik Olsson frågar snällt men uppfordrande.
– Nä, det blir ju inte det, ropar Johan Järup ärligt från hytten.
Han fortsätter att försöka och på marken står handledare Olsson redo med glada tillrop.
– Jag skulle kalla det för en slät puckelpist – men det är ju bättre än för en stund sedan, så jag tycker vi får vara nöjda med vår elev!
Och även om Johan Järup kanske inte lyckades fullt ut kliver han ur hytten med nya insikter.
– Jag var redan innan imponerad av de som var duktiga på att använda tiltrotatorer och få det att se så enkelt ut. Men min respekt har ökat enormt efter jag insåg hur svårt det verkligen är.
Sista maskin ut för dagen är en eldriven hjullastare – Volvos relativt färska L25 som nyligen kom i en uppdaterad version.
Både Johan och Jonas tittar lystet på den lilla maskinen men Jonas Jonsson hinner först in i hytten. Efter en snabb instruktion är han snart igång med att fylla skopan till brädden – en bedrift som väckte viss beundran hos Volvogänget.
– Det gick ganska bra för Jonas, han bevisar lite hur lättkörda våra maskiner är, säger Henrik Olsson.
– Det var enkelt och svårt på samma gång, kommenterar Jonas Jonsson.
Den var kraftfullare än vad jag trodde och den var i princip ljudlös! Sen kan ju inte jag med spakarna, men det är ju en annan femma ... Jonas Jonsson
– Den var kraftfullare än vad jag trodde och den var i princip ljudlös! Sen kan ju inte jag med spakarna, men det är ju en annan femma ...
Henrik Olsson kan pusta ut. Inga maskiner skadades och Entreprenads redaktion har en nyfunnen respekt för maskinförare av alla de slag.
– Det är en sak att lära sig hantera maskinen och alla kan lära sig sleva – men det är en helt annan att kunna göra ett bra jobb, då krävs flera år i branschen, konstaterar han.
Som maskinförare måste du ha koll på mer än bara maskinen, fortsätter han.
– Som grävmaskinsförare ”styr” du ofta de andra – det är du som bestämmer var högarna ska läggas och du har ofta ett samspel med gropkillen.
– Det är också viktigt att kunna köra bränslesnålt och effektivt, att lasta bilarna på rätt sätt och ha en känsla för vad som finns i backen.
En erfaren förare ser på jordlagren var det kanske finns en kabel, proffsen har helt enkelt öga för det som är viktigt och den där svårfångade känslan kommer med rutinen, förklarar Henrik Olsson.
Han slår fast att även om många är kallade är det förmodligen inte alla som är utvalda.
– Visst kan man ha mer eller mindre talang – jag har en kollega som verkar ha hydraulolja i blodet, vad han än gör sitter det som i ryggmärgen.
– Själv får jag som hjullastarförare kämpa lite när jag ska köra grävmaskin, så lätt är det ju faktiskt inte!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.