Stenkoll på allt när Södertälje kanal grävs djupare
Av Södertälje. Tringa, Lennart och Lill-Lennart slevar på när Entreprenad hälsar på i Södertälje. De tre mudderverken jobbar hårt, muddringsfönstret är kort när Nyab ska bredda och fördjupa Södertälje kanal, ett uppdrag som påbörjades i den första september i år och där man bara får arbeta i vattnet under fyra av årets månader.
Muddringen sker i en smal kanal där många och stora fartyg passerar på sin väg från Saltsjön till Mälaren, totalt 200 000 kubikmeter ska grävas upp och fort ska det gå.
För att säkerställa att fartygen faktiskt tar sig fram trots det intensiva grävandet görs dagliga mätningar med Multibeam (ett slags ekolod), som visar bottenstrukturen i 3D.
– Det är ett helt otroligt verktyg, säger Connie Ekström, platschef på Nyab.
Nyab måste ha stenkoll på hur botten ser ut efter varje dags grävning.
– Vi måste säkra handelsfartygens framfart, då kan det inte riskera att ligga en stor sten i vägen, säger Connie Ekström.
Multibeammätningarna ger en tydlig bild, man kan också använda den äldre metoden ”ramning”, där man helt enkelt drar en stor ram monterad under en ponton längs botten.
– Skakar det till är det något i vägen, då får vi åka dit och justera, konstaterar Robert Hedin, projektchef på Nyab.
Hela området är extremt noggrant inmätt. Projektet inleddes med en ”In survey” där man kartlade förutsättningarna med Multibeam, sedan har man bara fortsatt att mäta.
– Varje skoptag och varje dumpning loggas i ett rutnät, säger Johan Skoog, vd på Nyab Mälardalen.
Även rörelser i sponten mäts dagligen och när Nyab en dag är klara ska en ”Out survey” göras, data som sedan överlämnas till Sjöfartsverket för att utgöra grund för kommande sjökort.
Connie Ekström visar en färgglad bild över hur den norra kanalen såg ut när projektet påbörjades. Gröna fläckar ligger spridda över kanalen, det är dessa ”upphöjningar” som ska muddras bort.
Det är ju ingen fördel för oss som får betalt per kubikmeter, då vill man ju ha en stor mängd på ett ställe istället för att pilla lite här och lite där.
– Man kan se var topparna och dalarna finns, det är en stor hjälp för oss som arbetar under vattnet, säger han.
Johan Skoog konstaterar att de flesta av de gröna plättarna är små och spridda.
– Det är ju ingen fördel för oss som får betalt per kubikmeter, då vill man ju ha en stor mängd på ett ställe istället för att pilla lite här och lite där.
Det innebär också att oväntade fartygspassager, vilket sker tämligen ofta, inte är så välkomna. Nyab måste nämligen avbryta allt arbete och maka på sig när fartygen ska fram.
– Började vi gräva på ett ställe och måste flytta oss kan det vara svårt att hitta tillbaka dit man var, vi förlorar mycket tid varje gång.
Nyab försöker därför se till att ha marginaler. Det är ingen hit att ha ett stort block i skopan när fartygen pockar på.
– Det får inte ligga något i vägen när de ska förbi, därför försöker vi ta de känsliga områdena när vi har ordentligt med tid, säger Robert Hedin.
Södertälje kanal går rakt igenom den sörmländska staden. På botten kryllar det därför av viktiga eller till och med superviktiga kablar och ledningar, infrastruktur som under inga omständigheter får skadas.
Det är ett riktigt detektivarbete, det kan ofta vara stökigt på land med ledningar, det blir ännu värre i sjön.
– Vi hämtar information från Ledningskollen och Trafikverket, vi använder Multibeam mätningar och skickar också ner dykare för att bekräfta att ledningarna ligger där de sägs ligga, kommenterar Connie Ekström.
– Det är ett riktigt detektivarbete, det kan ofta vara stökigt på land med ledningar, det blir ännu värre i sjön, tillägger Robert Hedin.
En åtgärdsplan tas fram för varje kabel och all information läggs in som en modell i maskinstyrningssystemen.
Exponerade kablar måste skyddas, till exempel från mudderverkets stödben, och det blir många försiktiga schakter.
– Vissa zoner kan vi inte vistas i alls och ibland får dykarna gå ner och schakta fram ledningarna, säger Johan Skoog.
Dykarna kan ta fram kablarna genom att använda sig av spolutrustning, sugpump eller så kallad mammutschakt.
– Mammutschakt är ett stålrör där man blåser in luft, det skapas då en sugande effekt, metoden kan dock bara användas om det är minst fyra meter djupt, förklarar Robert Hedin.
Nyab tampas med många utmaningar i Södertälje kanal, läs mer om det här.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.