23948sdkhjf

EU-bidrag gav nya förutsättningar Ny timmerhamn för export till Sverige

Martins Kevins är en av entreprenörerna i dagens Lettland som tagit tillvara på möjligheten att utveckla ett privat företag. Med en ny delvis EU-finansierad - timmerhamn fick hans företag nya förutsättningar och en helt annan kapacitet för leverans av timmer, massaved och flis till olika beställare i Sverige. Martins Kevins är vd för Skultes Kokosta i Lettland. Huvudkontoret ligger i Riga, medan timmerhamnen är lokaliserad till en plats ca 55 km norr från Riga. Det är två årtal som är viktiga för hans företag, som han övertagit ledning för från sin pappa som startade verksamheten. 1998 stod den nya hamnen färdig. Som invigdes av Lettlands president. Företaget utökade området från 20 000 till 80 000 kvadratmeter. Två år senare, år 2000, skrev man kontrakt med Södra Skogsägarna för leveranser av timmer och massaved. - Det var mycket viktigt för oss att få kontrakt med Södra Skogsägarna. Det har inneburit mycket för företagets utveckling, fortsätter Martins Kevins. Förutom leveranser till Södra Skogsägarna och orterna Mönsterås, Karlshamn och Varberg leveras också flis till Norrköping. Samtliga leveranser utförs med fartyg. Fler investeringar utförs och planeras. Kontoret vid timmerhamnen byggs på med två våningar. Södra Skogsägarna ska också ha plats. Optimismen frodas. Det framgår alldeles klart hur nöjd Martins Kevins är med kontrakt och leverans till Södra Skogsägarna. Ytterligare område för timmerhanteringen planeras. Bland annat kommer hans företag att bygga en järnväg för att på så sätt effektivisera transporterna. Dock inte ändå fram till själva timmerhamnen utan till en plats 3 km från hamnen. Där råvaran ska tas emot. Från denna upplagsplats sker transporterna med lastbil till själva hamnen. Valet av hamnplats måste ses som en mycket god investering ur transportvinkel. Trafiken i och runt Riga är i dag rent bedrövlig. Det är med snigelfart man tar sig fram. Och för nyttotrafiken måste det vara bra nära infarkt. Dessutom har myndigheterna stoppat den tyngre trafiken över de högtrafikerade broarna varje dag från 07.00 till 10.00. Så sätt ur dessa två synvinklar var valet av en timmerhamn 55 km norr från Riga ett rätt beslut. När vi åkte tillbaka tog det nästan 1,5 timma till Riga. Då har ni en liten hum trafiktätheten. Myndigheterna har offentliggjort att ytterligare en bro ska byggas, men i Riga har man inga större förhoppningar om en högre tillgänglighet. - Att ha verksamheten koncentrerad till Riga skulle ha kostat oss alldeles för mycket. Vi har en helt annan tillgänglighet med den nuvarande lokaliseringen. Den nuvarande timmerhamnen firar nästa år 10-årsjubileum. Det var 1996 som de lettiska myndigheterna hjälpte till med att finna en plats. Valet föll på en ort som under många år levde på en sovjetisk fiskfabrik. För sin etablering att utvidga hamnen fick företaget EU-bidrag. Vi tycker oss märka att man hos företaget gärna hade fått ta del av ytterligare EU-bidrag. Men det går inte. Man får EU-bidrag en gång. Så investeringen av den nya järnvägen får man bekosta själv. Plus den fortsatta investeringen för att utvidga verksamheten. Tre byggnader på det gamla fiskfabriksområdet har rivits. En byggnad finns kvar. Här bedrevs verksamhet fram till för sex år sedan. Nu är planerna att riva det sista minnet av den ryska fiskfabriken.Lastning av råvara på fartygen sker dygnet runt om så behövs. Hamnen är öppen sju dagar i veckan och 350 arbetsdagar om året. Leveranser med lastbil pågår mellan 08.00 till 22.00. När det är som mest kommer det cirka 100 lastbilar per arbetsdag till timmerhamnen. I dag hanteras ca 300.000 till 400.000 kubikmeter råvara. Kapaciteten i hamnen ligger på 700.000 till 800.000 kubikmeter. Leveranserna av råvara till Södra Skogsägarna har minskat kraftigt under året. Beroende på den svåra stormen Gudrun för ett år sedan. I Lettland hoppas man förstås att utleveranserna ska öka snart igen. Även detta område drabbades av stormen. Vi ser ännu ett år efter stormen sviter från den. Fortfarande håller man på och utför reparationer inom hamnområdet som är relaterade till stormen. Företaget använder enbart maskiner från väst. Det är två tillverkare som fått förtroendet: Liebherr med olika materialhanterare och Volvo med två hjullastare varav en är en L 180 med höglyft. Som har till arbete att lossa lastbilar och lägga råvara på upplag. Den största materialhanteraren från Liebherr väger 60 ton. - Samtliga våra maskiner är nya förutom en av dem. Det är viktigt för oss att ha tillgång till maskiner som kan vara verksamma i 24 timmar om så krävs. Utan att vi måste tillkalla reparatör. - Så här långt har vi inte haft några problem alls... Vi orkar inte ställa frågan en gång till om ryska maskiner. Det börjar bli alldeles för uttjatat. De baltiska entreprenörerna har för länge sedan gjort sitt val. -När det är som mest att göra slår vi av motorn enbart när det är dags för att fylla på diesel. Hamnområdet är säkerhetsklassat. Därför krävs det vakter. Tolv personer av totalt 30 inom företaget arbetar som vakter. Det är sen eftermiddag. Det är i mitten på december. Mörkret håller på att lägga sig. Det regnar. Vi hukar oss när vi snabbt går till bilen. Föraren i höglyften bryr sig inte. Han sitter där högt uppe i värmen och travar råvara i upplag.


Göran Bergstrand goran@entreprenad.com


Till senaste nytt

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078