23948sdkhjf

Markarbete utöver det vanliga

Minor är ett gissel som drabbar människor över hela världen. När kriget är över ligger minorna kvar, som dödliga tidsinställda bomber som bara väntar på att någon eller något ska utlösa dem. Det går inte att odla minerad mark, och det är inte möjligt att bygga vägar, bostäder, fabriker eller kontor på den. Ekonomin är ofta raserad i de drabbade områdena, och det blir alltså farligt både för människors hälsa och för hela landets ekonomi att låta minorna ligga kvar. Att ta bort dem är dock inte lätt. Det kräver både teknik, metoder och organisation, och det är inte alla villiga som kan leverera. Det handlar kort sagt om ett mycket avancerat markarbete, som kräver både ett genomtänkt system, engagerade förare och mycket speciella maskiner. Södertäljeföretaget Countermine har satsat på denna annorlunda nisch, och hoppas få in en stor fot på den jättelika världsmarknaden, även om man hittills bara hunnit få ut en maskin på marknaden. Det är stora pengar det handlar om och det finns massor av länder som behöver få minor röjda och vill har det ordentligt gjort, säger Lars Christiansson, vd på Countermine Engineering. Det hela började på 1990-talet, då Lars Nylin (som då jobbade som arméingenjör, och i dag är vd i moderbolaget Countermine Technologies) kom på tanken att civil minröjning kanske vore ett bra affärskoncept. Då var all minröjning militär, och det blir både svårare och krångligare eftersom det är svårt att skeppa militärklassad utrustning och eftersom den typen av fordon ofta var ombyggda militära fordon kommenterar Lars Christiansson. Lars Nylin tog fram en egen teknisk lösning, och försökte sedan hitta vägar att gå vidare på. Tekniken är bara en del av minröjningen, resten är förmågan till att kunna sammanföra utrustning och metoder för att göra själva minsaneringsjobbet, kommenterar Lars Christiansson. Företaget har sedan dess byggt upp sin organisation, men ännu finns bara en maskin ute på minfälten, en maskin som sedan år 2000 gått i olika projekt i Kroatien och där hunnit röja flera miljoner kvadratmeter. Countermine ser den kroatiska maskinen som ett framgångsrikt pilotprojekt, och anser att tiden nu är mogen för att satsa rejält. Tanken är att färdigställa två maskiner under 2006, och få ut även dem på marknaden. Man hoppas mycket på Turkiet. Där finns det en jättestor marknad, Vi har gått ut på bred front och är nära ett avslut, säger Lars Christiansson. Han vill inte sia om framtiden, men får han spekulera tror han att man redan nästa år ska kunna göra 6-8 maskiner och 10-20 året därpå.Countermines minröjningsverksamhet är civil, och de tänkta kunderna är stater och kommuner, främst i krigsdrabbade delar av världen. Det kan också vara företag som vill röja mark och bygga en anläggning eller dra pipelines för olja, gas eller liknande, säger Lars Christiansson. Countermine säljer inga maskiner externt. Vi använder dem till entreprenader som finansieras till exempel per röjd kvadratmeter. Internt mellan systerbolagen sker dock en försäljning där Countermine Engineering säljer utrustningen till Countermine Operations, säger Lars Christiansson. När en maskin är tillverkad och en kund vill få mark sanerad, bildas ytterligare ett bolag under Countermine Operations. I Kroatien heter bolaget Terra Firma, och det är där själva minröjandet sker. Alla som deltar i minröjningen är alltså anställda av Countermine. Vi kör med egen maskin och egen förare, säger Lars Christiansson. Inte runda hörnen En av anledningarna till att man valt detta koncept är att minröjningsfordonet är så pass komplicerat. Man måste hantera redskapet på exakt rätt sätt. Man måste också lyfta blicken från fordonet och se vad som händer runt omkring. Fordonet körs i ett bestämt mönster, det går inte heller att missa någon fläck, och man måste verkligen känna sin maskin, säger Lars Christiansson. Countermine sköter också upphandlingen lokalt, och tar hand om all administration och alla myndighetskontakter. Det är vi som spärrar av området och sköter den manuella minsökningen med hundar eller detektorer. Det man säljer är alltså inte en maskin, utan en tjänst. Vi tar betalt per röjd kvadratmeter, säger Lars Christiansson. Countermines verksamhet är indelad i olika bolag. Moderbolaget heter Countermine Technologies, under detta finns tre bolag: Countermine Engineering, Countermine Plc samt Ulf Grauers Försäljning AB. Countermine Engineering, sköter utveckling och tillverkning. På utvecklingsavdelningen arbetar ett tiotal ingenjörer, och i verkstaden är det just nu fullt ös, med 6-8 personer som har till uppgift att färdigställa två nya maskiner med leverans till hösten. Det finansiella bolaget Countermine Plc finns i London, och under Plc finns Countermine Operations, som sköter själva minröjningsverksamheten med hjälp av lokala dotterbolag. Det tredje och sist anskaffade bolaget heter Ulf Grauers Försäljning AB. I fjol köpte Countermine 52 procent av Ulf Grauers, och tanken är att ta över företaget helt och hållet. Förvärvet är ett led i att bredda verksamheten, Ulf Grauers är agent för tyska Metz, som tillverkar stegbilar. Brandbilar är redan en del av Countermines verksamhet, och i Ulf Grauers sysslar man bland annat med att bygga kompletta brandbilar utifrån fordonschassin från Scania. Brandbilar är intressanta för oss eftersom vi är duktiga på att utveckla minröjningsmaskiner, mekaniken, hydrauliken, elsystemen, personskydd (pansar) och skydd mot antipersonella minor. I brandbilar finns samma slags hydraulik, elsystem, mekanik och en ovanlig förarergonomi, säger Lars Christiansson. Countermine har redan erfarenhet av brandbilar, i slutet av 1990-talet fick man en förfrågan från Stockholms Brandförsvar som ville köpa ett grändgående fordon som kunde gå till exempel i Gamla Stan eller på Östermalm. Vi byggde vi en liten maskin, Alley Cat tillsammans med Scania, och såg sedan att det fanns en ökad marknad, säger Lars Christiansson. Han ser brandbilar som ett utmärkt komplement i verksamheten, men betonar att fokus alltjämt ligger främst på minröjning. Det är vårt huvudområde, som vi tror kan bli hur stort som helst.


Ulrika Andersson ulrika@entreprenad.com


Till senaste nytt

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078