23948sdkhjf

Välförtjänt knäpp på näsan

1999 ilsknade en handfull byggnadsarbetare till ordentligt. De tröttnade på att arbetsgivaren varje månad drog några hundralappar av lönen för att i stället skicka pengarna till fackförbundet Byggnads. Anledningen är att fackförbund och arbetsgivare i kollektivavtalet tillsammans bestämt att såväl Byggnads medlemmar som oorganiserade byggnadsarbetare ska betala 1,5 procent av lönen till Byggnads i något som kallas granskningsarvode. Det valda lönesystemet är nämligen så komplicerat att framför allt Byggnads påstår att byggnadsarbetarna själva inte är kompetenta att tyda lönespecifikationerna och därmed inte heller kan avgöra om de får rätt lön. Därför hävdar Byggnads att det krävs ett antal ombudsmän som granskar lönerna. Granskningsavgifterna ska täcka kostnaderna för denna obligatoriska "tjänst" som påtvingas såväl medlemmar som ickemedlemmar. Det leder oss tillbaka till 1999 då de fem byggnadsarbetarna vände sig till först arbetsdomstolen och sedan till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg för att få besked om den delen av kollektivavtalet stämmer överens med gällande lagstiftning. Europadomstolen har nu slagit fast att agerandet kan ses som en kränkning av äganderätten. Anledningen är att pengarna dras tvångsmässigt, men utan att det exakt redovisas hur de används. Poängen är att de inte får användas till annat än just granskningen. Däremot har inte Europadomstolen tagit ställning till den så kallade negativa föreningsfriheten, alltså rätten att stå utanför en organisation. En fingervisning om hur Europadomstolen tänker är dock att den svenska staten som formellt är den som fällts nu ålagts att betala skadestånd till de fem byggnadsarbetarna samt deras rättegångskostnader. Det krävs tveklöst en revision av kollektivavtalet på den här punkten, vilket med stor säkerhet kommer att bli en knäckfråga i den avtalsrörelse som kommer allt närmare. Detta i synnerhet som arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier efter en veckas funderande uppmanat sina medlemsföretag att sluta dra granskningsarvode för oorganiserade byggnadsarbetare för arbeten som omfattas av Byggnadsavtalet, S-avtalet och R-avtalet. För arbeten som utförs på Anläggningsavtalet och Väg- och banavtalet ska däremot granskningsarvodet fortfarande dras eftersom det erläggs utan löneavdrag. En faktor som definitivt kommer att spela in vid avtalsförhandlingarna är att oorganiserade byggnadsarbetare plötsligt får upp mot 400 kronor mer i plånboken varje månad plus den "vinst" som görs genom att inte heller fackföreningsavgiften betalas. I varje fall kortsiktigt finns plötsligt stora ekonomiska fördelar med att ställa sig utanför facket. Nu finns förstås en väldigt enkel väg att lösa det eventuella problemet, en total revidering av ett ålderdomligt, opraktiskt och i flera avseenden dyrbart lönesystem. Det är hög tid att parterna inser att ett lönesystem som är så komplicerat att löntagarna inte anses kapabla att själva kontrollera att det stämmer på understa raden har spelat ut sin roll. I dagens cyber-värld där tid blivit en större bristvara än något annat är stora delar av Byggnadsavtalet ungefär lika anpassade till verkligheten som en brontosaurus i en porslinsbutik. Om man ändå håller på är det lika gott att skrota ackordssystemet samtidigt. Ett system som uppmuntrar slarv, stor materialförbrukning, risktagning och förtida nedslitning av den enskilda människan har sedan länge passerat bäst före datum. Någon gång måste fackförbund och byggarbetsgivare enas i gemensamma insatser för att öka bygg- och anläggningsbranschens attraktionskraft för att främja nyrekrytering. Avskaffande av ackordssystemet kan vara ett första steg. Den kommande avtalsrörelsen är ett mycket lämpligt tillfälle att börja arbetet.


MORGAN ANDERSSON


morgan.andersson@allerbusiness.se

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.084