i Stockholm. Ambitionen är att få till stånd något projekt under mandatperioden, men först måste den offentliga upphandlingskompetensen förbättras var budskapet.

Sundsvall, Göteborg och Stockholm är bara några exempel på tätorter som alldeles i onödan drabbas av svåra miljöbelastningar på grund av att vägar och gator inte är dimensionerade efter trafikintensiteten. På många håll i Sverige rinner mångmiljonbelopp i väg på grund av tidsförluster orsakade av ett bristfälligt vägnät. Dessutom bidrar otillräckligt underhåll till att delar av nätet förfaller, vilket skapar onödiga risker för trafikanterna samtidigt som det medverkar till onödiga skador på bilparken. – Underhållet av vägnätet har inte prioriterats av den gamla regeringen. Det är i dag mycket eftersatt och det finns ett stort uppdämt behov av åtgärder. Vår tunga industri behöver fungerande vägar hela året, säger Åsa Torstensson. Ingemar Skogö, generaldirektör för Vägverket, uppskattar dagens underhållsberg till 15-20 miljarder kronor. – Det har gått åt fel håll i flera år. Vi räknar med ett slack på i runda tal en miljard kronor per år. Det handlar om förfall av ett realkapital värt kanske 1 000 miljarder kronor. Hoppas att vi kunnat återställa en del av det till 2014, anser Ingemar Skogö. Bristen på pengar minskar förstås också arbetstillfällen för bland annat de företag som är medlemmar i Maskinentreprenörerna. – De flesta stora väg- och järnvägsprojekt är planerade att komma igång först efter 2012. Med alternativ finansiering kan man starta tidigare. Det finns bara fördelar med bättre och säkrare infrastruktur. Miljön behöver det med det växande miljöhotet. Trafiksäkerheten ökar och näringslivets konkurrenskraft stärks, säger Nils Jakobsson, vd för bransch- och arbetsgivarförbundet Maskinentreprenörerna. – Vi vill att privata finansiärer som banker och byggbolag ska få samverka med det offentliga. Vi kan då få se en storsatsning på bra vägar tidigare. Alla tjänar på en förbättrad miljö, ökad framkomlighet och trafiksäkerhet. För att få till stånd en allmän diskussion och inte minst känna den nya regeringen på pulsen arrangerade Maskinentreprenörerna Stora infradagen, ett evenemang som enligt planerna ska återkomma varje år i fortsättningen. Ett sedan länge identifierat problem är att satsningar på infrastruktur med den hittills rådande synen på finansiering över statsbudgeten sätts i något av motsatsförhållande till exempelvis utbildning och vård. I många länder, med Storbritannien som något av föredöme, har man hunnit betydligt längre med att hitta kreativa lösningar vad gäller finansieringen. Och här är infrastrukturministern mycket tydlig. – Fler former för finansiering bör förekomma. Infrastrukturministern ansluter därmed till samma uppfattning som stora delar av det privata näringslivet. Målet har länge varit att uppnå ett flexiblare tänkesätt när det kommer till finansiering av många projekt som av tradition betalas via statsbudgeten. En vid det här laget rutinerad aktör på området är Handelsbanken som ser många stora fördelar med ett samarbete mellan privat och offentlig verksamhet i så kallade ppp-projekt (public private partnership). – Vi har medverkat i tre norska och två finska ppp-projekt, säger Elisabeth Croon som arbetar med export- och projektfinansiering på Handelsbanken.– Den offentliga sektorn kan ta fram funktionskrav och ordna de tillstånd som behövs. De privata aktörerna levererar produkten och underhåller denna enligt den beställda kvalitén. Stora fördelar är snabbare byggprocess, kortare kapitalbindningsperiod och minskad risk för tids- och kostnadsöverskridande, säger Elisabeth Croon. Med det privata näringslivet får beställaren också en extra, oberoende analys av projektet. Samtidigt främjas nytänkande och ett effektivare genomförande av projektet. Ytterligare fördelar är ökad riskspridning, bättre förutsättningar för samarbete och löpande analyser i takt med att arbetet fortskrider. Inte ens det gamla och enda argumentet mot ppp, nämligen att staten kan låna pengar till bättre ränta, tycks hålla längre. – Ränteskillnaderna mellan statlig och privat finansiering minskar tydligt, vilket är en bra förutsättning för ppp i framtiden, säger Elisabeth Croon som betonar att de erfarenheter som gjorts i Norge och Finland varit goda. Inför framtiden ser hon ändå gärna att det kommer fram fler lokala nordiska aktörer på marknaden. För att nå dit skulle det underlätta en hel del om även Sverige började utnyttja möjligheten att driva ppp-projekt. Bland de svenska företagen har Skanska tagit en framträdande roll när det handlar om alternativ finansiering, inte minst i Storbritannien. Gunnar Lundberg, verksam på Skanska Infrastructure Development, poängterar att ppp inte främst är en finansiering utan ett sätt att tänka som bland annat bygger på ett långsiktigt åtagande och betalning under driftperioden för utförda tjänster. Betalningen kan dock ske på flera olika sätt. Åsa Torstensson hävdar exempelvis att det är trafikanterna som ska betala, men det finns andra modeller. Det borde vara en självklarhet, inte minst i Sverige där trafikanterna redan betalar in 70-80 miljarder kronor per år till statskassan, enligt Maria Spetz på Motormännen. Av detta går kanske en tredjedel tillbaka i form av nyinvesteringar eller underhåll av gator och vägar. Att bilisterna betalar vägtull är förstås en möjlighet, men alternativ kan vara skuggtullar och så kallade tillgänglighetsbetalning. Skuggtull innebär att staten, till väghållaren, betalar en summa som baseras på trafikflödet. Tillgänglighetsbetalning betyder att den som ansvarar för vägen får betalt för att tillhandahålla en service. Så länge vägen är öppen och håller beställd kvalitet tickar pengarna in. Måste vägen stängas helt eller delvis märks det direkt i form av minskade intäkter. Gunnar Lundberg ser flera fördelar med ppp: • Lägre livscykelkostnad; • Angelägna projekt kan tidigareläggas; • Projekten kan genomföras snabbare; • Den framtida kvaliteten och servicenivån kan garanteras; • Färdigställandetid och framtida kostnader är kända; • Den privata sektorn övertar en del av risktagandet från skattebetalarna. Gunnar Lundberg betonar emellertid att alla projekt inte kan drivas som ppp-projekt. – Riskerna måste kunna defini-eras. Projektet måste också vara politiskt acceptabelt och långsiktigt stabilt. Det får heller inte vara färdigprojekterat. Entreprenören måste medverka med sin kompetens i ett tidigt skede, säger Gunnar Lundberg. Svenskt Näringslivs Stefan Fölster försökte under dagen avliva de gamla myterna om att självförsörjning är energieffektiv och att det är kommande generationer som måste betala för ppp-satsningar. Fler transporter är ett bra sätt att skapa en bättre miljö. Det är egentligen bara morötter som är miljöeffektivt att odla nära konsumenten. Projekt finansierade genom ppp betyder heller inte att man skjuter skulden framåt. Helt enkelt för att avkastningen ökar så snart investeringen är gjord, sade Stefan Fölster. Till skillnad från Åsa Torstensson tyckte Stefan Fölster inte att biltullar är en helt igenom lyckad lösning. – Använd gärna biltullar, men bara som styrmedel för att minska användandet. Det finns en risk att vägtullar får effekten att det bästa alternativet inte används. Ppp är en bra lösning, men inte vägtullar, hävdade Stefan Fölster. Utvecklingen i Tyskland är ett tydligt exempel på att Stefan Fölster har rätt. Sedan avgifter infördes på Autobahn för den tunga trafiken korkas nu miltals av mindre vägar och mindre samhällen igen av långsamtgående lastbilar vars förare letar sig fram på vägar som inte är anpassade för vare sig den storleken, eller den vikten på fordon. Resultatet blir kraftigt försämrad miljö i många mindre samhällen och onödig irritation på vägarna. Ett liknande exempel är förresten också Rödöbron i Jämtland som öppnades som betalbro, men där befolkningen valde att köra den långa omvägen runt Storsjön hellre än att betala den förhatliga biltullen. Biltullen resulterade omedelbart i kraftigt förlängda resvägar eftersom det gamla färje-alternativet inte längre fanns kvar. Och förstås i kraftigt ökad påverkan på miljön.

Morgan Andersson

morgan.andersson@allerbusiness.se