23948sdkhjf

Alla siffror pekar uppåt men varning för bubbla

Ni som följt nyhetssändningarna i tv om de baltiska länderna har inte fått en helt korrekt bild. Lönehöjningarna i Lettland under 2006 var 42 procent inom byggnadssektorn, 24 procent var medelökningen medan lönehöjningarna inom den lettiska offentliga sektorn låg på 23,1 procent. Detta är de riktiga siffrorna. Marcis Nikolajevs är vd på Lettlands Byggindustrier. En sammanslutning för de lettiska byggföretagen som haft verksamhet i tio år. I dag har man 184 medlemmar I princip allt han och hans förening nu tar i är bara positivt, men det finns farhågor också: – Jag förnekar att marknaden är överhettad. Han gör dock tillägget: – Inte än... Byggsidan är en stark tillväxtmotor i Lettland. Tillväxten förra året inom bygg- och infrastruktur låg på plus 14,4 procent. 2005 var siffran 15,5 procent. Infrastruktursatsningarna redovisas inte separat, men vi får hjälp med att räkna fram den siffran och den ligger på cirka 20 procent för 2006. Tillväxttakten för hela landet uppges till 11,6 procent. – Vi tror på en god tillväxt de närmaste tre åren. Men vi ser också hur myndigheterna och bankerna vidtar olika åtgärder i form av högre ränta och att det blir dyrare att låna för att dämpa efterfrågan. Så därför ser vi en väntad minskning. Den höga tillväxten har fört med sig höga löneökningar och allt fler löneförmåner i form av mobiltelefon, försäkringar av olika slag, tjänstebilar och också betald semesterresa till en badort eller för skidåkning i Alperna vintertid. Förmånerna skiftar givetvis mellan företagen, men det är konkurrens om arbetskraften. De kraftigt ökade löneökningarna har också inneburit att allt fler letter som tidigare flyttat till andra länder nu söker sig hem igen och att inte lika många som tidigare ser utlandsjobb som ett viktigt steg för att förverkliga sig själv. Många ser hur Lettland förändras och vill vara med om den starka förvandling som just nu pågår. Ett problem som Marcis Nikolajevs pekar på är att allt för många lettiska byggföretag är för små. – Fem gånger större företag skulle vara bra för byggmarknaden. De skulle då lättare kunna ta åt sig mer omfattande jobb. Sedan saknar vi en klar etta bland byggföretagen. Ett annat problem är att få tag på maskinförare till grävmaskiner. Hjullastare och dumprar är det lättare att finna förare till, de är inte så svårkörda. Det krävs mer av grävmaskinförare. En positiv attitydförändring till våra branscher ser man nu i att allt fler studenter söker sig till bygg och infrastruktur för att utbilda sig till civilingenjörer. – Vi tycker myndigheterna har gjort ett bra arbete i och med att de förändrade utbildningen så att den mer passade våra krav.Ett jättejobb som byggbranschen har framför sig är att antingen renovera eller riva alla de gamla ryska husen. Av någon anledning går de generellt under namnet Stalinhusen, men många av dem är förstås byggda efter Stalinepoken. Det är ingen uppbyggande syn att se alla dessa gamla ryska hus. Generellt gäller att lägenheterna ägs av innehavaren. Det kan till exempel föra med sig att flera byter sina fönster, andra har inte råd med det. Det syns tydligt när man åker runt. Underhållet har i princip på allt för många hus inte fungerat alls. Vägarna och gatorna inne i bostadsområdena är i allt för stor utsträckning i rent bedrövlig kondition. Riga genomgår nu en stor förvandling på byggsidan. Men spännvidden på kvalitén kommer att vara enorm under många år framåt Man kan stå på samma gata och titta på till exempel de av NCC nybyggda lägenheterna med fin arkitektur och snygg färgsättning. Men man behöver bara vända sig om för att se Stalinhusen. Letterna har många olika projekt som planeras. Ett nytt nationellt bibliotek, en ny konserthall, ett nytt museum. Till en kostad på sammanlagt cirka sju miljarder svenska kronor. Nu diskuteras om dessa ska byggas samtidigt eller var för sig. Förutom detta behöver myndigheterna också bygga nya skolor och barndaghem. Däremot lär det vara färdigbyggt för att tag med olika shoppingcentra. Berörda byggföretag med sin branschorganisation i spetsen vill se att myndigheterna förändrar gången i själva tillståndsgivningen. Tidigare var det så att en och samma myndighet utfärdade tillstånden för byggande och olika infrastrukturprojekt. Det ändrades till att fyra olika ministerier, transport, miljö, politik och utbildning alla skulle säga sitt innan ett eventuellt godkännande. Det innebar förlängda hanteringstider och senarelagda produktionsstarter. – Vi hoppas att vi i våra förhandlingar med myndigheterna kan återgå till den gamla ordningen med att ett departement godkänner bygglov, menar Marvis Nikolajevs. – En rakare kommunikation med våra myndigheter är en viktig del i vårt fortsatta arbete.


Text & Bild Göran Bergstrand


goran@entreprenad.com

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.103