23948sdkhjf

Ivan laddade för guld

Ivan Nygren högg när chansen kom. Skaffade rätt sorts maskiner och stod redo när guldfebern härjade och de bortglömda inlandskommunerna började vädra morgonluft. Och satsningen gick hem - hans omsättning har tiodubblats på nio år.

Svartliden. – När vi kom hit 2003 var det bara ungskog här, säger Ivan Nygren, vd och ägare till Kjin Schakt och blickar ut över det majestätiska dagbrottet i Svartliden.

Svartlidengruvan ligger utanför Pauträsk som i sin tur ligger drygt fyra mil sydost om Storuman. Sedan brytningen inleddes 2004 har man tagit ut 350 000 ton malm per år. Ur dessa malmmassor utvinns sedan fem gram guld och en mindre mängd silver per ton malm.

Läs också: Unik rivning när E4-bro sprängs i Stockholm

Och det är inte bara dagbrottet som vuxit.

– 2002 hade jag tolv anställda och en omsättning på 10-12 miljoner. Nu har jag 50 anställda – 75 om man räknar med de inlejda ­– och omsätter 100-110 miljoner, säger Ivan Nygren.

Det är australiensiska Dragon Mining som driver gruvan. Kjin Schakt har ett eget kontor ute på gruvområdet och firman har ett finger med i det mesta som händer här.

– Vi gör allt, vi bygger infrastruktur, utför jordavrymning, borrar och spränger, lastar och krossar till fraktion 0-10. Sedan lastar vi in det till kvarnen vid anrikningsverket, säger Ivan Nygren.

Han har en lång resa bakom sig. Julen 1966 dog hans far och efterlämnade en väghyvel som den då 14-årige sonen steg in i.

– Jag slutade skolan och började köra väghyvel på timme.

Läs också: ”Är man tillräckligt lat hittar man en lösning”

Han stretade på i sin väghyvel i över 20 år innan han i slutet av 1980-talet bildade Kjin Schakt tillsammans med Kurt Jonsson, som också körde hyvel, och en gemensamt inköpt grävmaskin.

Några år senare lämnade Kurt firman. Ivan körde vidare men utökade snart verksamheten med både folk och maskiner.

– Jag insåg att skogsvägarna jag jobbat med skulle ta slut och ville hitta andra jobb.

Det blev en del vattenkraftuppdrag, vindkraftverk som skulle sättas upp och en hel del anläggning över hela landet. Ivan Nygren körde fortfarande sin väghyvel när tillfälle gavs men letade efter mera stadigvarande uppdrag.

Läs också: ”Det är ju på håret – allt måste klaffa”

– Det blev tröttsamt, jag var aldrig hemma på 8-9 år. Det blev för mycket att sköta allt själv.

Kanske var det därför han nappade direkt när guldfebern fick grepp om Västerbotten

– Jag började ladda för det här tidigt och skaffade mig en annan sorts park.

Satsningen gick hem, han fick uppdraget. Och eftersom australiensarna var främmande fåglar i Lappland fick han bistå både med det ena och det andra i uppstartsskedet, hjälpa till med tillstånd och förklara för företaget med säte på andra sidan jordklotet vilka följder en svensk vinter får.

– Det blev en del klimatproblem, de var ju inte vana med kyla.

Ett exempel är sydafrikanerna som skulle bygga anrikningsverket.

Läs också: Ilsken hyvelförare tryckte till

– De ville lägga vattenledningarna på taket så jag fick övertyga dem om att det nog var bäst att gräva ned dem.

I och med gruvuppdraget kunde han också börja delegera. Gruvingenjören Stefan Tuoma kom in under en period och blev en klippa när det gällde berg och sprängning. Sedan skaffade Ivan Nygren sig platschefer, arbetsledare och sprängarbaser som sköter det dagliga knoget både i gruvan och på entreprenaduppdragen.

– Jag har det bra nu, konstaterar Ivan Nygren som ägnar huvuddelen av sin tid åt att ragga jobb.

I dag har han 50 anställda, tre borriggar (Sandvik) två grävmaskiner av märket Caterpillar 385BC som lastar malm i dagbrottet samt några mindre grävmaskiner som rensar salvor och en Caterpillar 330 som går med skuthammare. Han har också ett par bandschaktare (Caterpillar D6T och D7H som tar emot det sprängda gråberget) och åtta tipptruckar, varav sex går i gruvan (Caterpillar 775) och två kör för företagets entreprenaddel (Caterpillar 773).

På entreprenadsidan finns totalt åtta maskiner (grävmaskiner, bandschaktare Caterpillar D8R, hjullastare och tipptruckar).

Kjin Schakt gör allt jobb i gruvan själva utom krossningen, som de lejt ut till AU-kross.

– Vi lejde först in sprängningen också men det är så besvärligt och hårt berg att det alltid blev en massa diskussioner om pris. Vi ledsnade på det och bestämde oss för att göra det själva och det har funkat bra, säger Ivan Nygren.

Det hårda berget innebär även andra problem. Borrkronor och annan utrustning slits hårt och firman har en anställd som på heltid ägnar sig åt att slipa borrkronor.

– De håller inte ens fem meter, säger Ivan Nygren.

Läs också: Magnifik fabrik blev en utmaning för rivarna

I dagsläget ägnar sig företaget åt ett ”omtag”, eller ”push back” som australiensarna säger. Det vill säga att bredda och förstora dagbrottet i trappsteg så att man kan komma åt malmen från flera fronter samtidigt.

Kjin Schakt spränger en gång per vecka. Arbetet utförs i tvåskift.

– Vi jobbar 0600-0300 på vardagar och 9,5 timmar på lördag och söndag, säger Ivan Nygren.

Inlastningen till anrikningsverket sker dock dygnet runt 365 dagar om året.

Om Dragon Mining gör allvar av planerna att bryta guld även under jord i Svartliden vill Kjin Schakt gärna vara med även där.

– Fast då borrar och spränger vi nog inte, utan nöjer oss med att lasta, säger Ivan Nygren.

Han gläds åt de senaste årens gruvboom i Västerbotten.

– Det här är framtiden för de små inlandskommunerna, vi har både naturresurser och en fantastisk fjällvärld och det måste vi utnyttja.

Både turismindustrin och gruvindustrin för med sig annan service och de i sin tur innebär ännu fler anläggningsjobb.

– Då måste man bygga husgrunder, parkeringsplatser, vägar, gator med mera med mera.

Ivan Nygren ser därför positivt på de gruvor som planeras och hoppas också på fler turistsatsningar.

– Det är bra för bygden.

Läs gärna om Kjin Schakts värstinggrävare också - en Caterpillar 5110 som blev något av en publikmagnet när den stod och grävde mellan Stensele och Storuman. 

————————————————————————————————Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.125