REPORTAGE: Byggjättens krav på jätteprojektet
Av 
Stockholm. Den schweiziska anläggningskoncernen Implenia finns sedan 2016 även i Sverige och den svenska verksamheten, med cirka 450 anställda, har kammat hem flera uppmärksammade projekt i den större skalan.
– Vi gör komplexa anläggningar med mycket installationer och betong, sammanfattar Daniel Zetterman, maskinansvarig på Implenia Sverige.
Vi träffar honom på ett av alla dessa komplexa projekt – Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana har gett Implenia uppdraget att bygga station Sofia och spränga fram spår – och servicetunnlar samt ett hisschakt under Stigsbergsparken på Södermalm i Stockholm, en anläggning som kommer att ligga så djupt att det inte blir tal om rulltrappor – resenärerna kommer att få åka hiss 100 meter ner i berget.
– Vi ska schakta oss ner 90 meter under Stigbergsparken, spränga ut stora utrymmen för både stationen och spåret samt göra hisschakt.
Företaget sprängde fram en arbetstunnel från Londonviadukten till station Sofia, den blev klar under 2021 och gjordes även den på uppdrag av Region Stockholm.
Under samma år tog Implenia även hem anläggningsentreprenaden av station Sofia.
Den första november 2021 drogs det digra arbetet igång i tunnlarna under jord: totalt 340 000 kubikmeter berg ska tas ut fram till 2024.
Bergarbetet är i full gång hösten 2022, snart är 45 procent av berget utsprängt och nere i tunnlarna jobbar både borriggar, plattformar, injekteringsbilar, bomliftar och lastmaskiner.
Som maskinansvarig har Daniel Zetterman ansvar för alla Implenias svenska fordon och maskiner, totalt cirka tusen enheter varav ett hundratal är entreprenadmaskiner av olika slag.
– Vi jobbar framförallt med stora infrastrukturprojekt som broar och tunnlar, det handlar därför mycket om borriggar och injekteringsutrustning men också om lastmaskiner, skyliftar, plattformar och en hel del specialmaskiner.
Maskinerna köps in och drivs med eftertanke.
– Implenia har en uttalad hållbarhetsstrategi och vi i Sverige ligger i framkant, säger Daniel Zetterman.
Maskinparken är till exempel delvis elektrifierad, här finns både rena elmaskiner och en hel del hybrider.
– Elmaskinerna är bra att ha när man jobbar i tunnel, då kan vi dra ner på ventilationen och ventilation är dyrt, kommenterar Daniel Zetterman.
De dieseldrivna maskinerna körs på HVO 100 och oljor och smörjmedel ska vara av det miljövänligare slaget fortsätter han.
– Redan 2016, när Implenia kom till Sverige, började vi köra rakt av med biooljor.
Beslutet har inneburit att Implenia ibland rusat förbi sina leverantörer.
– Vi vill köra på biobränsle och använda biooljor, en del tillverkare har varit sena med att godkänna det men då har vi gjort det i alla fall.
Det har varit en chansning värd att ta förklarar Daniel Zetterman.
– Vi har ansett att miljöpåverkan överväger risken för motorhaverier – för att driva utvecklingen framåt måste någon ta steget.
När en större och betydligt dyrare maskin behövdes vid tunnelbanebygget ville man trots allt ha det där godkännandet.
– Vi har kört biooljor i alla våra maskiner i 6-7 år och upplever inte att det varit några problem alls.
– Men den här maskinen kostade tio miljoner, då ville vi ha tillverkaren med oss!
Maskinen, en Sandvik Toro LH517i – LHD, ansågs nödvändig för att bära berg nere i de trånga tunnlarna.
– Den har varit överlägsen när vi bygger i små tunnlar som den här också kommer att bli, är det för trångt går det inte att lasta vid stuffen men en gruvlastare kan bära ut berget till ett upplag som bergbilarna kan nå.
Implenia hade använt en mindre modell vid bussterminalen vid Slussen, och kört den med bioolja, enligt principen biooljor rakt av.
– Sandvik hade aldrig levererat en maskin med bioolja från fabrik men vi bytte på eget bevåg, säger Daniel Zetterman.
Den här gången ville Implenia alltså få grönt ljus först och ställde kravet att maskinen måste fungera med biooljor om det skulle bli affär.
Sandvik sa ja, i april 2021 började de två företagen samarbeta kring en lösning och i januari 2022 levererades maskinen till Södermalm – med biologiskt nedbrytbar olja i hydraultanken.
– Det är första gången i världen som Sandviks fabrik i Åbo tillverkat en sådan maskin, säger Daniel Zetterman.
1 000 motortimmar senare har lastmaskinen inte uppvisat några som helst oljerelaterade problem, berättar han.
– Den går bra men det är fortfarande en prototyp och fabriken genomför en långtidsundersökning av hur biooljorna påverkar maskinen.
Själv är han inte ett dugg orolig.
– När biooljorna kom var de aggressiva mot tätningar, i dag finns inte de problemen.
Daniel Zetterman noterar dock att det är viktigt att rengöra systemet om maskinen inte är förberedd redan från fabrik.
– När vi bytt oljorna på eget bevåg spolar vi alltid ur tanken med spololja så att hydraulsystemet blir rent – eller så gott som i alla fall.
Implenia nöjer sig inte med att byta ut oljorna utan arbetar också strategiskt för att minska risken för läckage.
– Vår filosofi är att vi inte ska hamna i de lägena, säger Daniel Zetterman.
Täta servicetillfällen ska säkerställa att dåliga slangar eller andra svagheter aldrig blir ett konkret problem.
– Våra tunga maskiner ses över på särskilda servicedagar, riggarna kollar vi en gång varannan vecka oavsett vad leverantören rekommenderar.
Daniel Zetterman konstaterar att det dyraste för Implenia är en maskin som står still när den borde jobba.
– Därför är underhåll A och O för oss, servicen ska ske på avsatt tid, inte för att något hänt akut.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.