Återanvända restprodukter förvandlar soptipp till äng
Med hjälp av restprodukter som fiberaskastabiliserat grönlutslam från Södra Cell Värö Bruk och aska från Mölndal Energis fjärrvärmeverk förvandlas nu soptippen Kikås i Mölndal till böljande ängsmark.
Ett företag med liknande filosofi är VG Återvinning som, i hård konkurrens, tog hem entreprenaden på sluttäckningsarbetet. Entreprenaden ligger på ett år med option på ett plus ett år och är värd 6,1 miljoner kronor på årsbasis.
Företaget startades så sent som 2005 och baserar sin affärsidé på omhändertagande av volymavfall från industrier och kommuner, avfall som i så stor utsträckning som möjligt används som konstruktionsmaterial. Resultatet blir bland annat mindre material till deponi, och minskat uttag av ändliga resurser.
Som ytterligare bonus ger utnyttjandet av avfallsprodukter i projektet även kostnadsfördelar. Kommunens bedömning är att besparingen hamnar kring 30 procent.
Över de halvmetertjocka lagren med lera eller fiberaskastabiliserat grönlutslam läggs en bentonitmatta och ovanpå den ett 30 centimeter tjockt dränerande lager med grus. Överst läggs ett metertjockt lager ren jord som fungerar som rotspärrskikt.
Regnvatten tränger genom jordlagret, men när det når gruset rinner det till öppna diken och avleds vidare till bäckar som rent ytvatten.
– Vi gör det här för att hindra att regnvatten blir förorenat. Efter sluttäckningen av deponin kommer vi till slut att ha böljande ängsmark, säger Stefan Jonsson, projektledare vid gatukontoret i Mölndal.
Lika nöjd är Lennart Sjöström, en av VG Återvinnings grundare.
– Vi har arbetat med sluttäckningar i många år. Att vinna en offentlig upphandling är nytt för oss, säger Lennart Sjöström som inte minst är mycket positiv till att avfall allt oftare ses som en resurs.
– Förr var det svårt att få avfallsprodukter godkända som byggnadsmaterial av länsstyrelsen. Vi upplever det lättare numera, efter att vi har en kvalitetssäkrad processmetod för hantering av de återvunna materialen. Det gör att allt fler kommuner med trygghet kan se alternativa material som en resurs, säger Lennart Sjöström.