Bulldozer besegrar backen
Falun. Bandschaktaren tvekar inte, den kör rakt ut från toppen av 120-metersbacken och försvinner snabbt ur synfältet, tvärt ner. Det är hiskeligt brant, men maskinen skjuter tryggt sina massor framför sig, eller ska vi säga nerför sig. Sen är det dags att backa upp igen, något den kraftiga maskinen faktiskt behöver hjälp med.
– Vi har satt en pistmaskin på toppen som hjälper till att dra upp bandtraktorn, vi nyttjar den vinsch som normalt används för att pista backar, förklarar Daniel Bröyt, vd och ägare till entreprenören Ericson i Lima.
Uppdraget i Lugnet går ut på att ge underbackarna i både 120-metersbacken och 90-metersbacken en ny profil. Det är företagets största entreprenad någonsin och det i särklass mest spektakulära.
– Uthoppet ska höjas i 120-metersbacken, den ska också bli brantare i den övre änden, förklarar Daniel Bröyt.
90-metersbacken ska också höjas och bli flackare än tidigare.
– Backarna måste uppfylla nya internationella krav inför skid-VM som ska hållas i Falun 2015, säger Daniel Bröyt.
Pistmaskinen står stolt högst upp i backen. Den har försetts med fjärrstyrning, när bandschaktarföraren behöver backa ser han själv till att pistmaskinen hjälper till att dra upp den 18 ton tunga maskinen, en Caterpillar D6 NLGP.
– Bandtraktorn orkar inte själv i den branten, det är ungefär 40 graders lutning, förklarar Daniel Bröyt.
Det var inte självklart att sätta en så pass tung maskin i branten.
– Vi funderade på att ha en lättare D4 eller D5 i stället, men de har hydrostatisk drift och klarar inte heller att backa uppför lutningen.
Lösningen blev alltså en assisterande pistmaskin.
– Vi har också diskuterat mycket med Caterpillar för att vara säkra på att maskinen klarar av det, de sa att om vi bara överfyller motorn och växellådan med tio extra procent olja så att oljepumpen aldrig suger luft är det bara att åka.
Bandschaktaren är inte ensam i backen. Mitt i den absolut tväraste branten klamrar sig en klättergrävare fast, med utspärrade ben sitter den som en stor blå spindel och monterar hydranter till snökanonerna.
– Föraren får dra sig upp för backen med rep när han ska upp från maskinen, kommenterar Daniel Bröyt.
Maskinen är en Kaiser S2 klättergrävare på ungefär tio ton som hyrts in med förare från Norge.
– Den jobbar på ett säkert sätt i branta lutningar, konstaterar Daniel Bröyt.
Klättergrävaren ska montera hydranterna och sedan gräva ner kabelrör över branten, putsa slänter och terrassera för trapporna.
– Den ska vara klar nästa vecka, säger Daniel Bröyt.
En Caterpillar 320 finns också på plats, den verkar dock i mer behagliga lutningar och lägger ner ledningar på ”platten”. Förutom de tre maskinförarna finns åtta man på plats i backen.
Projektet påbörjades i slutet av augusti 2012. Matjordslagret togs av och man började fylla grus.
– Det går åt en hel del, teoretiskt ska det bli 35 000 ton i båda backarna, säger Daniel Bröyt.
När snön kom fick man rulla ner från backen. Arbete har dock fortgått under hela vintern.
– Vi har fått ner en del kabelrör mellan de fyra trappor som ska lyftas dit senare i sommar.
När Leveranstidningen Entreprenad hälsar på i början av maj har maskinerna nyss rullat ut i branterna efter vintervilan.
– Det är först nu vi kunnat börja på riktigt, när tjälen gått ur marken, säger Daniel Bröyt.
Massor som läggs i branta lutningar rymmer lätt. För att hålla gruset på plats använder man därför gabionmurar, det vill säga nätkorgar fyllda med sten. Det är också viktigt att binda massorna, och innan bandschaktaren börjar fösa ner stenmaterialet blöts det nogsamt med en vattenslang.
Massorna måste dessutom placeras på exakt rätt ställe.
– Vi har en georog i schaktbladet så när vi kör findrag är det satelliterna som styr bladet och det är dagliga mätningar på allt vi gör, kommenterar Daniel Bröyt.
De tekniska utmaningarna har avlöst varandra.
– Det finns ingen skolbok i hur man bygger en backe, konstaterar Daniel Bröyt.
I ett tidigt skede funderade man på att hjälpa bandschaktaren backa genom att dra den med en bärgningsbil.
– Men vinschen på en bärgningsbil går för sakta, vi hade en pistmaskinist hemma i byn och när vi slog våra kloka huvuden ihop kom vi på den här lösningen i stället.
Planerna har fått modifieras i flera omgångar. Ursprungligen tänkte man till exempel lyfta in trapporna med helikopter, nu blir det med mobilkranar från tre fasta uppställningsplatser i stället.
– Det blev mer kostnadseffektivt.
När branterna har fyllts ut ska anläggarna börja montera trappor. Ett bärlager ska sedan ut i backarna och därefter ska man montera ett träskelett som ska bilda grunden för den plastbacke som ska göra det möjligt att utföra sommarhopp.
– Enligt tidplanen ska vi vara klara i oktober eller november, och vi håller tidplanen, säger Daniel Bröyt.
Faluns anrika skidområde i Lugnet har varit skådeplatsen för många fantastiska idrottsprestationer och när man nu fått äran att anordna 2015 års världsmästerskap i skidåkning putsas och byggs det lite överallt, de nya backprofilerna ackompanjeras bland annat av ett nytt hopptorn, ett nytt teknikhus, en bergbana och en ny vändning för ”hästskon” i skidstadion.
Allmänheten frekventerar flitigt anläggningen och maskinerna som klättrar i backen har inte gått obemärkt förbi.
– Det finns en hel del Youtubefilmer ute på nätet och många åskådare är lite fundersamma på hur vi törs ha maskinerna i en sådan lutning.
Daniel Bröyt själv ser inga problem med det nu när man har pistmaskinen på plats och rikligt med olja i bandschaktaren. Han har inte själv kört maskinen, men säger att föraren är rutinerad.
– Han är van vid lutningar, det är inga problem.
Fotnot: Bröyt? Var det inte Ericson familjeföretaget hette? Läs mer här (klicka på länken).
———————————————————————————————
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.