23948sdkhjf

Sävlig sopning på Kallax

De norska plogningsekipagen jobbar hårt, en riktigt hög och riktigt långsam hjullastare borstar löjligt lättfällda lampor och hyveln har gjort en efterlängtad comeback på F21.

Kallax. Svevia står för mannarna men F21 står för arbetsledningen och snöröjningsfordonen när flygplatsen på Kallax ska hållas fri från snö och halka.

Basen utgörs av elva lastbilar, de flesta utrustade med sop, blås och 7,3 meter breda plogar från Mählers.

Plogekipagen, från norska Øveraasen, är 26 meter långa och sopvalsarna är spetsade med stålborst.

– Stålet kan riva isen och få fram den torra asfalten, kommenterar Jonas Edlund.

Några av lastbilarna är försedda med ureaspridare eller sandläggare, på plats finns också dammsugare som används när behov uppstår.

Ett tiotal hjullastare utgör en annan viktig del av maskinparken, de kan utrustas med snöslungor eller klaffblad och assisterar lastbilarna under de välregisserade och raska plogningsinsatser som sker i formation (läs mer om det här).

En specialutrustad hjullastare står för en långsam men finkänslig insats: banljussopningen.

– Den körs dagligen när det snöar, säger Jonas Edlund.

Banljussopen är ett sopaggregat tillverkat av Tellefsdal monterat på en vanlig hjullastare.

– Det kräver sin förare, vi har 1-2 man per skiftlag som kan köra maskinen, säger Jonas Edlund.

Sopmaskinen körs normalt i mycket maklig takt, 4-15 kilometer i timmen är lagom för att gränsla de 36 centimeter höga banljusen. Lamporna är fästa på små aluminiumstöd med svarvad brottanvisning – tanken är att de ska vika sig direkt vid påkörning, en bra idé när man pratar flygsäkerhet, mindre lyckosamt när det gäller snöröjning.

– Det är verkligen finlir, säger Jonas Edlund som konstaterar att några lampor kommer att ryka hur försiktig föraren än är.

– Det är ofrånkomligt.

F21 har använt banljussopen sedan 2003 och anpassat ursprungsprodukten efter de behov som råder på Kallax.

– Vi har till exempel satt plogar på båda sidorna, det blir stabilare, säger Jonas Edlund.

Maskinen har också höjts upp, fälthållarna har försett den med riktigt stora däck och dessutom vulkat på dessa med ytterligare cirka sex centimeter, en kamera placerad bakom soparna ska göra det enklare att sikta rätt och fläktar blåser på kameraögat för att ytterligare förbättra sikten.

Fram till år 2000 hade flygflottiljen alltid en hyvel till hands, en hjullastare försedd med flexigrader fick länge vikariera på hyveljobben men efter många års hyvelbrist gjorde maskintypen en efterlängtad comeback på F21 2014.

– Vi fick en begagnad maskin som vi renoverade och lackade upp, säger Jonas Edlund.

Hyveln fyller en viktig funktion på de mindre prioriterade ytorna. Rullbanorna och vissa taxilänkar ska vara helt rena, på andra ställen är det godtagbart att låta isen bygga på sig lite.

– Om det sedan regnar tar vi hyveln, ruggar upp ytan och sandar, även på våren är hyveln bra – när iskakan smälter kan vi hyvla bort det sista, säger Jonas Edlund.

Hyveln är ute mycket på vårvintern, den går dock aldrig på landningsbanorna.

– Hyveln är ganska aggressiv och måste ha ett islager att riva på, det kräver också sin förare, det krävs både skicklighet och rutin, kommenterar Jonas Edlund.

Fordonen slits hårt, sop- och blåsmaskinerna kan gå 28 timmar i sträck om det blir ett riktigt envist snöfall.

– Då kör vi ut en buss och byter folk, maskinen får fortsätta gå, säger Jonas Edlund.

– Det är viktigt att inte ”släppa” ytan, det går inte att vila någon timme – vi måste köra.

Maskinerna går länge, kanske lite för länge, konstaterar han.

– Vårt största dilemma är att vi inte längre håller vår förslitningsplan, tanken var att maskinerna skulle gå 10-15 år men det håller inte längre.

För att klara driften har flygflottiljen därför en viss överkapacitet, det går åt fem lastbilar per plogtåg men maskinparken består av åtta.

– Det är ständig snurr på maskinerna och vi har alltid 1-3 som står inne på verkstad för översyn.

F21 har en stor fordonsverkstad och fälthållningen, tillsammans med räddningstjänsten, har högsta prioritet.

– Vi kommer in först, konstaterar Jonas Edlund.

Tack vare Svevias manskap krävs verkstadens hjälp dessutom inte lika ofta, förarna kan avhjälpa mindre problem själva och har tillgång till en liten oljebar med fetter och smörjmedel, en liten smedja har också byggts upp i ett hörn.

– Vi kan ”krigsrepa” ihop grejer, det är bra eftersom verkstaden inte är öppen på kvällar och helger, säger Jonas Edlund.

Ute på flygplatsen finns allt som behövs för att hålla ytorna rena, urean ligger i stora säckar i ett torrluftat förråd, bränsle tankas på plats, plogstål och stålborst finns i lager, detsamma gäller glödlampor, brytpinnar till snöslungorna, säkringar, tejp, filter etcetera. Ett batteriladdningsrum med nya batterier är också en nödvändighet.

– Vi ska aldrig behöva stå stilla, säger Jonas Edlund.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube




Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.156