Kampen mot klottret
Klotter kan vara ett gissel, Destroy tog därför fram ett eget koncept för att hålla sina containrar och maskiner rena. Metoden lockade dock även externa kunder och nu tar sig företaget an hela Slussen.
Skogås. Klotter finns överallt och det är inte bara betongväggar och tunnelbanetåg som lockar marodörerna, vad som helst tycks fungera som målarduk: byggbodar, containrar, lastbilar, entreprenadmaskiner – till och med personbilar.
– De senaste fem åren har det blivit mycket värre, säger Robert Hommas, projektledare på Destroy Rc AB.
Han rekryterades till Destroy för ett halvår sedan, för att ansvara för saneringsverksamheten som för rivare oftast handlar om till exempel PCB och asbest.
Robert Hommas såg dock fler möjligheter, han har gedigen erfarenhet av just klotterproblematiken – både som väktare och som produktionsledare på en klottersaneringsfirma– och när han såg att Destroys egna containrar var utsatta beslutade han sig för att göra något åt det.
– Det är ju vårt varumärke som drabbas, det är inte trevligt att åka runt på stan med nedklottrade maskiner och containrar.
Robert Hommas beslutade sig för att både ”nollställa” och skyddsbehandla hela containerflottan på drygt 80 enheter.
För att klara detta byggde han upp en klottersaneringsenhet i mindre skala.
– Utrustningen är dyr och det blir en stor investering om man ska använda samma som de stora klottersaneringsfirmorna, vi valde därför en budgetlösning.
En Ford Transit med uppvärmt skåp har fyllts med utrustning, här hittar vi bland annat en hetvattentvätt, ett elverk och en vattentank som rymmer 600 liter.
För att hålla nere kostnaderna ska alla delar i utrustningen kunna användas även i andra syften, hetvattentvätten kommer till nytta när Destroy åker ut i fält för att tvätta sina rivningsmaskiner, högtrycket drivs av ett elverk som, i likhet med vattentanken, också kan användas ute på rivningsprojekten
– Alla delar är mobila, kommenterar Robert Hommas.
I transportbilen finns också ett tiotal kemiska produkter av olika styrka och sammansättning, medel som tagits fram för professionellt bruk.
– Det man köper i järnhandeln är ofta ren nafta, det är inte bra varken för underlaget eller för miljön, kommenterar Robert Hommas.
Det behövs en hel palett av produkter, förklarar han.
– Inget av medlen är universal, ju mer pigment det är desto starkare lösning krävs och det är det som är det svåra – att använda rätt ”kem”.
Rött klotter är rikt på pigment och därmed extra besvärligt, starka kemikalier behövs men man måste samtidigt ta det varligt.
– Tar man för starkt kem kan det bli lila och då kan det bränna fast i underlaget, lösningen är att i stället upprepa proceduren i flera omgångar med mildare kem, säger Robert Hommas.
Klotter kan vara enfärgade ”tags”, ord eller meningar. Det kan också handla om bilder uppbyggda av många färger i flera lager.
– Det är riktigt besvärligt, då får vi börja med milda kemikalier och se vad det tar och sedan gå vidare med andra till dess att allt är borta, säger Robert Hommas.
Ibland är det inte ens färg det handlar om, en del klottrare använder tectyl, ett slags rostskyddsmedel/underredsmassa.
– Det är en olja som kan vara mycket svår att få bort, då får vi börja med kemikalier för att få bort färgen sedan får vi ta särskilda tectylborttagare för att få bort resten.
Underlaget spelar också roll. Klotter på betong, målat trä eller plåt måste behandlas på olika sätt.
– På målat trä sitter klottret ofta bättre än färgen, det kan vara riktigt jobbigt, säger Robert Hommas.
Vissa färger är besvärligare än andra och i svåra fall kan det bli ”ärr” i planket.
– Men oftast går det bra, vi får ta det i omgångar och vara noggranna så att färgen inte skadas.
Lackad plåt är ett annat komplicerat underlag.
– Klotterfärgen är ofta av samma typ som lacken och vi vill ju inte skada den, kommenterar Robert Hommas, som villigt erkänner svårigheterna men slår fast att inget är omöjligt.
– Allt går att få bort, det är bara olika svårt!
Själva proceduren är rätt okomplicerad, kemikalierna stryks på, medlet får verka och till sist tvättas ytan med hett vatten.
Robert Hommas demonstrerar tekniken på en av Destroys containrar och applicerar snabbt kemikalien med hjälp av en pensel.
– Normalt använder vi både skyddsglasögon och munskydd, nu arbetar jag dock med skaft så att jag får ett skyddsavstånd, kommenterar han.
Det tar inte många minuter innan kemikalien är på plats, sedan ska medlet verka i 20-30 minuter innan det är dags för det heta vattnet och Robert Hommas väntar in rätt temperatur innan han riktar sprutan mot den bestrukna ytan.
– När det knappt går att hålla i handtaget är det tillräckligt varmt, ler han.
En temperatur på cirka 80 grader brukar vara lagom och klottret rinner verkligen av containern, trots att det egentligen är för kallt för att metoden ska fungera optimalt.
– Vår kemleverantör ”Blue & Green” har gett oss en fantastisk variant som det är bra drag i även om det är minusgrader, vi har en ständig dialog med dem för att få rätt produkter, kommenterar Robert Hommas.
När ytan är sanerad är det dags att skyddsbehandla den.
– Vi sprutar på vax i ett lager, då fastnar klottret i vaxet och eftersom vaxet smälter vid 60 grader räcker det att spruta hetvatten så får man bort klottret, förklarar Robert Hommas och lägger snabbt på enlagersvaxet med hjälp av en lågtryckspump.
– När man väljer vax som skydd är det viktigt att det är diffusionsöppet, vax som appliceras på betong, tegel eller puts får inte vara helt tät, då stängs fukten in och det blir risk för frostsprängning.
Enligt Robert Hommas ger vaxbehandlingen många fördelar.
– Det gör det lätt att få bort klottret, en yta tål dessutom inte hur många saneringar som helst, därför är det bra att skydda den i stället.
Vax fungerar bra på betong, trä och andra ytor som ”suger in”, till Destroys förvåning och glädje fungerar det även på lackerad plåt.
– Vi trodde inte att det skulle sitta på en lackad yta, men det gör det – ordentligt dessutom.
Robert Hommas är så pass säker på sin sak att han gått loss med sprayflaskan själv: Destroys klarröda saneringsekipage har fått ett klumpigt ”Kilroy” klottrat rakt över loggan.
– Funkar det inte nu får jag chefen på mig, ler Robert Hommas.
Bilen är skyddsbehandlad och i teorin borde det alltså gå att bara spola bort klottret.
Och visst fungerar det, ”Kilroy” flyter ut och ner på marken, kvar på bilsidan finns en glänsande lackerad yta, även skyddsbehandlingen har runnit iväg med det heta vattnet.
– Vaxet måste återappliceras när man spolat med hetvatten, kommenterar Robert Hommas.
Den som vill slippa upprepad vaxning kan använda coating i stället förklarar han.
– Det är ett permanent skydd som gör att klottret inte kommer in i lacken och det räcker ofta att spola med vatten eller med milda kemikalier för att få bort klottret.
Destroy tog fram saneringsbilen för eget bruk, det dröjde dock inte länge innan en av företagets kunder fick nys om tekniken, Destroy har utfört en del rivningar vid Slussen (länk!) och nu fick de uppdraget att klottersanera de enorma betongytorna.
– Vi ska nollställa Slussen och sanera totalt cirka 2 000 kvadratmeter, säger Robert Hommas.
Han hoppas dessutom få skyddsbehandla ytorna.
– Då slipper vi använda så mycket kemikalier, även om kemikalierna är miljöklassade vore det en fördel, särskilt som det ligger nära vatten.
Destroy har arbetat i drygt en månad vid Slussen, metoden fungerar dock sämre i minusgrader så just denna februarivecka är det uppehåll i arbetet.
– Visst kan man vräka på kemikalier men det fungerar sämre när det är kallt, då är det bättre att vänta in plusgraderna, säger Robert Hommas.
Han håller på att utbilda fler kollegor i tekniken och ser klottersanering som ett naturligt komplement till rivningsverksamheten.
– Det finns ingen anledning till att vi inte skulle kunna göra mer, vi skulle till exempel kunna klottersanera och skyddsbehandla även våra kunders maskiner, containrar och bilar – nu har vi kapaciteten.
———————————————————————————————
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.