23948sdkhjf

Tio års rivning väntar

| Av Ulrika Andersson | Tipsa redaktionen

Kärnkraftverket i Barsebäck ska rivas, ett omfattande och komplext uppdrag som kräver mycket tid och extremt god planering.

Barsebäck.  Solen skiner men diset ligger ändå tjockt över sundet och Danmark, som inte ligger mer än två mil bort, syns bara som en skugga när Leveranstidningen Entreprenad parkerar vid kärnkraftverket i Barsebäck.

Läs också: ”Vi hade inte tänkt att starta så ”pang bom”, men så blev det”

Anläggningen med sina tvillingreaktorer står oväntat nära strandkanten, vågorna kluckar lite smått och Öresund glittrar.

Det är utan tvivel en era som tar slut när Barsebäck nu förbereds för rivning – både förespråkare och motståndare har använt det skånska kärnkraftverket som argument för sin sak och anläggningen har varit en viktig del i den moderna svenska berättelsen.

– Det finns många lager i den här lilla betonghögen, ler Maria Taranger, kommunikationsansvarig på Barsebäck Kraft

Spaden sattes i backen 1969, den gamla kustlinjen ligger där inloppskanalen går idag, hela anläggningen vilar på konstgjord mark och det krävdes därför en hel del markarbeten innan bygget av den första reaktorn kunde påbörjas 1971.

Läs också: Barsebäcks sista resa

1975 kunde Barsebäck 1 tas i drift och två år senare drogs reaktor två igång.

Politiska beslut ledde till att verksamheten lades ner i förtid, 1999 stängdes Barsebäck 1 och sex år senare gick rullgardinen ned även för Barsebäck 2.

Anläggningen har på intet sätt legat för fäfot sedan dess, säkerheten kräver ständig servicedrift och de senaste åren har förberedelserna inför den kommande rivningen tagit allt mer fast form.

Det gigantiska projektet genomförs i flera steg där det farligaste materialet tas ut först.

Läs också: Komplex rivning i reaktorn

Redan 2006 forslades det sista uranbränslet från Barsebäck, sedan dröjde det tio år innan nästa steg kunde tas – att bygga det tillfälliga lagret för det radioaktiva material som ska rivas ut, en 20 meter hög byggnad som ska vara just tillfällig – när det finns ett permanent slutförvar ska materialet flyttas dit, och lagret vid Barsebäck kan då rivas.

Hintprojektet, som inleddes 2017, är steg två och innebär att ta ut de så kallade interndelarna (läs mer om det här.)

– Interndelsprojektet är en nyckel för att låsa upp anläggningen för rivning, det är också ett bra sätt att se om vi tänkt rätt och håller budget och tidplan, säger Maria Taranger.

Historien spelar en viktig roll i planeringsarbetet, trots att kraven på dokumentation varit och är skyhöga är människans röst minst lika viktig.

Läs också: Finrivning på Östermalm

Inför rivningen har man därför sett till att intervjua de som varit med länge för att få information som kan ligga till grund för besluten om rivningsmetoder och arbetssätt.

– Vi ska kartlägga och kategorisera allt, om vi får veta att en ventil sprang läck 1978 vet vi att det kan ha spridits radioaktivitet i betongen, det kan ha betydelse för om vi ska bila eller kapa materialet, säger Maria Taranger.

Hintprojektet är en del av förberedelserna, när det är klart ska reaktortankarna kapas i bitar och tas ut.

–  Vi hoppas att tillståndet för det ska finnas på plats 2020, säger Maria Taranger.

Läs också: Höjdarrivning med återvinning

Hon betraktar tanksegmenteringen som en utmaning.

– Det har strålat mest närmast bränslet, vi måste planera noggrant hur vi ska ta ut materialet, allt måste mätas och packas och det krävs ett stort och komplext flöde där vi måste få ordning även på transporter, logistik och godkända transportbehållare.

Arbetet beräknas ta närmare två år per reaktortank, de väger 530 ton styck och är 20 meter höga med en innerdiameter på 5,45 meter och en godstjocklek på 12,6 centimeter.

När tankarna är utrivna ska anläggningen vara fri från radioaktivitet. Då kan nästa fas inledas, men först efter noggranna kontroller.

– Det tar 6-8 år att riva ut alla radioaktiva delar och först när vi kan visa att det är rent och snyggt kan byggnaden friklassas säger Maria Taranger.

Det radioaktiva avfallet beräknas bli totalt 37 000 ton och utgörs främst av metall. Resten är betong och sand, stora komponenter samt brännbart.

Den konventionella rivningen ska då ta sin början, även för den krävs olika typer av miljötillstånd, företaget måste också hitta de bästa metoderna.

– Det ovanliga är att det blir så långa ledtider, men det är viktigare att det blir bra än att det går fort, säger Maria Taranger.

Även den konventionella rivningen innebär en utmaning, anläggningen är stor med gigantiska turbiner, transformatorer och generatorer, en 108 meter hög skorsten blickar ner på Barsebäck 1 och 2 och de två tvillingreaktorerna har varsin 60 meter hög reaktorbyggnad samt turbinbyggnader, rensverk, kylvatteninlopp, lager och byggnader för avfall och service.

– Det blir ett väldigt stort projekt men det kommer att gå betydligt fortare, konstaterar Maria Taranger.

Hon beskriver en traditionell industririvning med de utmaningar det innebär men, eftersom de radioaktiva delarna då ska vara borta, utan att några särskilda hänsyn måste tas till att det handlar om ett kärnkraftverk.

– Bara 5-10 procent av anläggningen är radioaktiv, resten är helt konventionellt material.

Turbiner, kondensorer och elgeneratorer ska rivas ut först, näst i tur står  elsystem, motorer och pumpar, betongen i torn och väggar ska sedan krossas innan kontor, förråd och verkstäder rivs.

– Vi ska riva alla byggnader – två reaktorbyggnader, två turbinbyggnader och en mängd andra byggnader såsom rensverk, filterbyggnad, verkstäder etcetera, totalt blir det ungefär 40 byggnader, säger Maria Taranger.

A, B och C-lagret ligger inom hamnområdet och planen är att riva dem samtidigt med resten av kraftverksbyggnaderna.

Även interndelslagret ligger vid hamnen, men det får vänta lite.

– Det rivs senare, när det finns en mottagare av avfallet, säger Maria Taranger.

Avfallsmottagningen är en nyckelfaktor för den totala rivningslogistiken i Sverige och en pusselbit som SKB står för, förklarar hon.

Barsebäck Kraft räknar med totalt 419 000 ton avfall och tanken är att, i den mån det går, återanvända materialet på plats.

– Det som är vettigt att återanvända ska återanvändas, betong som inte är radioaktiv kan till exempel användas som återfyllning, säger Maria Taranger.

Det konventionella avfallet beräknas bli cirka 382 000 ton och utgörs mest av betong, följt av metallskrot.

Slutnotan för att montera ner och riva kärnkraftverket beräknas bli fem miljarder kronor. Finansieringen är dock redan i hamn.

–  Alla svenska kärnkraftverk betalar in till kärnavfallsfonden som bekostar både rivningen och avfallshanteringen, det gör att vi kan ta ansvar för anläggningen från vaggan till graven.

Tanken är att dra igång det ”riktiga” rivningsarbetet 2020 för att kunna lämna en industritomt efter sig tio år senare.

– 2030 ska vi förhoppningsvis vara klara, säger Maria Taranger.

Mer läsning finns!  Se länkarna nedan.

FAKTA Barsebäck

 

 Barsebäck 1

 Barsebäck 2

 Byggstart

 1971

 1973

 Kommersiell drift 

 15 maj 1975

 1 juli 1977

 Maxeffekt brutto

 615 MW

 615 MW

 Avställd

 30 november 1999

 31 maj 2005

 Total produktion

 93,8 TWh

 108 TWh

Källa: Barsebäck Kraft

Dessa byggnader ska rivas

Barsebäck 1

  • Reaktorbyggnad/-inneslutning
  • Skorsten
  • Turbinbyggnad
  • Fördröjningstank
  • Avfallsbyggnad (gemensam med Barsebäck 2)
  • A-,B- och C-lager
  • Rensverksbyggnad
  • Elbyggnad
  • Servicebyggnad
  • Personalbyggnad
  • Förråds- verkstadsbyggnad
  • Hjälpkylvattenbyggnad
  • Vatten-/totalavsaltningsbyggnad
  • Skyddsrum
  • Yttre förråd
  • Transformatorbås
  • Övriga mindre byggnader

Barsebäck 2

  • Reaktorbyggnad/-inneslutning
  • Skorsten
  • Turbinbyggnad
  • Stenkondensor och systembyggnad
  • Elbyggnad
  • personalbyggnad
  • Förråds-/diesel-/omklädningsbyggnad
  • Fördröjningstank
  • Hjälpkylvattenbyggnad
  • Rensverksbyggnad
  • Servicebyggnad
  • Köks- och kontorsbyggnad
  • Kontorsbyggnad
  • Transformatorbås
  • Yttre förråd
  • Övriga mindre byggnader

Kulvertar till Barsebäck 1, Barsebäck 2 samt mot havet.

Källa: Barsebäck Kraft

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Håll dig uppdaterad med Entreprenad
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Steelwrist vässar i Sverige och Danmark

Topplistan: Största byggarna i Sverige

Toppen på listan över byggföretag med störst omsättning i Sverige ser ut som den brukar. 2018 toppade Peab före Skanska och NCC. JM behåller sin fjärdeplats. Det mesta talar dock för att Veidekke, som nästan tredubblat sin omsättning de senaste fem åren, rusar förbi redan i år.

Fjärrstyrda lastare kan revolutionera virkeshantering

Fjärrstyrda lastmaskiner kan effektivisera arbetet på virkesterminaler. Den övertygelsen står bakom ett utvecklingsprojekt där bland annat Mittuniversitetet, Volvo och SCA samarbetar med målet att samma operatör ska kunna ta hand om lastning och lossning på flera virkesterminaler.

Regeringen efterlyser plan för järnvägsunderhåll

Trafikverket har fått regeringens uppdrag att upprätta en långsiktig plan för underhåll av järnvägen och att utreda möjligheterna att avvisa järnvägsfordon som skadar järnvägsanläggningen

Prestigefullt pumpuppdrag

Nyhetsbrev

Ännu ett klartecken för utbyggt slutförvar

Nu har även Mark- och miljödomstolen tillstyrkt SKB:s ansökan om att bygga ut det existerande slutförvaret för låg- och medelaktivt drift- och rivningsavfall från de svenska kärnkraftverken, SFR, i Forsmark.

Arkiv

Hög tid för optimerad sprängning under jord

Sprängningsprocessen i underjordsgruvor ska bli både säkrare och mer produktiv. Det lovar Epiroc och Orica som nu inlett ett samarbete i syfte att utveckla ett semiautonomt sprängladdningssystem.

Peab helägare i stombyggare

Smidmek, som redan är en väsentlig del i Peabs utbud av bland annat förtillverkade stommar i stål och betong ägs nu i sin helhet av Peab.

Säkrare kranlyft med AI

NCC har identifierat tunga lyft med kranar som ett högriskområde. Därför samarbetar företaget nu med bland annat Edins Byggkranar och Microsoft för att testa möjligheterna att öka säkerheten med hjälp av AI-teknik.

1

Forskningsmiljoner till byggsäkerhet

Jan Johansson, vid Luleå tekniska universitet, tilldelas 3 277 000 kronor av Afa Försäkring för att kartlägga internationell forskning inom säkerhet kopplad till byggverksamhet, erfarenheter från säkerhetsparker och säkerhetsarbete i svensk byggindustri.

Reportage
Rör med restriktioner

Finsk importör tar över Beck Maskin i Sverige

Beck Maskins svenska verksamhet får finsk ägare. Det är maskinimportören KH-Koneet Group som tecknat avtal om förvärv av samtliga aktier i Beck Maskin Sverige AB.

Magni saluförs av Kranlyft i England

I april blev Kranlyft exklusiv distributör för Magnis produkter på den svenska marknaden. Sedan 1 november har uppdraget utvidgats till att även omfatta södra England.

Säkrare i gruvan med sydafrikansk hjälp

Gruvbrytning och tunneldrivning under jord ska bli ännu säkrare i Sverige, lovar Epiroc, som nu lanserar sydafrikanska New Concept Mining på den svenska marknaden – ett nyligen förvärvat företag som specialiserat på främst bergförstärkning i tuffa miljöer.

Reportage
"Det är en helt fantastisk spont"

Den färgsprakande skyskrapan drar blickarna till sig. Frågan är dock om inte grunden är minst lika intressant.

Slarv dödar på bygget

Slarv är den enskilt viktigaste orsaken till olyckor på byggarbetsplatserna. Det anser sju av tio chefer inom stadsbyggnad, enligt en färsk Novus-undersökning som utförts på uppdrag av Byggcheferna.

Koldioxidfri cement

Budet på Cramo är holländskt

Reportage
Motsatsernas maskin

Pontus Eriksson trivs i sin lilla men urstarka och skräddarsydda storstadsmaskin – den kritvita Hydreman har bland annat fått lastbilstuta, specialstol, klädd hytt och inbyggd ”dammsugare”.

Professor prisas för autonoma drönare

Det fastnade ni för i veckan

Branschen fick sina fiskar varma. det tisslades om uppköp och det byggs och renoveras samtidigt som konkurserna ökar-- mycket att läsa på entreprenad.com alltså, men vad lästes allra mest? Svaret finns här!

Cramo förhandlar med ny ägare

Cramos ägare står inför ett intressant dilemma. De har att ställning till ett uppköpsbud från en icke namngiven aktör som uppenbarligen vill växa snabbt i bland annat norra Europa.

Olofsfors prisade på hemmaplan

Inlandsbanan testas för tunga transporter

Nu ska förutsättningarna för fossilfria transporter av kalk och makadam mellan Orsa och Gällivare utredas gemensamt av LKAB och Inlandsbanan.

Transportföretagen tar över Vintervägforum

Hon blir ny kommunikationschef på WSP

Hon är Hydroscands nya vd och koncernchef

Svevia bygger i Norrköping

Fler slangbussar i Stockholm

SSM internrekryterar vd

Han tar över vd-stolen i Xylem Sverige

Ledare: Prislapp med frågetecken

Utbyggt slutförvar i Forsmark godkänt

Han tar över som Sandvik-chef

Våtmarker återställs

Hydroscand lanserar e-handel i Sverige

Se alla Företagens egna nyheter

Blåspot till din truck ökar säkerheten

Högkvalitativ Fatpump från FLUX

Behöver du uppdatera dina bakljus?

Lys upp din vardag

Högkvalitativ Fatpump från FLUX

Personlarm GSM/GPS

Vinga - robust varningsljusramp

Håll dina extraljus fräscha

Idrott ska inte vara en klassfråga!

Akustisk backvarnare

KIPP ställer ut på Elmia Subcontractor 12-15/11

Skydda ditt startbatteri

Pontus Överhem – chef för nytt affärsområde på Linotol

Ljustest - Vi har två vinnande ljusramper

Enkelt att uppgradera extraljus till LED-ljus

Utmärkt elektriskt skydd - Vulktejp

Starthjälp Startbooster

Kipp pratar om LONG-LOK

Vill du vinna en Linear 18 Elite?

Självsugande centrifugalpump för industrier

Känn dig tryggare på arbetsplatsen - Brandfilt från Nexa

Bli guidad i belysningsdjungeln

Buntband med ståltunga

Möt Metso på Euro Expo

Vilken extraljusramp passar dig och ditt fordon?

Sänd till en kollega

0.165