23948sdkhjf

Bandet ska backas

Mer kvitter och kvack – det är målet när utdikad åkermark åter ska bli våtmark. Uppdraget är känsligt och kraven på entreprenörerna är därför höga.

Västra Harg. Länge betraktades våtmarker som tämligen värdelösa, det ansågs nödvändigt att dika ut dem så att de kunde användas för åkerbruk.

Nu har pendeln svängt.

– Man har dikat ut marker och sänkt sjöar, nu ska vi backa det bandet, förklarar Thomas Johansson, naturvårdsförvaltare på Länsstyrelsen i Östergötland.

Naturvårdsverket har skakat fram pengar för att återställa våtmarker i skyddade områden och i Östergötland har Länsstyrelsen bland annat valt ut ett projekt i Västra Harg, där fem utdikade hektar åter ska bli sumpmark.

– Man skulle försöka få vattnet att rinna bort, så fort som möjligt. Nu ska vi göra tvärtom, nu stoppar vi upp vattnet, säger Thomas Johansson.

Det utvalda området har främst fungerat som åkermark, en del har också använts för odling av energiskog.

Nu ska våtmarken tillbaka.

– Vi har satt dit några dämmen med munkar, så att vi kan reglera vattennivån, kommenterar Thomas Johansson.

Vallarna ska palla trycket när naturen sätter hårt mot hårt.

– Det ska vara lite överdimensionerat, men inte för mycket.

(Läs mer om våtmarksbygget här)

Tanken är att återställningen ska gynna naturen på flera sätt.

Genom att tvinga vattnet att stanna lite längre ska man förhoppningsvis återfå en del av de arter som försvann när marken dikades ut.

– Jag hoppas att det ska bli lite mer kvitter och kvack i vattnet, ler Thomas Johansson.

Han hoppas på ökad mångfald när växter och djur får tillgång till långgrunt vatten som blir varmt fortare på våren.

–  Jag hoppas på att det ska bli en del nya fåglar, jag hoppas också på att det kan bli grodor och salamandrar.

Thomas Johansson noterar att våtmarker av det här slaget också är ett sätt att ta hand om näringsämnen, till exempel kväve, innan de läcker ut i större vattendrag.

– Rinnande vatten omsätter inte näringsämnena på samma sätt, får vi det att stanna till lite kan näringen bindas i växterna innan den rinner ut i Västra Hargsjön.

Han är nöjd med hur projektet fortskridit – det har krävts förhållandevis få åtgärder för att få mycket ”yta”.

– Det behövs egentligen bara ett dämme men vi har lagt på lite extra för att få lite mer besöksvänligt också.

Länsstyrelsen ställer höga krav på entreprenörer som ska utföra den här typen av miljöåtgärder.

– Vi vill ha bra referenser – vi vill veta att entreprenören har gjort den här typen av jobb tidigare, säger Thomas Johansson.

Att jobba med maskiner i känslig natur kräver också att entreprenören är väl förberedd om olyckan skulle vara framme.

–  Det är  viktigt att de har ett beredskapstänk om något händer – till exempel om det blir ett läckage.

Se och hör mer om våtmarksbygget i klippet nedan!

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.125