23948sdkhjf

Forskare ser över järnvägsunderhåll

Underhållet av den svenska järnvägen får mycket kritik. Forskare vid Luleå tekniska universitet ska därför försöka identifiera bästa sättet att åtgärda två av de mer kostnadskrävande behoven – spårriktning och underhåll av växelvärmesystemet.

Typ av underhåll, miljöförhållanden och utrustning har stor betydelse för effekten av det järnvägsunderhåll som genomförs.

Branschen som helhet saknar ett validerat arbetssätt för att ta fram dessa samband. Det här är ett problem, inte bara i Sverige utan även internationellt, säger Bjarne Bergquist, professor i kvalitetsteknik och logistik vid Luleå tekniska universitet.

Han ska därför, med start nu i augusti och tre år framåt leda en arbetsgrupp med tre andra forskare från Luleå tekniska universitet inom kvalitetsteknik och logistik för att ta fram en modell som gör det möjligt att kartlägga sambandet mellan åtgärd och långsiktigt resultat av järnvägsunderhåll.

Arbetet kommer att ske i form av två större fallstudier som genomförs i samarbete med ingenjörer från Trafikverket och BDX, ett företag som ansvarar för underhållet av den statliga järnvägsinfrastrukturen i delar av Norrbotten. Trafikverket bidrar dessutom med tre miljoner kronor i forskningsmedel.

Det här är första gången i järnvägssammanhang som jag kommer att få vara med som forskare när primärdata tas fram experimentellt. Därmed kan vi forskare styra datainsamlingen så att den uppfyller avsett syfte. Det innebär bland annat att vi kommer att kunna använda kalibrerade och validerade mätmetoder. Det ser jag fram emot eftersom det är i planeringen av hur man tar fram och sedan analyserar data som vi har vår kanske främsta forskningskompetens, säger Bjarne Bergquist.

I den ena fallstudien ska forskarna titta på de parametrar som styr bland annat energibehov och underhållsbehov av växelvärmesystemet. Växelvärme används för att förhindra att spårväxlar fryser fast på vintern och uppvärmningen är mycket kostsam.

Den andra fallstudien fokuserar på spårriktning. Vibrationer och den belastning som banvallen utsätts för av tåg och årstidsväxlingar leder efter hand till att spårgeometrin blir felaktig, vilket i värsta fall kan resultera i urspårning.

Problemet kan motverkas, bland annat genom att byta ut ballasten – det översta lagret av banvallen som järnvägssliprar vilar på. Detta är en mycket dyr åtgärd. Ett vanligare tillvägagångssätt är att lyfta järnvägsrälsen, jämna till ballasten och sedan lägga tillbaka rälsen i sitt rätta läge.

Genom experimentella tester av de olika metoder som finns för underhåll av växelvärme respektive spårriktning hoppas forskarna kunna komma fram till vilka metoder som är mest effektiva för att uppnå målen.

Luleå tekniska universitet är sedan tidigare engagerade i projekt som har målet att effektivisera järnvägsunderhållet, läs exempelvis om en egenutvecklad slitagemätare som också mäter friktionen.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.141