Snölogistik i stormens spår

50 000 lastbilslass har körts till Umeås snötippar under de första veckorna 2021 – och än är det inte över.
– Vi har precis passerat en miljon kubikmeter.

Umeå. Det är trångt i Umeå i början av mars, trots att det droppar från taken och de större vägbanorna är helt snöfria reser sig höga och lite oregerliga plogvallar längs gatorna – ett påtagligt bevis på att stan drabbades av ett stort snöoväder i början av året.

Andra mycket konkreta spår av det stora snöfallet är stans alla snöhögar – de är många och de är stora.

Eftersom man i det akuta läget fick lägga snön på de ytor som fanns tillgängliga ligger somliga dessutom på tämligen olämpliga ställen.

– Då måste vi flytta dem, konstaterar Per Hilmersson, gatudriftschef på Umeå kommun.

Uppstädningen har redan inletts med stor kraft.

– Den här veckan jobbar vi hårt för att flytta snön, på vissa ställen stör de sikten och måste bort, även om vi helst låter snön töa på plats, konstaterar han.

Det lastas snö i snart sagt varje gathörn och fullastade lastbilar kör i skytteltrafik till någon av kommunens tre stora snötippar – Klockarbäcken, Hömyran och Ystarvägen.

Vi vill egentligen inte bygga på höjden, då tar det längre tid att bli av med snön – på den här tippen blir vi inte av med snön förrän i oktober.

Per Hilmersson, gatudriftschef Umeå kommun

Mark & Grund ansvarar för tipparna, de har anlitat Grus Schakt för att hjälpa till och det har varit mycket att göra – på kort tid har man tagit emot cirka 50 000 lastbilslass.

– Dygnet runt har alltid någon tipp varit öppen och de sista veckorna har varit riktigt intensiva – i och med att vi har skottat tak också har vi fått mycket volymer, vi har precis passerat en miljon kubikmeter, säger Per Hilmersson.

Leveranstidningen Entreprenad vandrar upp på ett cirka 30 meter högt berg av snö – Klockarbäckens snöupplag.

Det är stans näst största snötipp och i början av mars rymmer den cirka 200 000 kubikmeter snö.

– Faktum är att det är en grop från början, säger Per Hilmersson.

Vallar runt gropen ska göra att smältvattnet filtreras i backen, och därmed blir lite renare.

Gropen har blivit ett högt berg– och det är inte alls idealiskt.

– Vi vill egentligen inte bygga på höjden, då tar det längre tid att bli av med snön – på den här tippen blir vi inte av med snön förrän i oktober, kommenterar Per Hilmersson.

Tipparna spelar faktiskt en viktig roll i snöröjningsarbetet. Per Hilmersson ser till exempel att det mesta fungerade bra när Umeå dränktes i snö under ett par intensiva dygn – men att det finns en uppenbar flaskhals.

– Vi behöver en tipp till, till nästa vinter, konstaterar han.

Det var ont om ytor att lägga snön på och man tvingades därför improvisera fram tillfälliga lösningar – som sedan måste flyttas om.

Nästa gång ska det förhoppningsvis gå bättre. En ny tipp är på gång.

– Idealet vore en stor yta som gör att man inte behöver bygga snön på höjden för att få plats med snön. Den får även vara nära stan för att det inte ska bli långa transporter.

– Men det är svårt att hitta sådana ytor centralt belägna, kommenterar Per Hilmersson.

Kommunen får därför ta till andra lösningar – grävmaskiner tas in för att ”röra om” i snön under sommarmånaderna.

– Vi behöver gräva och röra om ytan på snötipparna för att hjälpa till med töandet så att tipparna hinner töa bort tills det blir vinter igen, säger Per Hilmersson.

Vi åker vidare till Hömyrans snötipp – med cirka 500 000 kubikmeter snö är den mer än dubbelt så stor som den vid Klockarbäcken.

Stans största tipp växer dessutom för varje minut – det blir nästan köbildning när de välfyllda lastbilarna kör upp för backen, tippar av sin last och vänder tillbaka mot stan för att hämta mer snö.

Uppe på toppen av tippen syns det också vilket arbete som ligger bakom ett välfungerande snöupplag.

– Våra entreprenörer har sina lastmaskiner på plats och bygger upp snötippen, förklarar Per Hilmersson.

Tippentreprenörerna har en plan för hur olika etage och vägar ska byggas upp – och ser till att lastbilarna tippar snön så att planen kan genomföras.

– De spärrar av och ser till att snön hamnar rätt så att de kan bygga upp snötippen på ett sådant sätt så att det får plats med så mycket snö som möjligt på ytan, sedan packas snön och vattnas så att ytorna blir bra – de gör ett riktigt bra jobb, säger Per Hilmersson.

"Det har varit en väldigt tuff period". En längre intervju med Per Hilmersson finns att läsa här.