Dikade torvmarker ska återvätas
I Sverige finns cirka 0,8 miljoner hektar dikad produktiv skogsmark som är klassad som torvmark. Detta motsvarar cirka 3,5 procent av den totala arealen produktiv skogsmark. Enligt Skogsstyrelsen visar mätningar att dessa dikningar bland annat ökar avgången av koldioxid och lustgas.
Enligt de uppgifter som Sverige rapporterar in till FN och EU motsvarar utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark som är skogsmark cirka 6,5 miljoner ton koldioxid per år.
– Dikade våtmarker släpper ut lika mycket växthusgaser som personbilstransporterna, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.
Såväl i Sverige som internationellt har återkommande förespråkats att grundvattenytan i dessa arealer ska höjas genom att plugga eller lägga igen diken, så kallad återvätning. Samma uppfattning har nu även regeringen som givit Skogsstyrelsen uppdraget att återväta dikade torvmarker för att minska utsläppen.
− Arbetet kan göra en stor insats för klimatet. De sumpskogar med höga grundvattennivåer som blir resultatet på sikt blir också värdefulla för den biologiska mångfalden i skogen, säger Hillevi Eriksson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.
Uppdraget sträcker sig över tre år och omfattar bland annat att planera, informera och bedriva uppsökande verksamhet för lämplig mark. Skogsstyrelsen ska även se till att diken blir igenpluggade och dokumentera arbetet. Skogsstyrelsens bedömning är att under perioden kunna bidra till återvätning av minst fem tusen hektar.
Redan nu står det klart att insatserna framför allt kommer att koncentreras till Götaland samt södra och östra Svealand. Avsikten är också att prioritera före detta jordbruksmark och andra bördiga torvmarker (gräs- och örttyper).
– Det är stor skillnad i klimatpåverkan mellan olika typer av torvmarker. Om man prioriterar rätt marker finns en potential för en betydande minskning av utsläppen, säger Andreas Drott, som är markspecialist på Skogsstyrelsen och liksom Hilllevi Eriksson författare till en forskningsrapport som nyligen presenterades.
Rapporten visar att återvätning ger tydligt minskad klimatpåverkan i ett 100-årsperspektiv på bördiga dikade torvmarker i södra Sverige. På mindre bördiga marker i södra Sverige och på bördiga marker i norra Sverige ger återvätning en viss minskad klimatpåverkan, men den är betydligt mindre. På mindre bördiga marker i norra Sverige indikerar resultaten att dikning inte ger upphov till ökad klimatpåverkan.
− Privata markägare som har prioriterade objekt och som vill delta kommer inom kort att kunna sluta återvätningsavtal med Skogsstyrelsen. Det innebär att markägaren får en viss ersättning för minskat markvärde hos objektet för en återvätning som är tänkt att bli permanent, säger Raymond Wide, projektledare på Skogsstyrelsen.
Regeringsuppdraget sträcker sig över tre år och har en budget på 50 miljoner 2021, 70 miljoner 2022 och 49 miljoner 2023 och Hillevi Eriksson ser helst att arbetet kommer igång snabbt.
– I klimatarbetet är det generellt viktigt att åtgärder som vidtas har en effekt som är varaktig. Resultaten visar att det är bättre ju tidigare återvätning av de bördigaste torvmarkerna sker, säger Hillevi Eriksson.