23948sdkhjf

REPORTAGE: NKR lyfte av hatten på 120-åringen

Ett anrikt landmärke i nordvästra Stockholm är på väg att få nytt liv. En av gasklockorna ska om några år inrymma en kulturscen. Men vägen dit innebär en hel del förarbeten och där är rivningsexperterna NKR en viktig pusselbit. De har nyligen monterat ned taket på den k-märkta byggnaden.

Stockholm. Som namnet kanske avslöjar var stadsdelen Hjorthagen i norra Stockholm en gång i tiden ett hägn för kungens hjortar. Området kom under slutet av 1800-talet att utvecklas till ett industriområde där Värtagasverkets byggnader kom att bli karaktäriserande landmärken. 

Anläggningen ritades av arkitekten Ferdinand Boberg och bestod bland annat av två gasklockor i rött tegel som togs i bruk 1893 respektive 1900. Verksamheten i Gasklocka 1 lades ned på 60-talet och Gasklocka 2 togs ur drift 1992.  

I dag byggs det för fullt i området, flera nya bostäder har redan uppförts och bredvid de två jättarna i tegel leker och skrattar barnen på Bobergsskolan. De två röda byggnaderna ska dock bevaras och i Gasklocka 2 pågår rivningsarbeten för fullt. Där ska en ny kulturscen uppföras och är tänkt att stå klar 2026. Bakom projektet står Abba-ikonen Björn Ulvaeus bolag Pophouse. 

NKR Demolition Sweden är ett dotterbolag till danska NKR Demolition Group och var de som fick i uppdrag av Peab att utföra rivningen av innanmätet och taket på 50 meter i diameter.

När Leveranstidningen Entreprenad besöker byggplatsen har aprilvädret klämt in en dag med strålande solsken. Taket till gasklockan har lyfts bort och den klarblå himlen lyser som en kontrast till det gråa innanmätet på byggnaden.

Projektledaren Andreas Eriksson har jobbat på NKR i tio år och varit inom maskin- och anläggningsbranschen i över 20 år. 

Han säger att de redan i inledningsskedet försökte hitta en metod som ingen annan hade valt. Utöver att det skulle vara dyrt att bygga ställningar är fasaden på gasklockan byggnadsminnesmärkt. Bygghissen fick exempelvis bara fästas i vissa fogar, något Andreas Eriksson säger var en utmaning i sig. Till det finns begränsat med utrymme kring gasklockorna. 

– Att det finns en skola och dagis bredvid var naturligtvis en viktig aspekt. Sedan är det också ett ganska frekventerat område. Det är mycket folk som bor och går där. Det spelar in i metodvalet. Därför kom vi på idén att bygga ett torn med en plattform som ställdes in i den.

Högst upp på gasklockans sluttande tak fanns en lanternin som de började med att montera ned. I öppningen som uppstod lyfte de sedan ned en kran samt material till det 45 meter höga torn som monterades upp inne i byggnaden. 

– Tornet kom upp på en dag, men innan det hade vi gjutit fundament i flera etapper. När vi fått upp tornet satte vi på en egentillverkad plattform och spände fast taket i den på två punkter. Ett vertikalt och ett diagonalt. Sedan delade vi upp taket i 16 tårtbitar. Tog vi en bit på ena sidan var vi tvungna att ta motsvarande bit på andra sidan för att inte få en snedbelastning.

Rivningsarbetet började i februari och då precis som nu ven vinden mellan de två gasklockorna. Andreas Eriksson säger att de av säkerhetsskäl inte jobbade om det blåste mer än 11 sekundmeter. 

– Vi hade en väderstation som konstant mätte både vind, byvindar, regn och annat.

Vinden var också en av utmaningarna de hade att tampas med utöver snön som låg kvar på taket.

– De som sågade taket kände väldigt mycket hur det blåste eftersom det var byggt som en kon. När en del på ena sidan var borta kom vinden och träffade det kvarvarande taket. Då kände de att det fladdrade i materialet och fick gå ned. Det var obehagligt för dem.

Det förberedande jobbet med att göra utförandet arbetsmiljösäkert var en stor del av planeringen.

– Det var en samordning tidigt med utförandepersonalen. Totalt var vi sex stycken som var där uppe. Tre eller fyra som sågade medan de andra höll ordning på kablar och säkerhetslinor.

Utöver rivningen av taket förbereder NKR även för arbetet med att ta bort en del av berggrunden som finns kvar. Nu går man dock inte genom taket utan via husgrunden. Därför har de stagat upp den med stålbjälkar. På så vis kan man göra en öppning till de entreprenadmaskiner som ska in och ut.

– Hålet kommer vara byggvägen in. Dels för att få in materialet som vallgraven ska fyllas med, men också för att få ut 20 000 ton av berget som Peab kommer spränga bort.

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094