23948sdkhjf

Grävmaskinen rensar upp i sjön

| Av Ulrika Andersson | Tipsa redaktionen

En flytande grävmaskin beväpnad med en ombyggd släpräfsa ska rädda en välkänd fågelsjö från den lömska vattenaloen – växten som invaderat sjön och trängt ut både fåglarna och deras mat.

Leksand. Solen skiner i Leksand i början av november och Limsjön ligger spegelblank, det är ett par grader varmt och friden borde ha sänkt sig över fjärden.

Ute på sjön råder dock en mer upprörd stämning, sångsvanarna grymtar harmset när en grävmaskin på pontoner larvar sig fram emot dem genom vattnet.

Läs också: Ted når bättre med en liten maskin

Föga vet de förnärmade fåglarna att de borde se den stora maskinen som en frälsare. Den bullrande jätten ska rädda både fåglarna och deras mat från vattenaloen, en vacker med lömsk växt som invaderat Limsjön – när vattenmassorna inte längre är igentäppta av taggiga blad ska just dessa fåglar och deras tusentals fränder kunna återvända till ”sin” sjö.

Växten upptar fåglarnas livsutrymme, vi måste bli av med dem, konstaterar Tobias Ekendahl, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Dalarna.

Bakom spakarna sitter Joakim Lund, han arbetar på LVR AB i Söderhamn, ett företag specialiserat på våtmarksuppdrag.

– Vi gör nästan allt på vatten, vi utför till exempel stubbfräsning och vassklippning.

Leksandsuppdraget är dock lite ovanligt även för LVR, det är första gången en grävmaskin används för att rensa en sjö.

– Vi brukar oftast använda vassbåt, säger Joakim Lund.

Grävmaskinen är en Volvo EC140C, en 23 ton tung maskin försedd med specialbyggda pontoner – en Big float från finska Remu.

Joakim Lund når bra med maskinen, den har en räckvidd på 24 meter och längst fram sitter en ombyggd släpräfsa – en fyra meter bred gripanordning med pinnar som ska samla ihop vattenaloen.

Läs också: Jättetruckarna får ett extraliv

Det går bra, det enda tråkiga är att allt sjunkit till botten, säger Joakim Lund.

Han måste nästan kratta botten för att få tag på materialet och pinnarna på det specialbyggda redskapet fastnar lätt i rötter, stockar, lera och stenar.

Det hugger fast och pinnarna böjs, förklarar Joakim Lund.

Han har därför modifierat redskapet med dubbla armeringsjärn och blir det fler rensningsuppdrag just här ska han förstärka räfsan ytterligare.

– Då får jag försöka bygga den i ett ännu starkare material.

Maskinen är gjord för att arbeta på vatten, Limsjön är dock så pass grund att Joakim Lund och hans ekipage nästan alltid har fast mark under pontonerna.

Läs också: ”Vi började med två tomma händer”

– Det finns en djup fåra men på de flesta ställen är det bara en meter djupt och på vissa ställen bara 30 centimeter.

Joakim Lund fick börja rensa längs strandkanten, främst för att skona den sällsynta kransalgen höstslinke som finns längre ut i vattnet.

Det är en endemisk art, en ovanlig växt som är kanonmat för sothönor, förklarar Staffan Müller, naturvårdsförvaltare på Leksands kommun.

Maskinen lämnar breda spår efter sig när den långsamt marscherar ut mot vattnet genom vassen, det är senhöst och på morgnarna är det inte ovanligt att sjön får en tunn isskorpa.

Isen är dock snarare en hjälp i arbetet, Joakim Lund skopar upp vattenaloen i långa drag och lägger den i en sträng bakom maskinen, i väntan på att samla ihop en större mängd som han sedan lägger upp på land.

– När det är is blir det enklare, då sjunker inte strängen långsamt ner i vattnet – något jag måste ha koll på i så fall.

Läs också: Blå, blå är grävaren

Massorna läggs på land, de torkar snabbt upp och krymper ihop.

Det är mest vatten, sedan kommer de att frysa sönder och oxidera, kommenterar Staffan Müller.

Han betraktar inte upplaget som ett problem.

Vi provgrävde tio kubikmeter i fjol, efter några månader hade de krympt till 300 liter.

Arbetspassen är långa, Joakim Lund har bara två veckor på sig och jobbar normalt från sju på morgonen till 21-22 på kvällen.

Men det går bra, jag ska bara göra om redskapet lite så att det håller lite bättre, ska vi göra om det här längre fram kanske vi tar in en till maskin för att lägga upp massorna på, då går det ännu fortare.

Läs också: Ett sista farväl i Malmberget

Han konstaterar att rensningen möjligen hade gått lite smidigare om den utförts under sommaren, när blommorna flyter på ytan.

Men i stort sett har det inte varit några problem, det har gått bra.

Även Staffan Müller och Tobias Ekendahl är försiktigt positiva.

Resultatet ser ut att bli bra, biomassan kräver syre och utrymme, nu får fågellivet helt andra förutsättningar, säger Staffan Müller.

Eftersom det handlar om ett konstgjort vattendrag vågar han dock inte blåsa faran över.

Det är en helt fejkad sjö, det går inte att förutsäga vad som kommer att hända – blir aloen stressad nu och försvinner? Eller känner den sig hotad och förökar sig ännu mer?

En ordentlig uppföljning är därför av stor vikt, konstaterar Tobias Ekendahl.

– Länsstyrelsen följer alltid upp resultatet av större åtgärder såsom denna, men även i andra typer av miljöer.

Rensningen kommer dessutom med stor sannolikhet att behöva upprepas.

Det är som kvickrot, det måste göras om och om igen, säger Staffan Müller.

De viktigaste uppdragsgivarna verkar också nöjda.

För två veckor sedan var det två svanar här – nu är det ett 40-tal, säger Staffan Müller och blickar ut över den soldränkta sjön där det grymtas och trumpetas när svanar och änder äntligen kan dyka ner i vattnet för att få tag på slingerväxter att äta.

Läs mer om den vildsinta och vidrigt doftande vattenaloen här - den har verkligen tagit över sjön!

Läs också här om hur Limsjön återskapades för snart 30 år sen - med hjälp av en flytande jordfräs. 

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Mer om: Reportage
Håll dig uppdaterad med Entreprenad
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu
1

Fel av kommun att stoppa privat fibergrävning

Hässleholms kommun gjorde fel som hindrade privata företag att gräva ner fiber i kommunen. Det framgår av en dom från Patent- och marknadsdomstolen.

NCC avyttrar dansk återvinning

NCC avyttrar sin danska återvinningsverksamhet till återvinningsföretaget RGS Nordic. Försäljningen är ett led i renodlingen av NCC Industrys verksamhet i Danmark.

Bygglogistiker tog hem Postnords stora logistikpris 

Specialpris delades också ut till sjukvårdslogistik på Karolinska. 

Grönt ljus för miljardprojekt

Effektivare ballasttransporter

Samarbete om lastbilshandel

Nyhetsbrev

Marigt i Malung

Arkiv

Nya sätt att hitta mineral

Nytt forskningsprojekt

Ny spray motverkar kristaller i SCR-katalysatorn

Kristaller i SCR-katalysatorn är ett dyrt problem för många maskinägare – nu finns ett effektivt medel mot onödiga driftstopp och höga utsläppsnivåer.

Första genomslaget i Förbifart Stockholm

Vägledning om rasrisker

En färsk tillsynsvägledning ska minska risken för bebyggda områden att drabbas av ras, skred eller erosion.

Klart med byggledare för miljardtunnel

Vägsalt utvinns ur farlig aska

Med hjälp av ny teknik ska Ragn-Sells omvandla farligt avfall till värdefulla resurser i samband med såväl halkbekämpning som gödselproduktion.

Mikroorganismernas tid är här

”Det är helt klart realistiskt – förutsättningarna finns”

Utvinn metall och industrimineral i samma gruvor – forskare hävdar att breddad brytning skulle minska mängden avfall och öka den ekonomiska nyttan.

Ledare: Dags att visa mod

Engcon tredubblar kapaciteten

I dag, tisdag, invigdes den datastyrda och helt robotiserade produktionsanläggning som ska bidra till tredubblad produktionskapacitet för Engcon.

Rototilt till Australien

Efterlängtat spadtag

I dag togs första spadtaget för den 530 meter långa Veddestabron som blir en viktig pusselbit för att knyta samman den stadsbildning som just nu växer fram i Järfälla, strax utanför Stockholm.

”Att bruka – inte förbruka”

Genom att ersätta cementklinker med masugnsslagg kan Skanska nu producera betong med betydlig lägre utsläpp än tidigare. Målet är en minskning med 50 procent senast år 2030.

Ja och nej till ny yrkesskola

Utbildningsutskottet vill införa en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå – tre partier håller dock inte med.

NCC bygger i Jönköping

Bauma 2019
Billigare och tydligare med egen tiltsensor

Bauma 2019
Rototilt vässar utbudet

En rivtand och en serie sorteringsskopor är de senaste tillskotten i Rototilts redskapsprogram. På Bauma visas de fram för en bredare publik.

Snart är tågdepån klar

Veckans mest lästa!

Bauma 2019
Bättre vibbar från Engcon

Välbekant uppdrag för NCC

Veidekke bygger vårdboende

De öppnar för miljölastbilspremie

Slangservice till Sala

VA-lyft i Mariestad

Bauma 2019
Engcon uppgraderar sorteringsgriparna

Ledare: Bolunds bonöt

Skånekontoret räknar på Kågeröd

Gamla rör blir nya

Skyddsvallar i Uddevalla

Se alla Företagens egna nyheter

Lazer Triple-R Elite 750

Extraljus 9"

Reportage om Linotol - en ung gammal 90 åring! 

Produktkatalog 2019

Ny Eko butik för Fastec i Sundsvall

Bra tryck i verksamheten

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Skellefteå 20-21 mars

Arbetsbelysning LED

Ny Volvoaxel

Drivaxel till nyare Volvo och Ford

Inspektionslampa

Jackon Grundlösningar: Välj rätt byggsystem till ditt projekt

Medieintresse för tågdepån i Kärråkra

Laddbart varningsljus

Drivknut till Dacia Duster

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Skellefteå 20-21 mars

Arbetsbelysning LED med värmelins

Fabriksrenoverad original dieselspridare till VW

Nokian Tyres återigen ett av de mest hållbara bolagen i världen

Ännu en ny Volvoaxel

Extrem helsyntetisk motorolja för racing

Nokian Tractor King – revolutionen fortsätter med fler storlekar

Färdstrålkastare med värmelins

Drivaxel till Dacia Duster

Robust membranpump för höga tryck och slitande medier

Sänd till en kollega

0.217