23948sdkhjf

Ett sista farväl i Malmberget

"Det är lite tragiskt men gruvan ger och gruvan tar."

Det är inte den osedvanligt tjocka betongen som gör rivningen av en norrbottnisk vårdcentral tung för Deletes nya regionchef.

Malmberget. Få kan återvända till sin barndoms gata och finna den helt oförändrad. För den som vuxit upp i Malmberget är det dock en helt annan skala som gäller, här är hela kvarter utraderade och värre ska det bli.

– Hela centrala Malmberget ska bort, säger Johnny Olofsson, regionchef för Deletes region norr.

Han är här just för att riva, turen har kommit till en vårdcentral med inte mer än drygt 30 år på nacken.

– Det har rivits i många år i Malmberget, samhället förändras och en bit in på 2030 talet ska hela centrala stan vara borta.

Johnny Olofsson är född och uppvuxen i Malmberget och när han blev pappa var det till just den här vårdcentralen han tog sina barn.

– Det gör lite ont i hjärtat, här jag gått med mina tre pojkar.

Barndomens bastioner faller en efter en, granne med vårdcentralen ligger till exempel Gunillaskolan där han gick i högstadiet.

– Den står kvar ett tag till – men den ska också rivas, säger Johnny Olofsson.

Det har rivits här i decennier, men det hela har accelererat under de senaste åren. Malmberget måste dö för att gruvan ska leva och hela kvarter flyttas så att LKAB kommer åt den del av malmkroppen som ligger under stan.

Den enes död ska dock bli den andres bröd, många av de hus och de institutioner som försvinner från Malmberget har flyttats eller byggs upp på nytt i Gällivare när två orter ska bli en.

Detta förändrar dock inte fakta. De gator Johnny Olofsson sprang på som barn försvinner, den ena efter den andra.

– Jag river min barndom.

Som regionchef har han ett stort område att täcka in – tjänsten är relativt nyinrättad och innebär många mil i tjänstebilen.

–  Region Norr är allt från Gävle till Kiruna, ler han.

Efter många år på LKAB flyttade han till Umeå för ett chefsjobb på Volvo Lastvagnar, efter tolv år vid kusten återvände han till Malmberget och LKAB, men tiden i den större staden hade förändrat honom.

–  Malmberget är ju fantastiskt när det gäller friluftsliv, men det finns inte samma utbud som i Umeå så vi flyttade tillbaka.

I augusti 2017 började han på Delete, och sedan dess har han fått rikligt med tillfällen att besöka sin hemstad.

– Jag är nog här någon gång varannan vecka!

Hösten 2018 är han alltså här för att slå ytterligare några spikar i Malmbergets kista och de taktfasta slagen från en betongknackande grävmaskin ljuder över de ännu gröna gräsmattorna.

När Delete kom till platsen i våras var läget ett annat, då fick de ploga sig fram till den stängda vårdcentralen och det tog ett tag innan den invändiga selektivrivningen kunde påbörjas.

–  Det var en jättesnöhög, vi fick jobba med snön i någon vecka innan vi kunde etablera bodar, kommenterar Johnny Olofsson.

Selektivrivningen skedde manuellt.

– Det behövdes ingen sanering alls, alla bygghandlingar finns kvar och inventeringen var klockren, byggnaden är modern och vi kunde använda kompaktlastare för att få ut materialet genom ett hål som vi tog upp i väggen.

Tungrivningen tog sin början i juni då två grävmaskiner, en Hitachi 210 på 21 ton och en 35 ton tung Hitachi 350, med gripar och saxar gav sig i kast med byggnaden.

–  Vi har brutit sönder den bit för bit, det har varit mycket tegel och betong men också stora mängder trä, 30 meter långa och jättetjocka limträbalkar.

Anläggningen är stor, 9 500 kvadratmeter plus en källare på 2 500 kvadratmeter.

Betongen är tungarbetad, två skyddsrum ska rivas och maskinerna måste ta sig an de tjocka väggarna med både tålamod och systematik – skyddsrummen är byggda i hårdare betong som är 200 millimeter tjock runt om.

–  Det är riktigt tjock betong, här är det inte ”bara”, kommenterar Johnny Olofsson.

– Nu har vi tre maskiner på plats, vi har hyrt in en underentreprenör som kan hjälpa oss att krossa betong, vi står för crusher och grip så står de för maskin och förare.

En fördel med att jobba i en utdömd del av stan är kanske att Hitachigrävaren kan dåna så mycket den vill med sin crusher.

–  Här finns inga grannar som kan bli störda, kommenterar Johnny Olofsson.

12-13 man fanns på plats under selektivrivningen, när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på räcker det med fem: tre maskinförare och ett par man som hjälper till med sorteringen.

Allt material sorteras och återvinns, tegel och betong används som återfyllning i den gigantiska grop som källaren lämnar efter sig och Ragnsells tar sig an det som inte kan återvinnas på plats – förutom träbalkarna, som fraktas till Kiruna för nedmalning och återvinning och stålet, som återvinns av Kuusakoski.

– Det var en positiv överraskning för mig som är lite ny i rivningsbranschen att det är så noga med hållbarhet, det är verkligen viktigt att allt material sorteras – att en 35-tonsgrävare ser till att plocka ut alla armeringsjärn, kommenterar Johnny Olofsson.

När allt material är sorterat och all betong krossad ska den fyllda gropen toppas med matjord och besås med gräs.

Den sista september ska allt vara klart, det enda som då minner om den gamla vårdcentralen är entrén, som sparas för att bli en portal till grönområdet.

– Portalen får bli en symbol för det som varit, säger Johnny Olofsson.

Bakom den nedknackade vårdcentralen har ett parkliknande landskap redan vuxit fram och det saknas påtagliga spår av de kvarter som en gång fanns här.

–  Här har det stått hundratals hus, säger Johnny Olofsson.

Malmbergetborna är vana vid rivningar i gruvans spår, konstaterar han.

–  Redan på 1950-talet undrade man varför man byggde på malmen.

I början av 1970-talet revs den första villan och det är många år sedan det byggdes nytt i centrala Malmberget.

–  Det sista huset byggdes 1979, det var faktiskt det hus jag hyrde av LKAB när jag bodde här sist, kommenterar Johnny Olofsson.

Han är redo för det som komma skall.

–  Det är lite tragiskt men gruvan ger och gruvan tar.

Fakta

  • Redan 1741 började man bryta malm på berget Illuvaara – som sedermera döptes om till Malmberget.
  • I slutet av 1800-talet föddes tätorten Malmberget – för att ge gruvarbetarna hus nära sin arbetsplats.
  • I dag är Malmberget en tätort i Gällivare kommun.
  • Dagens malmbrytning har expanderat och ska LKAB komma åt malmkropparna framöver måste hela stan flyttas.
  • Den tänkta samhällsomvandlingen innebär att Malmberget ska avvecklas samtidigt som Gällivare utvecklas – 75 procent av Malmberget ska helt enkelt flyttas över till Gällivare och Koskullskulle.
  • Omvandlingen innebär att cirka 3 200 personer som bor i de påverkade områdena ska flytta under en 20-årsperiod.
  • Processen har pågått länge, många byggnader och människor har redan flyttat.
  • LKAB räknar med att flytten kommer att pågå till minst 2032 men att stora delar av Malmberget ska vara utflyttade under 2019.

Källa: LKAB/Gällivare kommun

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.125